Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

14,7 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsprojekt inom prostatacancer

Varje år delar Prostatacancerförbundet ut medel till svenska forsknings- och utvecklingsprojekt inom prostatacancerområdet. Tack vare generösa bidrag från allmänhet och företag har Prostatacancerförbundets fond, Prostatacancerfonden, utvecklats till att ha betydande möjligheter att stödja projekt som syftar till att förbättra diagnostik och vård inom prostatacancerområdet.

Aldrig tidigare har Prostatacancerfonden delat ut en så hög summa till forskning och utveckling som 2021.

  • Anders Bjartell, Inst för translationell medicin, enh för urologisk cancerforskning, Lunds universitet, får 800 000 kronor. Projekt: PRO-PET – En prospektiv studie för implementering av PSMA PET-CT vid primär staging av intemediär och högrisk prostatacancer.
  • Anders Bjartell, VO Urologi, Skånes universitetssjukvård, Region Skåne får 150 000 kronor. Projekt: Tidig upptäckt av prostatacancer, så kallad organiserad prostatacancertestning.
  • Anna Bill-Axelsson, Inst för Kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, får 900 000 kronor. Projekt: SPCG-17: Prostate cancer active surveillance trigger trial (PCASTT).
  • Carina Danemalm Jägervall, Kirurgkliniken Växjö, Region Kronoberg får 37 000 kronor. Projekt: Digitalisering av cancerrehabilitering med fokus på sexuell hälsa.
  • Charlotte Alverbratt, Inst för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet, får 500 000 kronor. Projekt: The influence of using PROM in the clinical encounter on patient experienced symptom relief in men with metastatic castration resistant prostate cancer.
  • Elin Trädgårdh, Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Lunds universitet, får 450 000 kronor. Projekt: Utveckling av PSMA-PET-CT-bildbiomarkörer baserat på artificiell intelligens (AI) hos patienter med prostatacancer. Vi vill utveckla automatiska mått, baserat på avancerad AI, för tumörbörda ur PET-CT-bilder och se hur dessa korrelerar till överlevnad och effekt av behandling.
  • Filip Szczepankiewicz, Inst för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet, får 375 000 kronor. Projekt: Multidimensional MRI for non-invasive detection and diagnosis of prostate cancer.
  • Jens Sörensen, Kirurgiska Vetenskaper, Uppsala universitet, får 400 000 kronor. Projekt: PROCAP- Evalution of prostate cancer aggressiveness using quantitative perfusion measurements.
  • Karin Söderkvist, Strålningsvetenskaper, Umeå universitet, får 450 000 kronor. Projekt: Metastasis directed stereotactic body radiotherapy for oligo metastatic hormone sensitive prostate cancer, METRO.
  • Karin Welén, Kliniska Vetenskaper, Sahlgrenska Center for Cancer Research, får 450 000 kronor. Projekt: Promeniche – en studie av en premetastatiska nischen i skelettet för att identifiera biomarkörer och nya behandlingsmöjligheter för tidig spridning av prostatacancer.
  • Katja Fall, Medicinska vetenskaper, Örebro universitet, får 450 000 kronor. Projekt: Prostatacancer, TMPRSS2 och covid-19 – slumpsamband eller öppning för intervention?
