Redaktion - Onkologi i Sverige

Immunterapi vinner terräng i behandling av spridd svårbehandlad bröstcancer

Omkring var tionde kvinna som drabbas av bröstcancer har en så kallad trippelnegativ variant, som främst drabbar kvinnor under 50 år. Den är mer svårbehandlad och innebär större risk för återfall än andra cancerformer. I november i fjol godkändes immunbehandling av spridd sjukdom och inom kort väntas beslut om förebyggande behandling i samband med operation, med potentiell bot som mål. Detta uppmärksammades i samband med världscancerdagen 4 februari.

Patienter med immunkänslig, spridd bröstcancer kan numera erbjudas en ny immunterapi, pembrolizumab, som, i kombination med cytostatika kan förlänga överlevnaden. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. Bild: Mostphotos

– Det är oerhört positivt att vi nu har ett bra behandlingsalternativ mot spridd trippelnegativ bröstcancer. Det är den mest svårbehandlade varianten av bröstcancer som oftast drabbar yngre kvinnor och med mycket sämre prognos än de andra varianterna. Immunterapin kan innebära förlängt liv och bot för patienterna, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.

Trippelnegativ bröstcancerär ett samlingsnamn för bröstcancerformer som kännetecknas av att tumörcellerna saknar tre typer av receptorer, för östrogen, progesteron och HER2. Det rör sig om ungefär tio procent av alla nya bröstcancerfall, en variant som inte är mottaglig för de behandlingar som brukar användas vid spridd bröstcancer. Det är s.a.s. svårare att rikta läkemedelsbehandling mot cancercellerna på samma sätt som vid exempelvis hormonkänsliga bröstcancerdiagnoser.

Grundtanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller. Den aktuella immunterapin pembrolizumab är en antikropp som ges som dropp var tredje vecka med eller utan cytostatika. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem.

I november i fjol godkände NT-rådet (regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier) en ny immunterapi mot spridd bröstcancer vilket, enligt Henrik Lindman, innebär att de patienter som har immunkänslig spridd bröstcancer kan erbjudas kombinationen cytostatika och pembrolizumab.

Bakom beslutet ligger en studie som visat att överlevnaden ökar när man lägger till immunbehandling till standardbehandling med cystostatika. Studien visade att överlevnaden förlängdes med 27 procent, en ökning från i genomsnitt 16 till 23 månader. Den behandlingen kräver, enligt Lindman, att man gör en analys av tumören först för att se att den kan fungera.

– Akademiska sjukhuset har även deltagit studien Keynote-522, där immunbehandlingen getts tillsammans med cytostatika innan operation av bröstcancer och sedan fortsatt utan cytostatika till en total behandlingstid på cirka ett år. Resultaten var mycket positiva och kommer att leda till att vi kommer att kunna bota fler patienter som har trippelnegativ bröstcancer. Återfallen minskade med 37 procent, från cirka 24 till 16 procent inom tre år, berättar Henrik Lindman och fortsätter:

– Syftet var förebyggande behandling i samband med operation för att slå ut mikroskopiska metastaser och slutgiltigt bota patienter. Här väntas ett godkännande under 2022.

Minska lungcancer med rätt radonåtgärder

Idag är det internationella världscancerdagen och Svensk radonförening vill särskilt uppmärksamma de 200 liv per år som skulle kunna räddas med rätt radonåtgärder.

-Det är väl belagt i olika forskningsstudier att radon ökar risken att få lungcancer. I Sverige beräknas att cirka 500 människor varje år får lungcancer som en följd av radon i luft. Kombinationen rökning och radon innebär en ökad risk för uppkomst av lungcancer. Risken för icke-rökare är betydligt lägre än för rökare, men inte försumbar. Ansvariga myndigheter bedömer att radon är orsak till att ungefär 50 icke-rökare i Sverige varje år drabbas av lungcancer, säger Dag Sedin ordförande för Svensk Radonförening.

Strålsäkerhetsmyndigheten är den myndighet som har ansvar för strålsäkerhet där radon ingår.

Myndigheten är tydlig att radon är den vanligaste orsaken att drabbas av lungcancer förutom rökning. Studier gjorda i bostäder visar att radon ökar risken för lungcancer med 16 procent (av grundrisken) per 100 becquerel per kubikmeter (Bq/m3) inomhusluft under långvarig exponering. En långvarig exponering kan, i detta sammanhang, vara medelhalten av radon i din bostad under de senaste 20 åren. Det kan ta mellan 15 och 40 år från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas.

