Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

Cellprover från livmoderhalsen kan upptäcka risk för bröst- och äggstockscancer

Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifiera risk för bröst- och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Resultaten presenteras i två studier i tidskriften Nature Communications.

Portrait of Joakim Dillner.

Professor Joakim Dillner, foto: Ulf Sirborn.

– Det unika i dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt i stället för en cancerform i taget, säger Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens författare.

Gynekologiska cellprover används i dag rutinmässigt i vården för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Upptäckten har möjliggjort tidig behandling och drastiskt minskat antalet fall av livmoderhalscancer de senaste årtionden. Nu hoppas forskare kunna använda samma cellprover för att identifiera en individs risk för andra cancerformer.

Möjlighet att arbeta förebyggande

Kristina Gemzell Danielsson, foto: Ulf Sirborn.

– Om vi vet vilka individer som har en ökad risk att utveckla en viss typ av cancer så öppnar det för möjligheten till utökad screening och förebyggande behandling, säger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

I studierna analyserade forskarna så kallade epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover, det vill säga förändringar i genuttryck som påverkats av faktorer som miljö, livsstil och åldrande. Livmoderhalsprover från över tusen kvinnor samlades in från flera europeiska vårdinrättningar samt den biobank av livmoderhalsprover som upprättades vid Karolinska Institutet i början på 2010-talet och i dag ägs av Karolinska Universitetssjukhuset. Knappt en tredjedel av kvinnorna hade antingen bröst- eller äggstockscancer medan resterande var friska.

Hög träffsäkerhet

Genom att systematiskt screena samtliga möjliga metyleringsställen i hela genomet hittade forskarna två unika epigenetiska signaturer som identifierade 76,6 procent av kvinnorna med hög risk för bröstcancer och 61,7 procent med hög risk för äggstockscancer. Jämfört med nuvarande gentester upptäckte metoden som kallas WID-testet (Women’s risk IDentification) upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller äggstockscancer. Enligt forskarna kan testet användas i ett tidigt skede för att upptäcka förändringar som ökar risken för cancer.

– Våra resultat hittills visar att WID-testet överträffar nuvarande metoder och vi ser fram emot att validera dessa initiala fynd i kliniska studier på ett stort antal kvinnor, säger Martin Widschwendter, professor vid University of Innsbruck, Österrike, och University College London, Storbritannien, samt gästprofessor vid Karolinska Institutet, i en nyhetsartikel från The Eve Appeal.

Forskningen har delvis finansierats av Europeiska unionens Horizon 2020 Research and Innovation Programme, välgörenhetsorganisationen The Eve Appeal och Europeiska Vetenskapsrådet (ERC).

Publikationer

The WID-BC-index identifies women with primary poor prognostic breast cancer based on DNA methylation in cervical samples, James E Barrett et al, Nature Communications, online 1 februari 2022, doi: 10.1038/s41467-021-27918-w

The DNA methylome of cervical cells can predict the presence of ovarian cancer, James E Barrett et al, Nature Communications, online 1 februari 2022, doi: 10.1038/s41467-021-26615-y

Ny IHE rapport om skillnader i behandling av NSCLC i Europa

På Världscancerdagen publiceradas en ny IHE-rapport som visar att många patienter med en lungcancerdiagnos förblir obehandlade i Europa.

Patienternas chanser att få någon form av cancerläkemedelsbehandling är tex mycket högre i Portugal än i Storbritannien. Varför behandlas inte vissa patienter? Och får behandlade patienter moderna och rekommenderade behandlingsalternativ?

Läs mer och ladda ner rapporten

Immunterapi vinner terräng i behandling av spridd svårbehandlad bröstcancer

Omkring var tionde kvinna som drabbas av bröstcancer har en så kallad trippelnegativ variant, som främst drabbar kvinnor under 50 år. Den är mer svårbehandlad och innebär större risk för återfall än andra cancerformer. I november i fjol godkändes immunbehandling av spridd sjukdom och inom kort väntas beslut om förebyggande behandling i samband med operation, med potentiell bot som mål. Detta uppmärksammades i samband med världscancerdagen 4 februari.