  • Kristine Hagelsteen, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Kirurgi, Skåne Universitetssjukhus får 650 000 kronor. Projekt: Lämplighetsutvärdering av blivande kirurger/urologer.
  • Lars E Olsson, Inst för translationell medicin Lunds universitet, får 450 000 kronor. Projekt: Utveckling av syntetisk CT för att möjliggöra MR-baserad strålbehandling av patienter med höftproteser.
  • Malin Hagberg Thulin, Inst för Medicin, Göteborgs universitet, får 450 000 kronor. Projekt: Hormonal regulation of sclerotic prostate cancer – Pre-clinical disease modeling to improve treatments for patients with metastatic bone disease.
  • Martin Eklund, Inst för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, får 900 000 kronor. Projekt: Artificiell intelligens och genomisk profilering för att förbättra prognostik och behandlingsval för män med prostatacancer.
  • Masood Kamali-Moghaddam, Biomedicinskt centrum, IGP, Uppsala universitet, får 450 000 kronor. Projekt: Development and clinical implementation of advanced technologies for detection and characterization of exosomes as biomarkers for prostate cancer.
  • Michael Häggman, Inst för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, får 450 000 kronor. Projekt: Minimalt invasiv proteinbiomarkörbaserad diagnostik och behandlingsprediktion.
  • Nationella prostatacancerregistrets (NPCR) projekt Individuell patientöversikt prostatacancer; IPÖ prostatacancer (tidigare Patientöversikt prostatacancer; PPC) får 1,5 miljoner kronor för fortsatt utveckling.
  • Pernilla Wikström, Medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, får 900 000 kronor. Projekt: Betydelse av micro-RNA och DNA-metylering för utveckling av olika sorters metastaserande prostatacancer.
  • Rebecka Hellsten, Inst för translationell medicin, Lunds universitet, får 367 500 kronor. Projekt: STAT3 and immunosuppressive cells in prostate cancer.
  • Stefan Carlsson, Urologkliniken NKS samt MMK, Karolinska Institutet, får 900 000 kronor. Projekt: En nationell randomiserad studie jämförande ”salvage” strålbehandling och individualiserad PSMA-PET CT styrd behandling hos patienter med PSA-återfall efter operation.
  • Stina Rudolfsson/Andreas Josefsson, Kirurgi och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, får 450 000 kronor. Projekt: Application for funding for one of the projects in the APACA-trial: Androgen deprivation therapy induced apoptosis and its implication of early resistant mechanism, senescence and proliferation in metastatic prostate cancer.
  • Thuy Tran, Onkologi och Patologi, Karolinska Institutet, får 500 000 kronor. Projekt: Clinical implementation of the bombesin peptide radiotracer: A first PET pharmacokinetics and dosimetry study in prostate cancer patients.
  • Tobias Nordström, Karolinska Institutet, får 900 000 kronor. Projekt: Transforming detection of prostate cancer using blood-based risk prediction and imaging-targeted biopsies-completing the STHLM3MRI project.
  • Ulrika Warpman Berglund, Onkologi-Patologi, Karolinska institutet, får 450 000 kronor. Projekt: Continuation application: PAICS inhibitors as novel treatment options for castrationresistant prostate cancer.
  • Yvonne Ceder, Laboratoriemedicin, Lunds universitet, får 450 000 kronor. Projekt: The role of miR-379 in metastatic dissemination to bone.