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ungefär 14 procent av antalet lungcancerfall i Sverige är orsakade av radon. Det motsvarar cirka 500 lungcancerfall per år. 450 av dessa är orsakade av radon i kombination med rökning medan 50 av fallen är icke-rökare. Genom att sänka radonhalten i hus med radonvärden över 200 Bq/m3 till nivåer runt 100 Bq/m3 eller ännu lägre går det uppskattningsvis att på sikt undvika omkring 200 lungcancerfall om året, skriver myndigheten på sin hemsida.

-Resultaten från forskningen om hälsorisker med radon visar att det inte finns ett tröskelvärde när radonhalten plötsligt blir farlig. Även låga radonhalter kan alltså orsaka lungcancer, men ju högre radonhalter vi utsätts för desto större är risken att drabbas. I Sverige beräknas radon orsaka cirka 500 lungcancerfall per år. Av dessa har cirka 50 personer aldrig varit rökare. Hälsorisken med radon kan också uttryckas så att sedan mitten av 1960-talet till nu har cirka 25 000 människor drabbats av lungcancer i Sverige på grund av radon, säger Dag Sedin, ordförande Svensk Radonförening.

Han fortsätter:

-Vi instämmer med Strålsäkerjetsmyndigheten om vikten av att sänka radonhalterna. Det är 200 liv per år som kan räddas om radonhalten sänks till under riktvärdet 200 Bq/m3 i alla svenska bostäder. Noteras kan att världshälsoorganisationen WHO rekommenderar ett riktvärde för radon i bostäder på 100 Bq/m3.

-Det är bra att myndigheten är tydlig att det skulle gå att undvika 200 dödsfall per år om radonåtgärderna var bättre. Det är bara anmärkningsvärt och synd att politiken inte möter upp detta, avslutar Dag Sedin, ordförande Svensk Radonförening.

Nytt samarbete mellan Tamro och läkemedelsföretag ska stimulera egenmonitorering i cancervården

Nu inleder Tamro och läkemedelsföretagen AbbVie, AstraZeneca, Bristol Myers Squibb och Janssen ett unikt samarbete för att stärka förutsättningarna för egenmonitorering inom cancervården. Samarbetet vill bidra till att patienter och vård kan tillgodogöra sig de nyttor som forskningen om egenmonitorering redovisar. I den gemensamma satsningen skapas långsiktiga förutsättningar för lärande mellan vård, patienter och akademi.

Det finns indikationer på att när vården följer upp och agerar på patienternas egenrapporterade hälsostatus bidrar det till ökad trygghet, högre livskvalitet, bättre medicinska resultat och effektivare vård. Dessa utfall stärks i allt högre grad av forskningen. Till exempel visar en fransk studie att patienter med svår lungcancer som ges möjlighet till egenmonitorering i genomsnitt lever sju månader längre och med bättre livskvalitet än de utan[i]. I Sverige pågår flera försök med egenmonitorering, men än så länge är det mindre vanligt att cancerpatienter har tillgång till egenmonitorering i vardagen. Patienter går därmed miste om de positiva resultat som forskningen visar är möjliga att uppnå.

Målen för samarbetet är att ta ett samlat grepp om läkemedelsbranschens bidrag för att:

Möjliggöra att patienter som vill ska få tillgång till egenmonitorering.
Erbjuda en ny arena för branschöverskridande lärande.
Patientrapporterade underlag ska vara jämförbara, aktuella och tillgängliga på ett ändamålsenligt vis.

Flera aktörer ser styrkan i att samverka, därför tog Tamro initiativet att formera och driva arbetet.

– Att leda en så bred aktörssammanslutning för att bidra till tryggare patienter och en stärkt life sciencesektor är en del av vårt livsviktiga uppdrag, säger Anne-Lie Lind, VD Tamro.

Från patienternas sida ser man positivt på initiativ som syftar till att stärka individen.

– Detta är ett spännande och innovativt arbete som skapar incitament för utvecklingen av nära vård inom cancer. Vi ser fram emot att vara delaktiga i arbetet, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

I Region Jönköpings Län ser man positivt på nya arenor för ett gemensamt lärande.

– Det är intressant att flera läkemedelsföretag går samman i gemensamma ansatser, då det underlättar för regioner att delta i lärandet. Vi är nyfikna på vad initiativet kan bidra med för patienternas autonomi och vårdens arbete, säger Göran Henriks, Utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län.

[i] Randomized Trial Comparing a Web-Mediated Follow-up With Routine Surveillance in Lung Cancer Patients, Fabrice Denis et al, JNCI J Natl Cancer Inst (2017) 109(9), 2017. doi: 10.1093/jnci/djx029

Kroppens fantastiska försvar får hjälp i kampen mot cancer

T-celler, antikroppar, immunförsvar – begrepp som vi har lärt oss mer om efter ett par år med global coronavirus-pandemi. Förståelsen för hur immunförsvaret fungerar vid cancer är en annan stor fråga för forskningen och utvecklingen av nya behandlingar.
– Användningen av antikroppar i cancervården har pågått i närmare 25 års tid men det är de senaste fem åren som nya tekniker och behandlingar tagit en ny riktning, berättar Mats Jerkeman, överläkare inom onkologi på Skånes universitetssjukhus och professor i klinisk onkologi, Lunds universitet.

