Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stort pilotprojekt med bred analys av arvsmassan i kampen mot mystiska cancertumörer

En omfattande klinisk studie med helgenomsekvensering på 250 patienter med misstänkt sarkom har precis påbörjats på Karolinska Instituet. Förhoppningen är att denna kan hjälpa till att underlätta diagnos och val av behandling för patienter med akut behov av nya behandlingsalternativ.

Projektet, som leds av patolog Felix Haglund de Flon och som Karolinska Institutet med stöd av företaget Illumina nu påbörjat, är en enorm framgång, inte bara för den som drabbas av den aggressiva cancern sarkom, utan i kampen mot all sällsynt cancer, kommenterar Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.

 

Sarkomforskningen har länge lidit av brist på resurser vilket medfört att vi inte nått de framgångar som de större cancerdiagnoserna, såsom bröst- och prostatacancer, glädjande nog har nått. Denna pilotstudie är därför ett genombrott. Men helgenomsekvensering är viktig när det gäller alla typer av cancer. Det är en förutsättning för bättre och skonsammare behandling med mer individanpassade läkemedel.

Helgenomsekvensering innebär en kartläggning av hela arvsmassan. De genererade data som projektet ger kommer att kartlägga behovet av rutinmässig klinisk användning av genom- och transkriptionssekvensering för att förbättra tumörklassificering och behandlingsval för dessa svårbehandlade cancerformer.

-Det är väldigt tillfredsställande att se hur den tekniska revolution inom gensekvensering som skett de senaste 20 åren kan användas för patienter med ovanliga cancersjukdomar, säger patolog Felix Haglund de Flon.

Med helgenomsekvensering kan vissa tumörer som har avvikelser i arvsmassan peka på specifika behandlingar bland annat där målstyrda läkemedel, så kallad precisionsmedicin, kan användas. Projektet genomförs i stöd av och samarbete med företaget Illumina som är en global aktör inom sekvensering och array-baserade teknologier. Illumina stödjer studien genom att tillhandahålla expertis och sekvenseringsreagenser.

-Vi är glada att få arbeta med Sarkomcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset för att visa på den enorma potential helgenomsekvensering har i denna viktiga studie som potentiellt kan förändra vårdstandarden för diagnos och behandling av sarkom, säger Sven Schaffer, Senior Director of Medical Affairs på Illumina. Vi på Illumina är djupt engagerade i att ge patienter med störst risk att dö av cancer tillgång till ett bredare urval av potentiella behandlingar för att förbättra vården och rädda liv och vi är stolta över att vara ledande i att frigöra kraften i det humana genomet för mänsklig nytta.

-Att det tidigare inte satsats tillräckligt på ovanliga typer av cancer är märkligt då ovanlig cancer ju faktiskt är inte så ovanlig, säger Magnus Carlsson. 25 procent av all cancer klassificeras som ovanlig. Det talas ofta om jämlik vård mellan regioner. Det är dags att tala om att man ska ha lika möjligheter att bli frisk, oavsett vilken cancer man drabbats av. Illuminas stöd och engagemanget hos patolog Felix Haglund de Flon och övrig personal på Sarkomcentrum på Karolinska Universitetssjukhuset ger hopp, avslutar Magnus Carlsson, ordförande i Sarkomföreningen.

+++

Kort om sarkom:

Sarkom är cancer som kan uppstå i alla åldrar och var som helst, i skelettet, brosk, fett, bindväv, muskler eller blodkärl.

Sarkom är en så kallad rare cancer, ovanlig cancer. På grund av detta och att den ofta har diffusa symptom kallas den ofta för ”de mystiska tumörerna”. Varje år diagnostiseras mellan 600 och 800 barn och vuxna i Sverige med sarkom. Det utgör ungefär 1 procent av all cancer.  Omkring 10 procent av all cancer hos barn är sarkom.

Eftersom sarkom är så ovanligt, okänt och består av så varierande och ofta aggressiva tumörer, är dödligheten hög. Bara två av tre patienter lever fem år efter diagnos – ett faktum som inte ändrats sedan 1990. Det skiljer sig från många andra cancerdiagnoser där där tidigare upptäckt och nya läkemedel under senare år har minskat dödligheten dramatiskt.

