Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

POST-ASCO GU 2022 – Fokus på urotelial cancer och njurcancer

Välkommen på webbsänd kostnadsfri lunchwebbinar!

POST-ASCO GU 2022 – Lunchwebbinar med fokus på urotelial cancer och njurcancer
Från insikter av dagens forskning till klinisk nytta

Tid: kl 12.00 –12.5

Syftet med webbinaret är att uppdatera samt främja diskussioner genom att presentera aktuella ämnen som avhandlades på ASCO GU. Under en rad korta sessioner kan du även lyssna till internationella och nationella experter som delar med sig av forskning inom njurcancer och urotelial cancer och sätta dessa i ett kliniskt sammanhang. 

Mer info och anmälan

Nuets förnöjsamhet – teori som bygger på acceptans av livets oförutsägbarhet

Nuets förnöjsamhet är en grundad teori som förklarar hur man kan finna balans och glädje i livet trots en medvetenhet om livets förgänglighet. Teorin bygger på en djup acceptans av livets oförutsägbarhet där hopp och trygghet byggs var gång du klarar av att hantera det som kommer. Här beskrivs teorin av Ulrika Sandén, forskare i innovationsteknik vid Lunds tekniska högskola.

Genom att återgå̊ till nuet kan man med hjälp av aktiviteter påverka sitt liv, i nuet finns det nästan alltid något att göra för att göra livet lite bättre. Teorin bygger på två grundläggande studier, dels en intervjustudie med cancerpatienter och närstående till cancerpatienter, dels en studie om livet i en nordnorsk bygd där dess historia av isolering, kargt klimat, fattigdom och farligt fiskeyrke skapade ett behov av att återvända till nuet.

Inledningsvis studerade jag en liten fiskeby i Nordnorge. Historiskt präglades den av isolering, ett kargt klimat och fiskarbondelivet. I nutid har den stått emot den utflyttning som präglar den norra landsbygden i både Norge och Sverige. Huspriserna var höga under de åren som jag bodde där och man lämnade ofta över hus och gård till nästa generation och många valde att bo kvar. De strategier som krävdes för överlevnad före andra världskriget och den utveckling som följde levde i hög grad kvar i bygden när jag studerade den (Sandén, Thulesius et al. 2015). I avhandlingsarbetet har jag sedan försökt anpassa och modifiera teorin till att passa cancersjukas vardag (Sandén 2021).

Idén att flytta över teorin fick jag under ett samtal med bygdens äldste, Rolf. Jag har själv många års erfarenhet av att leva med låg- malignt gliom och i samtalet insåg jag hur likt våra liv på ett plan ändå varit. Människor har dött runt oss, vi har tvingats hantera vetskapen om vår egen dödlighet och kamp har varit ständigt närvarande. Men det skilde sig väsentligt på en punkt. För Rolf var livet nära död och olyckor helt naturligt, medan jag såg det som något onaturligt att jag skulle ha fått en hjärntumör. Tanken väcktes där och då ”tänk om det finns ett enklare, mer naturligt och roligare sätt att hantera en sådan här sjukdom?”

LYSSNADE PÅ SAMTAL
Tillbaka i Sverige valde jag att göra narrativa intervjuer i grupp och individuellt med sammanlagt 19 patienter och 17 närstående. Av etiska skäl var alla patienter, så långt vi visste, i remission från sin cancer. Jag ville att deltagarna själva skulle få bestämma dagordning och vad som var viktigt i deras liv och därför valde jag att inte ställa frågor. Jag bjöd på kaffe och sedan lyssnade jag på deras samtal. Snabbt in- såg jag att det var en stor skillnad mellan patienterna och de närstående. Det gick mycket fort för patienterna att hitta varandra och samtalsämnena flödade. De närstående letade ord för att beskriva sin situation och även när jag upplevde att de speglade sig i varandra svarade de senare nekande på frågan ”har ni kunnat känna igen er i varandras historier?”

De närstående finns inte med i den versionen av Nuets förnöjsamhet som har arbetats fram under avhandlingsarbetet. Deras situation behöver beforskas mer än vad jag haft utrymme till. Närstående kämpar med att räcka till där de i flera fall tar på sig flera olika roller i sina försök att skapa trygghet för att skydda patienterna mot såväl sjukdomens olika effekter som sjukvårdens misstag. Jag kom fram till att de lever i en terrorlik situation där de har att se på, utan att kunna göra så mycket åt situationen, när en älskad långsamt blir allt sämre. Många uttryckte ”när jag fann Cancerkompisar insåg jag att jag inte var galen”. Man talade också om ”det magiska numret” i förhållande till ASiH, där det plötsligt fanns ett telefonnummer där någon alltid svarade. Min slutsats är att vi saknar begrepp för att beskriva livet som närstående. Vi vet också mycket lite om hur behoven ser ut. Närståendestöd är ett dåligt utforskat område och följaktligen med stor potential till förbättring.

