Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Europaparlamentet vill se en effektivare EU-strategi mot cancer

Parlamentet har antagit sina slutliga rekommendationer om en övergripande och samordnad EU-strategi för att bekämpa cancer.

– Fler åtgärder behövs för att ta itu med miljö-, livsstils- och arbetsrelaterade riskfaktorer
– Cancerpatienter måste få bättre tillgång till gränsöverskridande sjukvård och kliniska prövningar
– Brister på cancerläkemedel måste hanteras effektivare

Betänkandet från parlamentets särskilda utskott för cancerbekämpning (BECA) antogs på onsdagen med 652 röster för, 15 röster emot och 27 nedlagda röster.

Fokus på cancerförebyggande

Eftersom mer än 40 procent av alla cancerformer kan förebyggas genom ”samordnade åtgärder inriktade på beteenderelaterade, biologiska, miljömässiga, arbetsrelaterade, socioekonomiska och kommersiella” riskfaktorer (4) efterlyser ledamöterna effektiva förebyggande åtgärder på nationell nivå och EU-nivå, som grundar sig på oberoende vetenskaplig expertis (2). Bland de rekommenderade åtgärderna finns finansieringsprogram som uppmuntrar människor att sluta röka (8) och främjande av åtgärder för att minska och förebygga alkoholrelaterade skador som ska ingå i en omarbetad alkoholstrategi för EU (16). Parlamentet kräver också en obligatorisk och harmoniserad EU-näringsmärkning på framsidan av livsmedelsförpackningar (19) och gränsvärden för exponering i arbetet för minst 25 ytterligare ämnen (34).

Lika tillgång till gränsöverskridande cancervård

Parlamentarikerna är oroade över att patienter fortfarande upplever problem när de söker sjukvård och vill delta i kliniska prövningar i andra EU-länder. Ledamöterna vill därför reformera nuvarande lagstiftning för att underlätta rörligheten och tillgången till specialiserad utrustning och vård. Det ska finnas enhetliga regler för att godkänna och ersätta gränsöverskridande hälso- och sjukvård, däribland rätten till ett andra yttrande (61). Det multinationella samarbetet och sättet att utföra gränsöverskridande kliniska prövningar måste också effektiviseras, tycker ledamöterna (170).

En EU-strategi för läkemedelsbrister

För att förhindra brister och göra cancerbehandlingar mer tillgängliga och ekonomiskt överkomliga på EU-nivå förespråkar parlamentet starkt en utvidgning av de gemensamma upphandlingsförfarandena, särskilt för sällsynta, pediatriska och nya cancerläkemedel och cancerbehandlingar (86). Parlamentarikerna vill också diversifiera leveranskedjan för cancerläkemedel, övervaka brister närmare och bygga upp ett strategiskt lager av kritiska cancerläkemedel (82).

Andra viktiga rekommendationer i betänkandet är bland annat följande:

  • Att alla patienter i EU ska ha ”rätt att bli bortglömda” (där försäkringsgivare och banker inte får ta hänsyn till cancerdrabbades sjukdomshistoria) tio år efter behandlingens slut (högst fem år för patienter som diagnostiserats före 18 års ålder) (124).
  • Att lägga till andra cancerformer (utöver bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer) till det nya EU-stödda cancerscreeningprogrammet (49).
  • Att se till att läkemedelssystemet blir öppnare, särskilt när det gäller prissättningen, kriterierna för ersättning och nettopriserna på läkemedel i olika europeiska länder (85).

Slutdebatten ägde rum i plenum på tisdagen – se höjdpunkterna från debatten och den fullständiga inspelningen.

Gyncancerdagen 2022

Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 2 april!

Dagen som i år är helt digital, innehåller intressanta föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, precisionsmedicin, återfallsbehandling, ärftlighet och vi bjuder också in till spännande diskussioner om palliativ vård och ojämlik vård.

Sist men absolut inte minst kommer vi ha en högaktuell politikerdiskussion om palliativ vård och vi gästas då av; Lina Nordquist (L), Acko Ankarberg Johansson (KD), Anders W Jonsson (C), Margareta Fransson (MP), Karin Rågsjö (V), Camilla Waltersson Grönvall (M), Linda Lindberg (SD). Namn för (S) kommer.

Vill du fortsätta diskutera dagen så efterföljs Gyncancerdagen av ett digitalt Mingel.

Här kan du läsa mer om dagen och anmäla dig!