Sarkom anses vara en av de cancerformer som orsakar flest förspillda levnadsår. Det förekommer i alla åldrar och många dör unga eller relativt unga.

I Sverige finns tre nationella sarkomcentrum, i Stockholm, Göteborg och Lund, dit den mest avancerade diagnostiken och behandlingen koncentrerats. I Linköping och Umeå finns regionala sarkomcentrum.

Artificiell intelligens kan förbättra screeningen för bröstcancer

Från vänster Jenny Bergqvist, överläkare på Bröstcentrum Onkologi och docent i Medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Karin Dembrower, överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus och Opponent  Emily Conant, Professor in Radiology, Penn University, and chief of Breast Imaging, från USA.

Den första april fick Karin Dembrower ta emot sin doktorstitel med en avhandling om hur man med artificiell intelligens (AI) och algoritmer kan förbättra screeningen för bröstcancer. Med hjälp av nya algoritmer kan man hitta fall av bröstcancer tidigare.

Avhandlingen heter “Deep Learning in Breast Cancer Screening” och är ett nytt forskningsfält som lockade ett internationellt intresse. Karin Dembrower är överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus, och det är där hon med stöd av sina kollegor genomfört en stor del av sin forskning.

Både Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan står bakom studien. Karin Dembrowers forskning är nyskapande och den kommer också patienterna till godo.

Förbättrar för patienterna

I sin forskning har hon visat att man med hjälp av nya algoritmer både kan hitta fall av bröstcancer tidigare, vilket räddar liv.

– Forskningen visar också hur metoderna för screening kan förbättras. Det gör att man kan använda fler kriterier än till exempel ålder för att snabbare hitta bröstcancer, säger Karin Dembrower, överläkare på Mammografimottagningen på Capio S:t Görans Sjukhus.

Hörsalen var nästan fullsatt vid disputationen. Ordförande vid disputationen var Jenny Bergqvist, överläkare på Bröstcentrum Onkologi och docent i Medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Opponent var Emily Conant, Professor in Radiology, Penn University, and chief of Breast Imaging, från USA.

Europeiska kommissionen godkänner Breyanzi för behandling av vissa former av recidiverande och refraktärt storcelligt B-cellslymfom

 

  • Breyanzi (lisokabtagen-maraleucel) är en skräddarsydd CAR T-cellterapi som visat djupa och varaktiga svar och med en hanterbar säkerhetsprofil.
  • Godkännandet baseras på resultat från studien TRANSCEND WORLD, och den pivotala internationella studien TRANSCEND NHL 001, som är den största pivotala studien som inkluderat patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom efter två eller flera linjer av systemisk behandling, inklusive de med brett spann av histologi och högrisksjukdom.
  • Breyanzi är Bristol Myers Squibbs andra CAR T-cellterapi med ett godkännande inom EU, och stärker därmed företagets målsättning att driva forskningen framåt och möjliggöra CAR T-cellbehandlingar för fler patienter.

 

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har beslutat om marknadsföringstillstånd för Breyanzi (lisokabtagen-maraleucel; liso-cel). Godkännande för Breyanzi gäller i alla EU:s medlemsländer*. Breyanzi är en chimär antigenreceptor

(CAR) T-cellsbehandling som riktar sig mot CD19. Breyanzi är godkänt för behandling av vuxna patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B), efter två eller flera linjer av systemisk behandling.

Breyanzi ges som en individanpassad infusion som ges som en engångsdos. Behandling med Breyanzi har visat varaktiga kompletta svar hos en hög andel patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), och med en hanterbar säkerhetsprofil.

– Europeiska kommissionens godkännande av Breyanzi är ett viktigt steg i vårt åtagande att ta fram nya innovativa behandlingar för att möta medicinska behov hos patienter som lever med cancer. Idag finns det begränsat med behandlingsmöjligheter som ger en långvarig remission för patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom, och vi ser därför väldigt positivt på detta nya godkännande, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) är en aggressiv form av blodcancer. Det är den vanligaste formen av non-Hodgkins-lymfom (NHL), och utgör en tredjedel av alla diagnostiserade fall. Fler än två tredjedelar av patienterna med DLBCL kommer inte att svara på, eller kommer att få återfall, efter andra linjens behandling. För dessa patienter som får ytterligare behandling är responsgraden låg, där två till 15 procent uppnår kompletta svar. Trots vissa behandlingsframsteg på senare tid finns ett behov av att förbättra de långsiktiga behandlingsresultaten för denna typ av lymfom.

