Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Kl 12.10–12.55
Välkomna till vårt lunchwebbinar där vi kommer att fördjupa oss kring matens betydelse vid cancerbehandling. Webbinaret inleds med en föreläsning med Klara Nypelius Standley, Leg. Dietist Onkologkliniken, Skånes universitetssjuhus, Malmö och därefter öppnar vi upp för frågor och paneldiskussion tillsammans med specialistläkare och -sjuksköterska.
Vad händer när ljus och molekyler kopplas samman? Varför svarar vissa cancerpatienter bättre på behandling med immunterapi än andra? Det är några av de frågor som fem yngre forskare i Sverige söker svaren på. De tilldelas nu Göran Gustafssonprisen och får dela på närmare 27 miljoner svenska kronor.
Fem forskare, högst 45 år gamla, får varje år ta emot Göran Gustafssonprisen i matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin. Det här är ett av de mer prestigefulla priserna till yngre forskare och många tidigare Göran Gustafssonpristagare har nått stora framgångar inom sina respektive områden.
Priset består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor. Svenska universitet och högskolor nominerar kandidaterna, Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.
2022 års pristagare är:
Göran Jönsson, professor vid Lunds universitet, som får priset i medicin. Han och hans forskargrupp har gjort en viktig upptäckt som kan förklara varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med malignt melanom (hudcancer) än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna. Nu vill forskarna gå vidare och försöka förstå hur de här strukturerna uppstår.
Emma Lundberg, professor vid KTH och Scilifelab, som får priset i molekylär biologi. Hon arbetar med att kartlägga alla de tusentals proteiner som finns inuti våra mänskliga celler. För att nå målet snabbare har hon använt sig av flera innovativa metoder som gamification (där spelare i ett science fiction-spel online fick hjälpa till att analysera bilder) och artificiell intelligens.
Karl Börjesson, professor vid Göteborgs universitet, som får priset i kemi. Han studerar ljus som är starkt sammankopplat med molekyler. När sammankopplingen blir tillräckligt stark skapas hybridtillstånd. Systemet får unika egenskaper som skiljer sig från vad som annars är möjligt både för molekyler och för ljus.
Emil J. Bergholtz, professor vid Stockholms universitet, som får priset i fysik. Han intresserar sig för kvantmaterial och topologiska system. Just nu tittar hans forskargrupp bland annat på vad deras tidigare upptäckter om öppna topologiska system kan användas det till. Det skulle till exempel kunna vara sensorer som kan detektera mycket svaga signaler i rymden.
David Witt Nyström, docent vid Göteborgs universitet, får priset i matematik. Han sysslar med algebraisk geometri där man studerar kurvor, ytor och objekt av högre dimensioner, så kallade mångfalder. Inom hans specifika forskningsområde, Kählergeometri, fokuserar man på hur en mångfalds småskaliga form, dess krökning, hänger samman med dess storskaliga form, dess topologi.
FAKTA/Göran Gustafssonprisen
Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003) som gjort sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer i Stockholm. Han var på många sätt en föregångare som oroade sig för miljöförstöring, månade om naturen och ville ge tillbaka till samhället.
Bristol Myers Squibb meddelar att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté (CHMP) har givit ett positivt utlåtande om att Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) bör godkännas som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp (matstrupscancer) vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥1%. Det positiva utlåtandet från CHMP kommer nu granskas av EU-kommissionen som har behörighet att godkänna läkemedel för medlemsländerna i EU.
– Mediantid för totalöverlevnad för patienter med metastaserad esofaguscancer av skivepiteltyp är cirka tio månader med dagens standardbehandling med kemoterapi. CHMPs positiva rekommendation om att Opdivo i kombination med Yervoy ska godkännas som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp vars tumörer uttrycker PD L1 ≥1%, innebär ett viktigt steg för att möta medicinska behov för denna patientgrupp, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.
Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultaten från fas III-studien CheckMate -648 vid den förhandsspecificerade interimsanalysen. Dess resultat visade en statistisk signifikant förbättrad totalöverlevnad (OS) för Opdivo i kombination med Yervoy hos patienter med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp (matstrupscancer, ESCC), med PD-L1-uttryck ≥1%, jämfört med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi (median, 13,7 månader jämfört med 9,1 månader, HR=0,64; 98,6% KI: 0,46-0,90; p=0,001). Säkerhetsprofilen för Opdivo i kombination med Yervoy var likvärdig med vad som rapporterats i tidigare studier. Resultat från CheckMate -648 presenterades vid ASCO-kongressen, American Society of Clinical Oncology, i juni 2021.