Hälsoekonomisk bedömning av Tecartus vid behandling av mantelcellslymfom

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt underlag till regionerna för CAR-T-cellbehandlingen Tecartus (brexucabtagene autoleucel).

Lymfom är ett övergripande namn för en grupp elakartade tumörsjukdomar som utgår från immunsystemets celler. Mantelcellslymfom utgår från en grupp celler kallade B-lymfocyter och kan uppträda som tumörer, vanligast i lymfkörtlar men även i andra organ. I Sverige insjuknar 80 till 100 individer årligen i mantelcellslymfom. Tecartus används för behandling av vuxna patienter med mantelcellslymfom vid återfall eller om patienten inte svarat på tidigare behandling efter två eller fler andra behandlingar med bland annat en Brutons tyrosinkinashämmare.

Tecartus är en typ av immunologisk behandling som ges vid ett tillfälle. Tecartus består av patientens egna celler som modifierats genetiskt i laboratorium till att uttrycka en anti-CD19-specifik chimär antigenreceptor (CAR). Cellerna har modifierats till att känna igen ett protein kallat CD19, som finns på B-cellers liksom tumörcellers yta. När CAR-T-celler känner igen CD19 leder det till att cellen som uttrycker CD19 dör.

Val av behandling vid återfall av mantelcellslymfom påverkas av ålder, eventuell samsjuklighet, vilka behandlingar patienten fått tidigare och tidpunkt för återfall i förhållande till förgående behandling. TLV bedömer att relevant jämförelsealternativ till Tecartus vid behandling av mantelcellslymfom främst är olika cellgiftskombinationer, men även så kallade målinriktade läkemedel kan vara aktuellt. Jämförelsealternativ utgörs därför av en behandlingsmix som innefattar substanserna rituximab, bendamustin, cytarabin, antracykliner, bortezomib och lenalidomid.

I studien där effekten och säkerheten av Tecartus utvärderats ingick ingen kontrollgrupp och mängden långtidsdata är begränsad. Därför är det mycket svårt att bedöma hur hög andel av patienterna som lever längre jämfört med dagens standardbehandling.

I TLV:s grundscenario är kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår cirka 1,1 miljoner kronor jämfört med standardbehandling i sjukvården. Osäkerheten i resultaten bedöms som mycket hög och ligger främst i skattningen av hur länge patienter behandlade med Tecartus lever. I TLV:s känslighetsanalyser varierar kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår mellan cirka 800 000 och 1,4 miljoner kronor.

Läs hela bedömningen här

40 års kamp mot barncancer och vägen framåt – 300 miljoner extra i stor forskningssatsning

Idag är det internationella barncancerdagen och i år 40 år sedan Barncancerfonden bildades. 40 års kamp mot barncancer har gett resultat, men den har fortfarande bara börjat. Nu tar Barncancerfonden nya tag inom tre prioriterade områden för att göra största möjliga skillnad både idag och i framtiden: en stor strategisk forskningssatsning på de svåraste gåtorna för att fler ska överleva, nytänkande stöd till drabbade, och aktiv samhällspåverkan för att minimera de svåra sociala konsekvenserna för drabbade familjer.

För 40 år sedan överlevde 50 procent av de som insjuknade i barncancer. Tack vare framgångsrik forskning och samhällsutveckling överlever idag 85 procent och den svenska barnonkologin är inte bara välfungerande utan också ett föredöme i världen. Sedan starten har Barncancerfonden delat ut mer än 3,5 miljarder kronor till forskning. Men trots detta återstår stora utmaningar.

– Dagens och framtidens utmaningar och behov inom barncancervården är stora, men inte omöjliga att lösa. Som barnrättsorganisation är vi en aktiv röst i samhället och kommer inte ge upp förrän varje drabbad familj kan leva fullt ut. Därför kommer vi nu bland annat att satsa 300 miljoner kronor extra under en femårsperiod för att bidra till att lösa de svåraste gåtorna, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Barncancer är idag den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige i åldrarna ett till fjorton år och vissa cancerdiagnoser är fortfarande en dödsdom. De 15 procent som inte överlever motsvarar två skolklasser per år. Man vet fortfarande inte heller varför barn drabbas av cancer då det inte är livsstilsrelaterat.

Nya framsteg skapar också nya utmaningar

I takt med att allt fler överlever uppkommer också nya utmaningar. 30 procent av överlevarna klarar exempelvis inte grundskolan och 70 procent drabbas av komplikationer som blir märkbara många år efter avslutad behandling och som kräver omfattande, ofta livslånga insatser.