Godkännandet baseras på resultat från studien TRANSCEND NHL 001 som utvärderar Breyanzi hos vuxna patienter recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B), inklusive de med brett spann av histologi och högrisksjukdom. Hos 216 patienter som behandlades med Breyanzi, och som utvärderas med avseende på effekt, uppnådde 73 procent av patienterna en respons (95% KI: 66,2 %-78,5 %), och där 53 procent av dessa visade minimalt eller inget detekterbart lymfom efter avslutad behandling (komplett respons [CR]; 95% KI: 46,4 %-60,0 %). Mediantiden för responsduration (DoR) var 20,2 månader hos alla som svarade (95% KI: 8,2 – ej uppnådd), och för patienter fick komplett respons (CR) var mediantiden 26,1 månader (95% KI: 23,1 – ej uppnådd).

Säkerhetsdata för Breyanzi baseras på fyra studier i en poolad analys (TRANSCEND NHL 001, TRANSCEND WORLD, PLATFORM och OUTREACH). 314 patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom är inkluderade och som fått Breyanzi inom dosintervall 44-120 x 106. Cytokinfrisättningssyndrom (CRS) inträffade hos 39 procent av patienterna, varav tre procent var grad 3 eller grad 4 CRS. Mediantiden till debut av CRS var fem dagar (intervall: 1-14 dagar) och mediandurationen var fem dagar (intervall: 1-17 dagar). Neurologisk toxicitet (NT) uppstod hos 26 procent av patienterna som fick Breyanzi varav 10 procent var av grad 3 eller 4. Mediantiden för första symtom av neurologisk toxicitet var nio dagar (intervall 1-66 dagar) och 99 procent av alla NT uppkom inom de första åtta veckorna efter infusion med Breyanzi. Mediandurationen för NT var tio dagar (intervall: 1-84 dagar).

De vanligaste rapporterade biverkningarna av grad ≥ 3 var neutropeni, anemi, trombocytopeni, leukopeni, infektion med en ospecificerad patogen och febril neutropeni. För fullständig information om speciella varningar, försiktighetsmått och biverkningar vid användning av Breyanzi, inklusive lämplig hantering, se produktresumén (SmPC).

*Ett marknadsföringstillstånd enligt EMA:s centrala procedur inkluderar inte Storbritannien (England, Skottland och Wales).

Om TRANSCEND NHL 001

TRANSCEND NHL 001 är en öppen, multi-center, pivotal fas I-studie genomförd i USA för att utvärdera säkerheten, antitumöraktiviteten och farmakokinetiken för Breyanzi som behandling av patienter med recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), primärt mediastinalt storcelligt B-cellslymfom (PMBCL) och follikulärt lymfom av grad 3B (FL3B). De primära effektmåtten inkluderade behandlingsrelaterade biverkningar, dosbegränsande toxicitet, och total responsfrekvens (ORR). Sekundära effektmått för studien inkluderade komplett respons (CR), responsduration (DoR), progressionsfri överlevnad (PFS), och totalöverlevnad (OS). TRANSCEND är namnet på det breda kliniska forskningsprogram som utvärderar Breyanzi vid flera olika hematologiska indikationer och behandlingslinjer.

 

Om TRANSCEND WORLD

TRANSCEND WORLD är en enarmad, multi-kohort, multi-center, fas II-studie som utvärderar effekten och säkerheten av Breyanzi som behandling av patienter med aggressiva B-cellslymfom (NHL). Det primära effektmåttet var total responsfrekvens (ORR). Sekundära effektmått för studien inkluderade säkerhet, komplett respons (CR), händelsefri överlevnad (EFS), progressionsfri överlevnad (PFS), totalöverlevnad (OS), responsduration (DoR), farmakokinetik och hälsorelaterad livskvalitet. Studien genomfördes i Europa och Japan.

