Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Verzenios EU-godkänt för adjuvant behandling av HR+/HER2-, node positiv, bröstcancer

Lilly får EU-godkännande för abemaciciclib (Verzenios) i kombination med endokrin behandling som adjuvant behandling vid tidig bröstcancer.

  • Abemaciclib är en CDK4/6-hämmare godkänd i kombination med endokrin terapi för patienter med HR+, HER2- node positiv bröstcancer med hög risk för återfall.
  • Adjuvant behandling med abemaciclib i kombination med endokrin behandling, minskade risken för återfall i bröstcancer med 32 %.
  • Ungefär 20-30 % av patienter med HR+, HER2- tidig bröstcancer utvecklar obotlig metastaserande sjukdom. Godkännandet av abemaciclib som adjuvant behandling kommer att ge ett behandlingsalternativ för patienter med bröstcancer som har hög risk för återfall.Läs hela pressmeddelandet här

Immunterapi vid ventrikelcancer

Varmt välkommen att delta i denna webbföreläsning där Elizabeth (Lizzy) Smyth, Cambridge University Hospitals, Storbritannien, ger en överblick av immunterapins utveckling de senaste åren och dess roll för patienter med ventrikelcancer tillsammans med handfasta råd och praktiska verktyg kring behandling med immunterapi i kliniken.

Mer information och anmälan

Nästa generations operationsrobotar snart här

Peter Wiklund, foto Pia Hultkrantz


Robotkirurgin har gett mer precisa prostataoperationer, inneburit mindre risk för infektion och snabbare återhämtning för patienten. Nu är de snart dags för nästa generations högteknologiska operationsrobotar.

– Den stora fördelen med att utföra prostataoperationer med robotkirurgi är att jag som kirurg ser prostatakörteln i kraftig förstorning och kan göra ingrepp utan att skada omgivande strukturer, säger Peter Wiklund, läkare och specialist i urologi och en av pionjärerna inom robotkirurgin.

250 operationer om året
Peter Wiklund gjorde sin första robotassisterade prostataoperation 2001. Tekniken blev snabbt en succé och i dag utför han över 250 operationer om året. Han delar sin tid mellan
C-medical Urologi på Sophiahemmet Sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och Mount Sinai Hospital i New York. Förutom det utbildar han robotkirurger i både Europa och USA.

Till en början fanns operationsrobotar bara på ett fåtal sjukhus i Sverige. Karolinska Universitetssjukhuset fick sin operationsrobot 2001 och Sophiahemmets operationsrobot installerades 2014. I dag finns de på en majoritet av svenska sjukhus.

Tekniksprång
Under årens lopp har operationsrobotarna utvecklats och förbättrats, bland annat har de försetts med en fjärde robotarm. Men nu tar tekniken ytterligare ett språng framåt, enligt Peter Wiklund.

– Det pågår omfattande forskning kring helt nya funktioner, som att länka samman röntgenbilder med bilder på operationsområdet och att med hjälp av färgfilter särskilja olika celltyper i datorbilden. Det kommer att leda till att kirurgerna kan göra än mer precisa operationer.

Redan nu kan robotassisterade operationer utföras på distans och i takt med att med AI-tekniken utvecklas blir operationerna mer och mer automatiserade. Men än är det en bit kvar innan prostataoperationer helt och hållet kan utföras av robotar.

– Men på sikt tror jag att de kommer att kunna göra det, säger Peter Wiklund.

Fakta:

Robotassisterade prostataoperationer
Vid en robotassisterad prostataoperation befinner sig kirurgen vid en dataskärm som visar kraftigt förstorade bilder av operationsområdet, och fjärrstyr robotarmarna via en styrspak. På så sätt kan operationssnitten göras mer exakt utan att strukturerna runt prostatakörteln skadas.

Godartad prostataförstoring
Ungefär hälften av alla män över 60 drabbas av prostataförstoring när de blir äldre. Prostatakörteln trycker då på urinröret så att urinen får svårare att passera och kan leda till stora problem att kasta vatten. I första hand behandlas prostataförstoring med läkemedel, men då det inte är tillräckligt kan prostatan minskas på kirurgisk väg.

Prostatacancer
Prostatacancer är vanligaste cancerformen bland män, och cirka 10 000 nya fall upptäcks varje år. Den vanligaste behandlingen är att prostatakörteln opereras bort, eventuellt i kombination med strålning. Hittills har Sverige inte erbjudit screening av prostatacancer på samma sätt som sker med till exempel bröstcancer. Orsaken är att det finns risk för överdiagnostiering och att tumörer opereras i onödan. Men med förbättrad diagnostik har möjligheten att avgöra vilka tumörer som kräver behandling ökat. Mer generella riktlinjer för prostatacancertestning införs nu i flera regioner.