– Kampen slutar inte när barnet är färdigbehandlat. I dag är priset för överlevnad högt – för individen, familjen och samhället. Det handlar om att överleva, och kunna leva ett gott liv. Vårt arbete har bara börjat, säger Thorbjörn Larsson.

För att ta nästa steg i kampen mot barncancer har Barncancerfonden därför identifierat tre prioriterade huvudområden framåt: mer forskning, utökat stöd till drabbade och samhällspåverkan.

 

BARNCANCERFONDENS TRE PRIORITERADE OMRÅDEN FRAMÅT

1. Mer forskning

Barncancerfonden har infört en ny forskningsfinansieringsstrategi med satsningar på de svåraste gåtorna. De närmaste fem åren kommer Barncancerfonden att bidra med 300 miljoner kronor extra, utöver ordinarie forskningsbudget, fokuserat på några prioriterade nyckelområden. Just nu pågår 234 forskningsprojekt finansierade av organisationen. Sedan starten har Barncancerfonden delat ut mer än 3,5 miljarder kronor till forskning om barncancer.

2. Utökat stöd till drabbade

När ett barn får en cancerdiagnos påverkas en hel gemenskap. Samtidigt är samhället idag inte rustat för att fullt ut hjälpa de drabbade. Idag utvecklar, driver och finansierar Barncancerfonden stödinsatser för drabbade familjer som man anser att staten och/eller regionerna borde säkerställa och finansiera. Exempel är konsultsjuksköterskor och syskonstödjare (riktad finansiering till vården), samtalsstöd, rättshjälp och ekonomiskt stöd till drabbade familjer. Barncancerfonden identifierar ständigt nya områden där mer stöd behövs. Ett nyligen identifierat exempel är hälsa och rörelse för barncancerdrabbade och -överlevare under och efter sjukdomstiden.

3. Samhällspåverkan

När allt fler överlever barncancer uppstår nya utmaningar och behov, och kraven på samhället ökar. Barncancerfonden arbetar forskningsbaserat för att påverka samhället i rätt riktning. Det handlar bland annat om att skapa:

  • En nationell finansiering av nya, dyra läkemedel
    Idag finns nya banbrytande läkemedel och behandlingar. Men de är dyra och om cancersjuka barn får tillgång till dem eller inte styrs idag av var i landet man bor.
  • Ett kompetenslyft hos Försäkringskassan
    Knappt varannan förälder till barn som drabbats och/eller överlevt barncancer är nöjda med stödet från Försäkringskassan. Myndighetens kunskap om barncancer och familjernas situation spelar en avgörande roll i att säkerställa en trygg tillämpning av socialförsäkringen.
  • En socialförsäkring värd namnet
    En välfungerande och likvärdig sjuk-och aktivitetsersättning, ett omvårdnadsbidrag anpassat efter olika familjers unika situationer och ersättningsnivåer så att drabbade familjer kan försörja sig och ha en fungerande vardag.
  • Ökad personal- och kompetensförsörjning i vården
    En tredjedel av landets drygt 60 barncancerläkare är över 60 år. Fler måste få möjlighet att specialisera sig på området.
  • En välfungerande skola för alla
    Barn som lever med komplikationer av barncancer har svårare att klara skolan. Även syskon till barn som är sjuka eller dör i barncancer riskerar försämrad hälsa och svårare skolgång. Idag brister samordningen i många fall mellan sjukvård och skola, och ansvaret för detta faller istället på de drabbade.

FAKTA BARNCANCER

  • För 40 år sedan överlevde hälften av alla barn som drabbades av cancer. I dag överlever 85 procent. (Räknat på femårsöverlevnad).
  • I dag finns drygt 11 000 barncanceröverlevare i Sverige.
  • 15 procent överlever inte. Det motsvarar två skolklasser per år.
  • Vissa barncancerdiagnoser innebär fortfarande en dödsdom.
  • Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer.
  • Barncancer är i dag den vanligaste dödsorsaken för barn 1–14 år.
  • Man vet fortfarande inte varför barn får cancer då det inte är livsstilsrelaterat.
  • 70 procent av överlevarna drabbas av komplikationer som fysiska och kognitiva nedsättningar, hjärnskador, infertilitet, hjärtsjukdomar, sekundärcancer och psykisk ohälsa som blir märkbar många år efter avslutad behandling och som kräver omfattande, ofta livslånga insatser.
  • Det tar i snitt sju år för en familj som drabbats av barncancer att komma tillbaka ekonomiskt.
  • 30 procent av överlevarna klarar inte grundskolan, även syskon har svårare att klara skolan.