Patienter med immunkänslig, spridd bröstcancer kan numera erbjudas en ny immunterapi, pembrolizumab, som, i kombination med cytostatika kan förlänga överlevnaden. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. Bild: Mostphotos

– Det är oerhört positivt att vi nu har ett bra behandlingsalternativ mot spridd trippelnegativ bröstcancer. Det är den mest svårbehandlade varianten av bröstcancer som oftast drabbar yngre kvinnor och med mycket sämre prognos än de andra varianterna. Immunterapin kan innebära förlängt liv och bot för patienterna, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.

Trippelnegativ bröstcancerär ett samlingsnamn för bröstcancerformer som kännetecknas av att tumörcellerna saknar tre typer av receptorer, för östrogen, progesteron och HER2. Det rör sig om ungefär tio procent av alla nya bröstcancerfall, en variant som inte är mottaglig för de behandlingar som brukar användas vid spridd bröstcancer. Det är s.a.s. svårare att rikta läkemedelsbehandling mot cancercellerna på samma sätt som vid exempelvis hormonkänsliga bröstcancerdiagnoser.

Grundtanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller. Den aktuella immunterapin pembrolizumab är en antikropp som ges som dropp var tredje vecka med eller utan cytostatika. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem.

I november i fjol godkände NT-rådet (regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier) en ny immunterapi mot spridd bröstcancer vilket, enligt Henrik Lindman, innebär att de patienter som har immunkänslig spridd bröstcancer kan erbjudas kombinationen cytostatika och pembrolizumab.

Bakom beslutet ligger en studie som visat att överlevnaden ökar när man lägger till immunbehandling till standardbehandling med cystostatika. Studien visade att överlevnaden förlängdes med 27 procent, en ökning från i genomsnitt 16 till 23 månader. Den behandlingen kräver, enligt Lindman, att man gör en analys av tumören först för att se att den kan fungera.

– Akademiska sjukhuset har även deltagit studien Keynote-522, där immunbehandlingen getts tillsammans med cytostatika innan operation av bröstcancer och sedan fortsatt utan cytostatika till en total behandlingstid på cirka ett år. Resultaten var mycket positiva och kommer att leda till att vi kommer att kunna bota fler patienter som har trippelnegativ bröstcancer. Återfallen minskade med 37 procent, från cirka 24 till 16 procent inom tre år, berättar Henrik Lindman och fortsätter:

– Syftet var förebyggande behandling i samband med operation för att slå ut mikroskopiska metastaser och slutgiltigt bota patienter. Här väntas ett godkännande under 2022.

Minska lungcancer med rätt radonåtgärder

Idag är det internationella världscancerdagen och Svensk radonförening vill särskilt uppmärksamma de 200 liv per år som skulle kunna räddas med rätt radonåtgärder.

-Det är väl belagt i olika forskningsstudier att radon ökar risken att få lungcancer. I Sverige beräknas att cirka 500 människor varje år får lungcancer som en följd av radon i luft. Kombinationen rökning och radon innebär en ökad risk för uppkomst av lungcancer. Risken för icke-rökare är betydligt lägre än för rökare, men inte försumbar. Ansvariga myndigheter bedömer att radon är orsak till att ungefär 50 icke-rökare i Sverige varje år drabbas av lungcancer, säger Dag Sedin ordförande för Svensk Radonförening.

Strålsäkerhetsmyndigheten är den myndighet som har ansvar för strålsäkerhet där radon ingår.

Myndigheten är tydlig att radon är den vanligaste orsaken att drabbas av lungcancer förutom rökning. Studier gjorda i bostäder visar att radon ökar risken för lungcancer med 16 procent (av grundrisken) per 100 becquerel per kubikmeter (Bq/m3) inomhusluft under långvarig exponering. En långvarig exponering kan, i detta sammanhang, vara medelhalten av radon i din bostad under de senaste 20 åren. Det kan ta mellan 15 och 40 år från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas.

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ungefär 14 procent av antalet lungcancerfall i Sverige är orsakade av radon. Det motsvarar cirka 500 lungcancerfall per år. 450 av dessa är orsakade av radon i kombination med rökning medan 50 av fallen är icke-rökare. Genom att sänka radonhalten i hus med radonvärden över 200 Bq/m3 till nivåer runt 100 Bq/m3 eller ännu lägre går det uppskattningsvis att på sikt undvika omkring 200 lungcancerfall om året, skriver myndigheten på sin hemsida.