Text: Inger Sundelin
Foto: Pia Hultkrantz

Opdivo godkänt som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer

Europeiska kommissionen godkänner Opdivo som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥1 % och hög risk för återfall efter radikal resektion

  • Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade att adjuvant behandling med Opdivo (nivolumab) signifikant minskade risken för sjukdomsåterfall eller död, jämfört med placebo.
  • Opdivo är den första och enda godkända adjuvanta behandlingen med immunterapi inom EU för patienter med urotelial cancer.
  • Godkännandet inom EU är det tredje för Opdivo som adjuvant behandling; först kom malignt melanom, följt av esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången, och nu muskelinvasiv urotelial cancer.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt Opdivo (nivolumab) som adjuvant behandling av vuxna med muskelinvasiv urotelial cancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1% och med hög risk för återfall efter radikal resektion.

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade på en signifikant förbättring av den sjukdomsfria överlevnaden (DFS) för Opdivo som adjuvant behandling jämfört med placebo och hos patienter med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1%. Opdivo minskade risken för sjukdomsåterfall eller död med 47 % jämfört med placebo, och median DFS var ännu ej uppnådd för Opdivo jämfört med median DFS på 8,41 månader för placebo (HR 0,53; 95% KI: 0,38-0,75; p=0,0005). Opdivo tolererades väl och säkerhetsprofilen överensstämde med tidigare rapporterade studier av Opdivo vid andra solida tumörer.

Resultaten från CheckMate -274 presenterades vid American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium, ASCO-GU, i februari 2021, och är publicerade i New England Journal of Medicine i juni 2021.

– Vi är mycket glada att Opdivo som första PD1-hämmare inom EU är godkänd som adjuvant behandling för muskelinvasiv urotelial cancer. Adjuvant behandling med Opdivo finns nu godkänd för tre tumörtyper; malignt melanom, esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången, samt muskelinvasiv urotelial cancer. Detta godkännande innebär en ny behandlingsmöjlighet för patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal kirurgi. Godkännandet stärker vår strävan att fortsätta undersöka nya behandlingsmöjligheter för patienter både i tidigt stadium och vid avancerad sjukdom, och vi ser fram emot att jobba för att göra Opdivo tillgänglig för denna nya patientgrupp i Sverige, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Opdivo är nu godkänt inom EU som adjuvant behandling vid tre tumörtyper: urotelial cancer, malignt melanom och esofaguscancer/cancer i gastroesofageala övergången. Bristol Myers Squibbs breda utvecklingsprogram omfattar idag studier inom åtta olika tumörtyper där immunterapi utvärderas neoadjuvant, adjuvant samt perioperativt.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen för Opdivo som monoterapi

En poolad uppföljning av säkerhetsprofilen för Opdivo som monoterapi vid en rad tumörtyper (n=4,122), med minsta uppföljning från 2,3 till 28 månader har genomförts. De vanligaste biverkningarna vid behandling med Opdivo (rapporterades hos >10 % av patienterna) var trötthet (45 %), muskuloskeletal smärta (31 %), diarré (26 %), hosta (24%), utslag (24 %), illamående (23 %), klåda (19 %), minskad aptit (18 %), förstoppning (17 %), dyspné (17 %), buksmärtor (16 %), övre luftvägsinfektion (16 %), artralgi (14 %), feber (14 %), kräkningar (14%), huvudvärk (13 %) och ödem (10 %).). Majoriteten av biverkningarna var milda till måttliga (grad 1 eller 2).

Om CheckMate -274

CheckMate -274 är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar Opdivo jämfört med placebo hos patienter med muskelinvasiv urotelial cancer som har hög risk för återfall efter radikal resektion. Totalt 709 patienter randomiserades 1:1 för att behandlas med placebo eller Opdivo 240 mg varannan vecka i upp till ett år. Studiens primära effektmått var sjukdomsfri överlevnad (DFS) för alla patienter som randomiserades (dvs. intention-to-treat populationen) och för patienter i subgruppen med PD-L1-uttryck ≥1 %. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, icke-urotelial återfallsfri överlevnad och sjukdomsspecifik överlevnad.

Preliminära fas II-data talar för bättre överlevnad i glioblastom när Optune kombineras med immunterapi

Uppdaterade data från fas II-studien 2-THE-TOP visar på förbättrad överlevnad för patienter som behandlas för nydiagnostiserat glioblastom med Optune i kombination med pembrolizumab och temozolomid jämfört med matchade kontroller i den registreringsgrundande studien EF-14 som enbart fått Optune och temozolomid. Patienterna i 2-THE-TOP hade en progressionsfri medianöverlevnad på 12,1 månader mot 7,9 i EF-14 medan motsvarande siffror för total överlevnad var 25,2 månader mot 15,9. Värt att notera är att överlevnadsdata från EF-14 hittills varit oöverträffade.

De nya data presenterades på nyligen avslutade 6th Quadrennial Meeting of the World Federation of Neuro-oncology Societies i Seoul i Sydkorea av Dr. David Tran, chef för divisionen för neuroonkologi vid McKnight Brain Institute, University of Florida.

Läs hela releasen på engelska