Mats Jerkeman är med och driver forskning mot nya typer av antikroppsbaserade behandlingar som är smartare och därför mer verksamma än tidigare behandlingar. Foto: Kennet Ruona

Nya kunskaper om hur kroppens celler kan omprogrammeras för att attackera sina angripare ger hopp för allt fler patientgrupper. Nya tekniker testas för att fler patienter och fler cancerformer ska kunna behandlas effektivt och med mindre biverkningar och flera läkemedel används redan.

Ett sätt att få fart på immunförsvaret mot cancer är att använda antikroppar. Det är proteiner som är en del av immunförsvaret, men de kan även tillverkas utanför kroppen och ges i form av läkemedel. Mats Jerkeman förklarar framstegen med de nya behandlingsformerna och hur patienter påverkas:

– För vissa typer av bröstcancer och lymfom har antikroppar använts i behandling länge. Den första generationens antikroppsbehandlingar består av en antikropp som är riktad mot något som finns på ytan av tumörceller. En annan typ av antikroppar som är väldigt effektiva och nu har använts i flera år är de som aktiverar immunförsvaret, och som varit en revolution inom behandling av malignt melanom.

Smartare antikroppar

Nu sker det en utveckling mot nya typer av antikroppsbaserade behandlingar. De är mycket mer verksamma och blir allt smartare. En metod innebär att antikroppar kopplas till cytostatika, en form av gifter som används för att stoppa cellernas tillväxt. Skillnaden med de nya antikroppar vi kan använda är att de binder sig till tumörcellen, tar sig in i cellen, där cytostatika-molekylerna klipps av och dödar cancercellen.

Utmaningen är att hitta dessa nya ytproteiner eller antigen, som är bra mål för dessa läkemedel. Det är viktigt att hitta rätt antigen så att preparatet inte dödar friska celler, för det har det potential att göra.

Engagerande T-celler

En annan användning av ny antikroppsteknologi går ut på att man gör antikroppar där en del binder till tumörcellen och en annan till immunförsvarets celler, framförallt till de som kallas T-celler. Då kan man fysiskt koppla ihop tumörceller med immunförsvarets celler. När dessa två kommer nära varandra aktiveras immunförsvarets celler och dödar tumörcellerna, T-cellerna engageras.

– Nu sker en snabb utveckling av molekyler som fungerar på det här sättet, fortsätter Mats Jerkeman. Det är positiva nyheter för behandling av lymfom, olika blodcancerformer samt prostatacancer.

Patienterna får enorm hjälp av kroppens immunförsvar. Forskare ser nu till att dra immunförsvarets celler till tumörcellerna och sen gör de jobbet. Vid Lunds universitet deltar forskare i flera kliniska prövningar med den här typen av så kallade bi-specifika antikroppar eller T-cells-engagerare och man har sett imponerande resultat.

Immunförsvaret omprogrammeras

Vid sidan om antikroppsteknologi är cellbaserade läkemedel ett område med stora framgångar. Ett första läkemedel av den här typen som det talas mycket om heter CAR-T-celler. Behandlingen går ut på att man tar ut eller skördar patientens immunsvarsceller, T-celler. Med hjälp av ett virus stoppar man in en gen i dessa celler som då börjar utveckla ett protein på sin yta.

Det här proteinet finns normalt inte i människan utan det är ett helt designat, syntetiskt protein. Det har en del på utsidan som binder till ett antigen på tumörcellens yta, och har en del på insidan som aktiverar T-cellerna som blir aggressiva.

– Förenklat kan man beskriva CAR-T som att vi omprogrammerar kroppens egna T-celler. Patientens vita blodkroppar samlas in och skickas till ett speciallaboratorium. I denna fabrik får de växa till sig och när de är klara skickas de tillbaka till sjukhuset. Där ges de till patienter i form av dropp, berättar Mats Jerkeman.

Inne i kroppen attackerar de tumörcellerna väldigt effektivt. Den här behandlingen har visat sig inte bara lindra utan även bota cancer. Även med denna behandling finns det redan några registrerade läkemedel.

Är det alltså bara goda nyheter för patienter? Till stor del så är det så men den här formen av behandling kan ge väldigt kraftig aktivering av immunförsvaret. Det kan ge hög feber, sänkt blodtryck och kräva sjukhusvistelse under en tid. För en del kan reaktionerna kräva intensivvård.