Inbjudan till webinar om HER2+ mBC

Tid: 16:00 – 17:30
Varmt välkommen att medverka vid webinar om HER2-positiv mBC

Daiichi Sankyo och AstraZeneca

Mer information

Satsning på mer forskning om äggstockscancer

Lena Wäpplings Stiftelse breddar satsningen på forskning om äggstockscancer genom att dela ut ett speciellt forskningsanslag riktat till mer juniora forskare. Den första mottagaren är Ulrika Joneborg, Karolinska Universitetssjukhuset. Dessutom får Docent Annika Strandell, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Professor Ingrid Hedenfalk, Lunds Universitet motta stiftelsens årliga forskningsanslag. De tre mottagarna delar på 1 miljon kronor.

Lena Wäppling, själv drabbad av spridd äggstockscancer, startade 2019 en stiftelse för att finansiera gynekologisk forskning för att diagnostisera och behandla äggstockscancer.

”Jag är glad att min stiftelse kan fortsätta att dela ut miljonbelopp till forskning om äggstockscancer, och att vi förutom väletablerade forskare kan stötta en mer junior forskare. På så sätt kan vi möjliggöra att fler personer kan ägna sig åt forskning inom detta viktiga område.“ säger Lena Wäppling.

Äggstockscancer är den dödligaste gynekologiska cancern. I Sverige insjuknar cirka 700 kvinnor årligen i äggstockscancer och 550 dör. Det finns i dagsläget inte någon allmän screeningmetod, utan kvinnor är helt beroende av att söka vård vid upptäckt av symptom. Svårigheten är att symptomen kan vara diffusa, vilket ofta leder till diagnos först när cancern spridit sig och därmed sämre överlevnadsprognos.

Ulrika Joneborg, Karolinska Universitetssjukhuset

Samtliga tre mottagare driver forskningsprojekt som syftar till att öka överlevnadschanserna genom tidigare diagnostik och bättre behandlingsmetoder för dem som drabbas. Ulrika Joneborgs forskningsprojekt undersöker om en ny bilddiagnostisk metod “FAPI-PET” skulle kunna underlätta utredningen och optimera behandlingen av äggstockscancer. Joneborg säger:

”Jag är mycket tacksam över forskningsbidraget och är stolt över att vara stiftelsens första mottagare av anslaget riktat till en mer junior forskare. Mitt mål med projektet är öka möjligheten till tidig och förbättrad diagnostik av äggstockscancer och därmed till mer riktad och individualiserad behandling.”

Annika Strandells forskningsprojekt syftar till undersöka om risken att utveckla äggstockscancer skulle minska med opportunistisk salpingektomi, dvs att man i samband med en operation där livmodern opereras bort, eller vid en steriliseringsoperation, även tar bort äggledarna trots att de är friska. Hypotesen grundar sig på teorin att äggstockscancer kan starta i äggledaren och på ett tidigt stadium sprida sig till äggstocken. Ingrid Hedenfalk analyserar enskilda celler från äggstockscancerpatienter före, under och efter behandling med cytostatika (cellgifter). Målet är att öka kunskapen om de mekanismer som styr en äggstockscancertumörs respons på behandling för att bättre förstå varför många patienter utvecklar resistens mot cytostatika och kunna utveckla mer individanpassad behandling i framtiden.

Ett stort antal människor har varit med och bidragit till årets forskningsmedel genom donationer och deltagande i stiftelsens årliga evenemang: Lenas Lopp för Livet. Välgörenhetsloppet genomförs varje år i september och samlade 2021 fler än 1500 deltagare i 15 länder runt om i världen. 2022 kommer loppet anordnas i Västerås den första september och i virtuell form under hela vecka 35.

”En viktig framgångsfaktor är vårt virtuella upplägg, där man kan delta var som helst i världen. Enkelheten och vetskapen att varenda krona går till forskning om äggstockscancer tilltalar många.” säger Lena Wäppling.

Lena Wäpplings Stiftelse är den enda svenska, privata stiftelsen som finansierar gynekologisk forskning för att tidigare diagnostisera och behandla äggstockscancer. Stiftelsen har sitt säte i Västerås, men finansierar forskning över hela världen.

Läs mer om stiftelsen på https://sv.lenawfoundation.com/