-Resultaten från forskningen om hälsorisker med radon visar att det inte finns ett tröskelvärde när radonhalten plötsligt blir farlig. Även låga radonhalter kan alltså orsaka lungcancer, men ju högre radonhalter vi utsätts för desto större är risken att drabbas. I Sverige beräknas radon orsaka cirka 500 lungcancerfall per år. Av dessa har cirka 50 personer aldrig varit rökare. Hälsorisken med radon kan också uttryckas så att sedan mitten av 1960-talet till nu har cirka 25 000 människor drabbats av lungcancer i Sverige på grund av radon, säger Dag Sedin, ordförande Svensk Radonförening.

Han fortsätter:

-Vi instämmer med Strålsäkerjetsmyndigheten om vikten av att sänka radonhalterna. Det är 200 liv per år som kan räddas om radonhalten sänks till under riktvärdet 200 Bq/m3 i alla svenska bostäder. Noteras kan att världshälsoorganisationen WHO rekommenderar ett riktvärde för radon i bostäder på 100 Bq/m3.

-Det är bra att myndigheten är tydlig att det skulle gå att undvika 200 dödsfall per år om radonåtgärderna var bättre. Det är bara anmärkningsvärt och synd att politiken inte möter upp detta, avslutar Dag Sedin, ordförande Svensk Radonförening.

Nytt samarbete mellan Tamro och läkemedelsföretag ska stimulera egenmonitorering i cancervården

Nu inleder Tamro och läkemedelsföretagen AbbVie, AstraZeneca, Bristol Myers Squibb och Janssen ett unikt samarbete för att stärka förutsättningarna för egenmonitorering inom cancervården. Samarbetet vill bidra till att patienter och vård kan tillgodogöra sig de nyttor som forskningen om egenmonitorering redovisar. I den gemensamma satsningen skapas långsiktiga förutsättningar för lärande mellan vård, patienter och akademi.

Det finns indikationer på att när vården följer upp och agerar på patienternas egenrapporterade hälsostatus bidrar det till ökad trygghet, högre livskvalitet, bättre medicinska resultat och effektivare vård. Dessa utfall stärks i allt högre grad av forskningen. Till exempel visar en fransk studie att patienter med svår lungcancer som ges möjlighet till egenmonitorering i genomsnitt lever sju månader längre och med bättre livskvalitet än de utan[i]. I Sverige pågår flera försök med egenmonitorering, men än så länge är det mindre vanligt att cancerpatienter har tillgång till egenmonitorering i vardagen. Patienter går därmed miste om de positiva resultat som forskningen visar är möjliga att uppnå.

Målen för samarbetet är att ta ett samlat grepp om läkemedelsbranschens bidrag för att:

Möjliggöra att patienter som vill ska få tillgång till egenmonitorering.
Erbjuda en ny arena för branschöverskridande lärande.
Patientrapporterade underlag ska vara jämförbara, aktuella och tillgängliga på ett ändamålsenligt vis.

Flera aktörer ser styrkan i att samverka, därför tog Tamro initiativet att formera och driva arbetet.

– Att leda en så bred aktörssammanslutning för att bidra till tryggare patienter och en stärkt life sciencesektor är en del av vårt livsviktiga uppdrag, säger Anne-Lie Lind, VD Tamro.

Från patienternas sida ser man positivt på initiativ som syftar till att stärka individen.

– Detta är ett spännande och innovativt arbete som skapar incitament för utvecklingen av nära vård inom cancer. Vi ser fram emot att vara delaktiga i arbetet, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.

I Region Jönköpings Län ser man positivt på nya arenor för ett gemensamt lärande.

– Det är intressant att flera läkemedelsföretag går samman i gemensamma ansatser, då det underlättar för regioner att delta i lärandet. Vi är nyfikna på vad initiativet kan bidra med för patienternas autonomi och vårdens arbete, säger Göran Henriks, Utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län.

[i] Randomized Trial Comparing a Web-Mediated Follow-up With Routine Surveillance in Lung Cancer Patients, Fabrice Denis et al, JNCI J Natl Cancer Inst (2017) 109(9), 2017. doi: 10.1093/jnci/djx029