Överläkare i Lund larmar om cancerköer – tumörer växer bortom hjälp

Årets Cancernätverkare 2022 tilldelas Richard Rosenquist Brandell

Richard Rosenquist Brandell, professor Karolinska Institutet, föreståndare GMS och ledamot Nobelkommittén

 

Motivering:
Richard är en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige och för patientsamverkan i forskning och vård. Han är omtyckt bland patienter, kollegor och i alla nätverk. Richard har stöttat Nätverket mot cancers målsättning att stärka patientens möjligheter till optimal vård. Hans forskning och engagemang i precisionsmedicin inspirerar såväl profession, akademi, patienter och näringsliv som politiska beslutsfattare.

– ­Vi är oerhört glada över att få ge Richard Rosenquist Brandell titeln Årets Cancernätverkare. Han är en person som med sitt stora engagemang inspirerar alla som lyssnar till honom. Hans sätt att prata om precisionsmedicin skapar kunskap hos alla. Lyckats han är den i Sverige so lyckats föra ihop akademi icg sjukvård så att de samarbetar på nationell nivå för patienternas bästa. För att få till gensekvensering för olika sjukdomar. Bildat precisionmedicincenter Karolinska – både KI och NKS tillsammans.

– Vilken härlig överraskning, jag blir både hedrad och stolt över den fina utmärkelsen! Särskilt roligt för mig som doktor att det kommer från er/Nätverket mot cancer. Är tacksam för mycket bra samarbete hittills – för att det ska bli precisionsmedicin på riktigt så måste patienterna vara med redan från början. Ser fram emot att fortsätta jobba tillsammans för att möjliggöra jämlik tillgång till precisionsmedicin över hela landet.

Cellprover från livmoderhalsen kan upptäcka risk för bröst- och äggstockscancer

Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifiera risk för bröst- och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Resultaten presenteras i två studier i tidskriften Nature Communications.

Portrait of Joakim Dillner.

Professor Joakim Dillner, foto: Ulf Sirborn.

– Det unika i dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt i stället för en cancerform i taget, säger Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens författare.

Gynekologiska cellprover används i dag rutinmässigt i vården för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Upptäckten har möjliggjort tidig behandling och drastiskt minskat antalet fall av livmoderhalscancer de senaste årtionden. Nu hoppas forskare kunna använda samma cellprover för att identifiera en individs risk för andra cancerformer.

Möjlighet att arbeta förebyggande

Kristina Gemzell Danielsson, foto: Ulf Sirborn.

– Om vi vet vilka individer som har en ökad risk att utveckla en viss typ av cancer så öppnar det för möjligheten till utökad screening och förebyggande behandling, säger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

I studierna analyserade forskarna så kallade epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover, det vill säga förändringar i genuttryck som påverkats av faktorer som miljö, livsstil och åldrande. Livmoderhalsprover från över tusen kvinnor samlades in från flera europeiska vårdinrättningar samt den biobank av livmoderhalsprover som upprättades vid Karolinska Institutet i början på 2010-talet och i dag ägs av Karolinska Universitetssjukhuset. Knappt en tredjedel av kvinnorna hade antingen bröst- eller äggstockscancer medan resterande var friska.

Hög träffsäkerhet

Genom att systematiskt screena samtliga möjliga metyleringsställen i hela genomet hittade forskarna två unika epigenetiska signaturer som identifierade 76,6 procent av kvinnorna med hög risk för bröstcancer och 61,7 procent med hög risk för äggstockscancer. Jämfört med nuvarande gentester upptäckte metoden som kallas WID-testet (Women’s risk IDentification) upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller äggstockscancer. Enligt forskarna kan testet användas i ett tidigt skede för att upptäcka förändringar som ökar risken för cancer.

– Våra resultat hittills visar att WID-testet överträffar nuvarande metoder och vi ser fram emot att validera dessa initiala fynd i kliniska studier på ett stort antal kvinnor, säger Martin Widschwendter, professor vid University of Innsbruck, Österrike, och University College London, Storbritannien, samt gästprofessor vid Karolinska Institutet, i en nyhetsartikel från The Eve Appeal.

Forskningen har delvis finansierats av Europeiska unionens Horizon 2020 Research and Innovation Programme, välgörenhetsorganisationen The Eve Appeal och Europeiska Vetenskapsrådet (ERC).

Publikationer

The WID-BC-index identifies women with primary poor prognostic breast cancer based on DNA methylation in cervical samples, James E Barrett et al, Nature Communications, online 1 februari 2022, doi: 10.1038/s41467-021-27918-w

The DNA methylome of cervical cells can predict the presence of ovarian cancer, James E Barrett et al, Nature Communications, online 1 februari 2022, doi: 10.1038/s41467-021-26615-y

Ny IHE rapport om skillnader i behandling av NSCLC i Europa

På Världscancerdagen publiceradas en ny IHE-rapport som visar att många patienter med en lungcancerdiagnos förblir obehandlade i Europa.

Patienternas chanser att få någon form av cancerläkemedelsbehandling är tex mycket högre i Portugal än i Storbritannien. Varför behandlas inte vissa patienter? Och får behandlade patienter moderna och rekommenderade behandlingsalternativ?

Läs mer och ladda ner rapporten