Ökad förståelse av blodcancersjukdomen ALL hos barn målet för ny studie

Kan ökad kunskap från blodprover av nyfödda, så kallade PKU-prov, underlätta förståelsen av akut lymfatisk leukemi (ALL), den vanligaste cancerformen hos barn? Det är målet för en ny studie ledd från Akademiska sjukhuset vilket uppmärksammas med anledning av internationella barncancerdagen 15 februari.

Gustaf Leijonhufvud, barnläkare vid barnonkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet. Foto: privat

– Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv blodcancerform som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Ungefär nio av tio barn blir friska, men cytostatikabehandlingen är intensiv och kan ge biverkningar. Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt, säger Gustaf Leijonhufvud, barnläkare vid barnonkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Enligt Gustaf Leijonhufvud är det känt att vissa genetiska förändringar/mutationer, så kallade pre maligna kloner, som kan upptäckas i samband med diagnostik av ALL, kan uppstå redan på fosterstadiet. Tidigare studier har visat att en första händelse på fosterstadiet följt av en andra händelse efter födseln kan leda till utveckling av en elakartad tumör.

Gustaf Leijonhufvud betonar samtidigt att det finns skyddande faktorer som gör att kroppen ”släcker” dessa pre maligna kloner. Exempel på skyddande faktorer är vaginal födsel, amning, äldre syskon, tidig start på förskola.

– Målet med studien är att öka kunskapen kring när en första ”händelse” mot utveckling av ALL sker. Vår hypotes är att första händelsen kan ske i livmodern och att en senare händelse efter födelsen leder till uppkomsten av ALL hos barn. På längre sikt hyser vi en förhoppning om att denna kunskap kan bidra till att förebygga sjukdomen, genom ökad kunskap kring hur genetiska förändringar kan uppstå under graviditeten. Likaså om det går att minska risken för att utveckla ALL som barn genom tidig träning av immunförsvaret, förklarar han.

I studien ska forskarna jämföra analyser av diagnostiska prover från barn med diagnostiserad ALL och prover som tagits i samband med screening av nyfödda för medfödda sjukdomar, så kallade PKU-prover.

PKU är ett blodprov som idag tas screeningmässigt när barnet är två dygn för att identifieraspecifika medfödda sjukdomar som går att bota, till exempel medfödda ämnesomsättningssjukdomar. sköldkörtelhormonbrist och svår kombinerad immunbrist, så kallad SCID (severe combined immuno deficiency). I Sverige analyseras 24 medfödda sjukdomar via PKU-blodprov. Genom tidig diagnostik och behandling förbättras möjligheterna att undvika allvarliga skador och död. Ungefär 70 till 80 av 100 000 nyfödda barn har någon av dessa sjukdomar, som om de upptäcks i tid oftast kan behandlas.

I forskningsstudien medverkar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Karolinska Institutet samt Institute of Cancer Research (ICR), London. Forskarna kommer att använda den kliniska genomanläggningen i Uppsala som ingår i SciLifeLab:s diagnostiska utvecklingsplattform. Härigenom får man access till en rad sekvenseringstekniker och nödvändig labbexpertis.

Projektet inleds med en pilotstudie där forskarna ska analysera diagnosprover från barn som fått ALL-diagnos i Uppsala och Stockholm åren 1992-2020. Syftet är att identifiera patientspecifika genetiska förändringar för att därefter undersöka om dessa genetiska förändringar kan återfinnas vid analys av PKU-provet.

FAKTA: Forskningsstudien steg för steg

  • Data samlas in från svenska barncancerregistret gällande barn diagnostistiserade med åtta specifika genetiska förändringar.
  • Insamling av diagnostiskt material (vävnadsprover från benmärg och/eller blodprover) från barnpatienter som fått ALL-diagnos 1992-2020. Insamling av mödrarnas socialförsäkringsnummer från The National Board of Health and Welfare (motsvarande Socialstyrelsen).
  • Identifiering av dessa individers blod från screening av nyfödda (PKU)
  • Analys av diagnosprover med hjälp av helgenomsekvensering (WGS) eller qPCR för att erhålla specialdesignade primers.
  • Med hjälp av erhållna specialdesignade primers analyseras blod från screening av nyfödda (PKU) i London.