Om CheckMate -648
CheckMate -648 är en multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo och Yervoy (n=325), eller Opdivo och kemoterapi (fluorouracil och cisplatin, n=321), jämfört med enbart kemoterapi (fluorouracil och cisplatin, n=324) hos patienter med tidigare obehandlad, icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp (ESCC, matstrupscancer).
Primärt effektmått i studien var totalöverlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) och som utvärderades av en oberoende granskningskommitté (BICR) hos patienter med PD-L1-uttryck på ≥1%. Sekundära effektmått enligt förhandsspecificerad hierarkisk testning inkluderade totalöverlevnad (OS), progressionsfri överlevnad (PFS) enligt BICR, hos alla randomiserade patienter.
I behandlingsarmen med Opdivo i kombination med kemoterapi randomiserades patienter till att få Opdivo 240 mg dag 1 och dag 15, fluorouracil 800 mg/m² per dag i fem dagar (dag 1 till dag 5) och cisplatin 75 mg/m2 dag 1 i cykler om fyra veckor. Patienterna behandlades med Opdivo upp till 24 månader eller tills sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet eller avslutande av behandling i samtycke, och med kemoterapi tills sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet, eller avslutande av behandling i samtycke.
I behandlingsarmen med Opdivo i kombination med Yervoy randomiserades patienter till att få Opdivo 3 mg/kg varannan vecka och Yervoy 1 mg/kg var sjätte vecka upp till 24 månader eller tills sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet eller avslutande av behandling i samtycke.
NT-rådet beslutade den 25 februari 2022 att Opdivo (nivolumab) bör användas vid adjuvant behandling av vuxna med matstrupscancer eller cancer i gastroesofageala övergången som har kvarstående mikroskopisk sjukdom efter tidigare neoadjuvant kemoradioterapi.
Anna Orlova (t h) och Sara Rinne, institutionen för läkemedelskemi. Foto/bild: Mikael Wallerstedt
Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat två nya substanser som visar positiva resultat för tidig upptäckt av metastaser vid prostatacancer. ”Leder bara ett av våra två spår rätt hoppas vi kunna hjälpa alla män som drabbas av prostatacancer till längre och bättre liv” säger Anna Orlova, professor vid institutionen för läkemedelskemi.
Varje år diagnostiseras fler än tiotusen svenska män med prostatacancer. Därmed tar den plats bland våra vanligaste folksjukdomar, och trots att vården får tillgång till allt effektivare behandlingar är det idag den cancerform som skördar flest liv i vårt land. Svårigheten att i ett tidigt skede upptäcka metastaser utanför prostatakörteln har länge tillhört cancerforskningens främsta utmaningar, men nu visar en ny metod framtagen vid Uppsala universitets Farmaceutiska fakultet lovande resultat.
– När en prostatatumör börjar sprida sig är metastaserna initialt så små att de inte syns i magnetröntgen. Det kan orsaka både felaktiga diagnoser, ofullständiga kirurgiska ingrepp och onödigt lidande. Alltså behöver vi ett sätt att visualisera alla tumörer innan de växer sig för stora. Vår främsta ledtråd är två spårämnen, GRPR och PSMA, som bildas vid tidig prostatacancer, och nu har vårt team i samarbete med Ulrika Rosenström och Fanny Lundmark, forskare i preparativ läkemedelskemi vid Uppsala universitet, utvecklat en substans som binder specifikt till GRPR, säger Anna Orlova, professor vid institutionen för läkemedelskemi.
Ulrika Rosenström och Fanny Lundmark
Genom att fästa radionuklid vid substansen kan de minsta metastaserna lokaliseras dit en SPECT- eller PET-kamera anger höjt upptag av radioaktivitet. Metoden har med framgång genomgått en klinisk fas I-studie. Når den hela vägen till vården förväntas substansen även kunna användas för transport av läkemedel direkt till tumören, vilket i sin tur skulle begränsa onödig toxisk spridning vid behandling.
– Mest effektiv är naturligtvis en heltäckande diagnostik, och parallellt har vi utvecklat en molekyl som binder till båda spårämnena under tumörens samtliga faser. Vi har redan testat den på möss med positivt resultat, och går inom kort vidare med studier på människa. Leder bara ett av våra två spår rätt hoppas vi ge vården det verktyg som krävs för att hjälpa alla män som drabbas av prostatacancer till längre och bättre liv.
