Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Dags att utrota livmoderhalscancer! – snart kan frukterna skördas av en intensiv utveckling inom screening

Livmoderhalscancer kan bli det första exemplet på att det går att utrota en cancersjukdom. Genom att spetsa till screeningen kan vi mer effektivt identifiera kvinnor med förstadier och ge dem adekvat behandling. Vaccinationsprogrammet håller redan på att trycka tillbaka HPV i den unga generationen, och tillsammans kommer detta att ge allt färre fall. Men än återstår mycket arbete för att uppnå denna nollvision. En viktig del är att utveckla en mer kostnads- och behandlingseffektiv screening, skriver här professor Ulf Gyllensten vid Uppsala universitet.

Införandet av det organiserade screeningprogrammet för att identifiera kvinnor med cellförändringar i slutet av 1950-talet, halverade antalet kvinnor som utvecklade livmoderhalscancer. Från mitten på 1980-talet har screeningen dock nått en platå och antalet fall har slutat att minska. Det beror troligen på flera orsaker, men det är främst två skäl man pekar på. Först en bristande täckningsgrad, där cirka 20–30 procent av kvinnorna inte deltar i screeningen trots att de kallas varje år. Och dessutom att det tidigare screeningtestet (cytologi) har en för låg sensitivitet, vilket kan ge falskt negativa provsvar.

Läs hela artikeln

Så ska GMS göra verklighet av precisionsmedicin inom vården

Precisionsmedicin är ordet på allas läppar sedan några år tillbaka. Den nationella sammanslutningen Genomic Medicine Sweden (GMS), som bildades 2017 av aktörer inom molekylär diagnostik, banar väg för att göra verklighet av begreppet i svensk sjukvård.

Genom att bygga upp en nationell infrastruktur hoppas man inom några år kunna uppnå målet att göra genetiska analyser till en jämnt fördelad och självklar tillgång över hela landet. Nya tekniska framsteg inom gensekvensering har gjort det möjligt att ställa säkrare diagnoser och att skräddarsy behandlingar – de viktigaste nyckelorden inom precisionsmedicin.

För att underlätta ett brett införande av gensekvensbaserad diagnostik har GMS startat genomiska medicincentrum (GMC) i sju regioner med universitetssjukvård. GMC är den primära kontaktpunkten för att utföra bred gensekvensering av patientprover inom sjukvården. Varje center ansvarar för införandet av ny diagnostik i respektive sjukvårdsregion. GMS har även ett nära samarbete med övriga regioner, näringslivet, patientorganisationer liksom med SciLifeLab, vars diagnostikplattform var själva upprinnelsen till GMS.

Läs hela artikeln

Är det möjligt att använda artificiell intelligens för att förbättra cancerpatienters livskvalitet?

AI, artificiell intelligens, ger sjukvården nya möjligheter. I den så kallade ASCAPE-studien undersöks nu om AI kan förbättra cancerpatienters livskvalitet. Den hög-
aktuella forskningen beskrivs här av docent Antonios Valachis, överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.

Uppföljning av patienter med bröst- eller prostatacancer efter behandling varierar mycket. Uppföljningens fokus är att hitta canceråterfall i tid för att kunna erbjuda
tidig behandling. Cancerpatienter upplever oftast, efter diagnos och behandling, en försämring av livskvaliteten inom olika aspekter som kan vara kopplade till given behandling (biverkningar som kvarstår) eller till psykosociala aspekter efter cancerbesked och behandling. Nuvarande sjukvårdsorganisation tenderar att nedprioritera dessa aspekter trots att de är extremt viktiga för patienter under rehabilitering efter cancerbehandling.

Den utveckling som har skett inom artificiell intelligens (AI) ger nya möjligheter för sjukvården att organisera om7. ASCAPE (Artificial intelligence Supporting CAncer Patients across Europe) är ett europeiskt samarbetsprojekt som involverar 15 partners från sju länder, inklusive akademiska medicinska centra (Universitetssjukhuset i Örebro koordinerar studien i Sverige), små och medelstora företag, forskningscentra och universitet, som syftar till att utnyttja de senaste framstegen inom AI för att förbättra cancerpatienters livskvalitet och hälsostatus. Specifikt syftar ASCAPE till att erbjuda en individuell uppföljning för patienter med bröst- eller prostatacancer genom AI-baserade modeller som kan prediktera eventuell försämring av patienternas livskvalitet och föreslå potentiella åtgärder för sina läkare för att förbättra livskvaliteten.