Ett annat problem är att det idag är en väldigt dyr behandling men prognosen är ändå att fler patienter på sikt kommer att kunna behandlas med denna metod. I dagsläget har Mats Jerkeman och kollegorna i Lund tillgång till en produkt som bygger på CAR-T-cells för behandling av lymfom och en för myelom i en studie.

Donerade celler

Idag används patienternas egna T-celler i behandlingen. Det tar upp till fyra veckor att odla fram dessa celler och det kan vara en lång tid vid en aggressiv cancersjukdom. Nu börjar det komma varianter där man använder donerade celler. En donator kan ge den här typen av celler till många olika patienter och då slipper man vänta på den individuella produktionen för varje patient.

Celler från en donator kan göras färdiga och ligga i en frys och plockas fram vid behov. Man kan också odla fram vävnadsceller i ett laboratorium som kan göras om till T-celler. Ytterligare ett alternativ är att man använder en annan typ av celler som kallas Natural Killer-celler. De anses vara ännu mer effektiva och dessutom ge mindre biverkningar.

– Det är en spännande tid att hålla på med cancerbehandlingar, konstaterar Mats Jerkeman, och då är vi bara i början av den här utvecklingen. Det här är ett hett ämne för både oss forskare och praktiker men också för patientgrupper och intresserad allmänhet. VI lär oss otroligt mycket nytt hela tiden.

”Äntligen är vi i gång!” – positiva erfarenheter av screening för tarmcancer i Skåne och Dalarna

Tjock- och ändtarmscancer är den cancerform som är vanligast hos män och kvinnor i Sverige. Drygt 6 000 personer insjuknar varje år och lite färre än hälften dör till följd av sjukdomen. Ju tidigare den kan upptäckas, desto större är chansen till överlevnad. Studier har visat att screening kan minska risken att avlida till följd av tjock- och ändtarmscancer med cirka 15 procent.

Daniel Sjöberg och Jan Lillienau, Bild: Pernilla Svensson och Annika Englund

– Hittar vi den tidigt kan vi bota så gott som alla, därför är tidig upptäckt så oerhört viktigt. Det är en lurig sjukdom och utvecklas i regel långsamt, det kan dröja flera år innan man märker av några symtom och då kan det i värsta fall vara för sent, säger Daniel Sjöberg, specialist i gastroenterologi vid Falu lasarett och ansvarig för införandet av tarmscreening i Region Dalarna.

Smidigt införande

Beslutet om att införa ett nationellt screeningprogram stöttas av samtliga regioner i Sverige. Men olika regioner har kommit olika långt när det gäller ett införande. Tanken är dock att alla män och kvinnor mellan 60–74 år ska erbjudas screening. Ett testpaket med självprovtagning skickas automatiskt hem till utvalda åldersgrupper. I ett första skede riktar sig programmet till personer som har fyllt 60 år, men successivt kommer programmet att byggas ut och omfatta ålderskullar upp till 74 år.

– Om man ser till alla undersökningar som vi gör, är andelen koloskopier till följd av screening inte särskilt betungande. Vi gör detta stegvis och räknar med att programmet ska vara helt utbyggt 2024. Då kommer alla mellan 60 och 74 år att erbjudas screening vartannat år, säger Daniel Sjöberg.

Genom att införa allmän screening för tjock- och ändtarmscancer beräknas 300 liv per år att kunna räddas i Sverige.
Det nationella screeningprogrammet, som Regionala cancercentrum (RCC) ansvarar för, stöttas av RCC:s samordningskansli i Stockholm (GSK). Det gemensamma kallelsesystemet (GAS) är också centralt i RCC:s stöd för införandet, dels erbjuds regionerna en färdig teknisk lösning, dels säkerställs att alla medborgare får samma, i förhand testade, information. Alla landets regioner kan ansluta sig till det nationella systemet och ta del av gemensamma funktioner.

– Det har varit och är en jättestor hjälp för oss. Alla frågor kring screening, utskick av testpaketet och analyser av prover sköts av det gemensamma kansliet. Nu kan vi fokusera på att så snabbt som möjligt hantera remisser och på bästa sätt ta hand om våra patienter. Det har varit otroligt enkelt och smidigt att starta screeningsprogrammet, säger Daniel Sjöberg.

Region Dalarna är den andra sjukvårdsregionen i Sverige som infört screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer. De startade i april 2021 (sedan många år erbjuder Region Stockholm- Gotland sina invånare självprovtagning).

Den tredje regionen att införa allmän screening är Skåne som startade i april 2021.

– Det har fungerat otroligt bra, ett viktigt skäl är det gemensamma samordningskansliet och kallelsesystemet. Det innebär en stor administrativ lättnad, säger Jan Lillienau, överläkare i gastroenterologi och ansvarig för att införa tarmcancerscreening i Region Skåne.

Ta del av hela artikeln här