Läs hela artikeln

Möt brödraskapet som stöder forskning mot prostatacancer

Conny Karlsson, som bor i Strängnäs och arbetar med fastighetsförvaltning inom allmännyttan, har varit medlem i Svenska Druidorden sedan 2008. Han är en av ordens cirka 4 500 medlemmar i Sverige och ser gärna att ännu fler ska välja att gå in i denna strikt manliga orden som är religiöst och politiskt obunden.

– När jag blev värvad av en granne visste jag ingenting om Druidorden, men jag blev nyfiken och bestämde mig för att gå på ett första möte. Conny, som nyligen fyllt 50 år och hittills mest engagerat sig i barnens bandyklubb, tilltalades av de nyckelord som styr ordens arbete – broderlighet, sedlighet och välgörenhet.

– Vi träffas över alla religiösa och politiska gränser. Det som förenar oss är det starka brödraskapet. Vi värnar varandra och strävar efter att göra gott.

Vår gemenskap är ett andningshål i vardagen, att följa våra etiska regler är en slags levnadskola, säger han och berättar att medlemmarna som är mellan 24 och 100 år gamla, träffas en gång i månaden för att bland annat prata om druidernas spännande historia. Den moderna Druidorden grundades i England 1781, men druiderna är främst kända som ”medicinmän” och mystiker inom den keltiska kulturen. I Sverige finns det idag 71 olika loger över hela landet, den första startades i Malmö 1904. Liksom andra ordenssällskap, till exempel Odd Fellow, finns det några ritualer även inom Svenska Druidorden som inte är öppna, men Conny Karlsson betonar att det inte är ett hemligt sällskap.

– Jag är helt öppen med mitt medlemskap men visst möts man ibland av lite misstänksamhet, det finns mycket fördomar, konstaterar han.

Sedan 2017 är han ansvarig för den stipendiefond som Druidorden startade för drygt 20 år sedan och som bygger på insamlade medel från medlemmarna.

Läs hela artikeln

Sju miljoner till forskning om screening för tjock- och ändtarmscancer

Johannes Blom, chef för verksamhetsområde Kirurgi på Södersjukhuset har beviljats drygt sju miljoner kronor över tre år från Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Region Stockholm för utvärdering och individanpassning av allmän screening för tjock- och ändtarmscancer.


Johannes Blom, chef för verksamhetsområde Kirurgi på Södersjukhuset

Vad är bakgrunden till forskningsprojektet?Tjock- och ändtarmscancer är tredje vanligaste cancerformen i Sverige, näst vanligast för både män och kvinnor efter prostata- respektive bröstcancer. Drygt 6 500 nya fall diagnostiseras årligen och cirka en tredjedel av de sjuka dör av sjukdomen. Med folkhälsoundersökning (screening) för blod i avföringen kan man identifiera personer med ökad risk och erbjuda dem undersökning med tarmkikare (koloskopi) för att hitta cancern tidigt när den fortfarande är botbar. Vissa förstadier (polyper) till cancern blöder och genom att ta bort polyperna vid undersökningen kan screeningprogrammet också minska insjuknandet i tjock- och ändtarmscancer i befolkningen.

Kan du beskriva vad forskningsprojektet handlar om?

Stockholm-Gotland startade 2008 ett screeningprogram där 60-70 åringar bjuds in vartannat år till screening. Vi ska utvärdera om screeningen minskar dödligheten i tjock- och ändtarmscancer i befolkningen. Totalt kommer cirka 400 000 personer att ingå i utvärderingen.

Vi ska också undersöka vilka typer av tarmbakterier som finns hos deltagarna för att analysera sambandet mellan tarmbakterier och cancerrisk. Med informationen om tarmbakterierna, men också till exempel mängden blod i avföringstestet, fynd vid koloskopin, ålder, kön, hereditet och svar på en livsstilsenkät ska vi sedan bygga en matematisk modell för att bedöma hur stor risk en enskild individ har att utveckla tjock- och ändtarmscancer i framtiden.

Vad hoppas du kunna uppnå med din forskning?

Resultaten är viktiga för att se om de screeningprogram som nu startar runt om i Sverige och även i resten av världen har den effekt på minskad död som vi hoppas.

Med en modell för att bedöma individuell risk att utveckla tjock- och ändtarmscancer kommer potentiellt onödig uppföljning att kunna undvikas för individer med mycket liten risk, samtidigt som vi kan förebygga cancern bland dem med störst risk. Vi får en betydande minskning av undersökningar för tusentals screeningdeltagare och ett bättre utnyttjande av våra sjukvårdsresurser. Våra resultat kommer att vara relevanta för miljontals screeningdeltagare runt om i världen.