Läs hela artikeln

Perituskliniken väntar ännu på avtal med Region Skåne

Ömsom vin, ömsom vatten. Så kommenterar professor Per-Anders Abrahamsson hur den privata cancerkliniken Peritus har utvecklats sedan starten i september 2020.
– Eftersom vi hittills inte har fått ett avtal med Region Skåne, har vi inte lyckats med ambitionen att korta den långa vårdkön inom urologi. I väntan på ett avtal använder vi våra högteknologiska resurser även till operationer inom gynekologi och ortopedi.

Målet med att starta södra Sveriges enda privatsjukhus var att erbjuda patienter med urinvägssjukdomar vård utan väntan. Men väntar gör både kliniken och de 27 000 patienter i Skåne som för några år sedan inte hade fått urologisk vård enligt vårdgarantin. Idag står fortfarande många patienter i den kön, bland annat ett 30-tal icke opererade patienter med urinblåsecancer.

– Vår avsikt var att avlasta den offentliga vården genom att korta de långa väntetiderna, säger Per-Anders Abrahamsson, som i likhet med många av medarbetarna på Peritus har arbetat inom den offentliga vården under merparten av sitt liv.

 

”VIKTIGT KORTA LEDTIDER”
– Under mina 20 år som verksamhetschef för urologin i Malmö-Lund hade vi kronisk brist på vårdplatser och alltför lång väntan till operation. Ett incitament till att starta en privat klinik.
Tack vare den samlade kompetens som finns på Peritus kan man sköta all utredning på ett ställe och därmed – hittills enbart i teorin – korta ledtiderna för patienter till cirka två veckor. Inom den offentliga vården kan ledtiderna för patienter med urologiska sjukdomar vara allt från 60 till 130 dagar.

Men för att kunna åstadkomma kortare ledtider måste det till att börja med finnas patienter. Patienter som inte har möjlighet att betala för privat ickesub- ventionerad specialistvård utan är beroende av det ekonomiska skydd som den offentliga vården, regionerna, ger via avtal som tecknas med privata vårdgivare.

– Vår plan var att inom ett år kunna ta emot upp till 60 patienter om dagen men eftersom vi ännu inte har ett avtal med Region Skåne ligger vi fortfarande på cirka 15 patienter per dag, säger Per-Anders Abrahamsson och tillägger att man lyckats behålla hela den kompetenta personalstyrkan (35 anställda) tack vare att man utökat verksamhetsområdet från huvudsakligen urologiska sjukdomar till gynekologisk cancer samt höft- och knäoperationer.

HAMNADE I MOMENT 22
Sedan ett år tillbaka har man ett avtal med Region Halland som innebär att patienter som väntat längre än vårdgarantins 60-dagarsgräns nu har rätt att välja Peritus för utredning och behandling av benigna urinvägssjukdomar.

– Det är glädjande att vi har fått vårt första regionavtal. Det kan vara starten på en islossning när det gäller vår egen regions inställning till privata vårdgivare. Vi visste ju från början att det skulle bli svårt att få teckna avtal, men trodde inte att det skulle bli riktigt så här trögt. Vi hamnade lite i ett Moment 22-tillstånd när regionen krävde att vi skulle visa resultat innan verksamheten hade kommit igång.

– Nu när vi börjar få volymer och kan visa resultat hoppas vi på en islossning, att dörrarna ska öppnas. Att ha så pass långa vårdköer är inte hållbart på sikt. Det behövs en nationell samordning för att få bukt med bland annat problemet med det snabbt växande ”prostataberget” i landet. Vi har ju kapacitet att hjälpa till med såväl godartade som maligna urinvägssjukdomar i öppenvårdsverksamhet och kan ta emot patienter från hela landet.

Läs hela artikeln

Ny precisionsmedicinsk teknologi för immunterapi

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund är på god väg och nu publicerar de sina rön i PNAS.

Immunterapier har revolutionerat behandlingen av cancer och kan redan idag i vissa fall bota patienter med avancerad sjukdom. Gemensamt för immunterapier med CAR-T-celler och antikroppar är att de riktar sig mot specifika målproteiner som uttrycks på ytan av tumörceller, så kallade tumörytantigener.

– Den stora utmaningen är att uppsättningen av tumörytantigener skiljer sig åt mellan patienter samt mellan modertumörer och metastaser. Det finns således ett stort behov av nya strategier som med hög precision kan identifiera tillgängliga, behandlingsbara tumörytantigen på individnivå. Vi har arbetat i många år för att etablera nya metoder som ger kunskaper om ytantigener på cancercellers yta som mål för immunterapier, säger Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Nu har han och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus utvecklat en ny precisionsmedicinsk teknologi med vilken det ges möjlighet att göra en heltäckande kartläggning av det totala ytantigen-landskapet i patienttumörer.

Metoden som forskargruppen utvecklat ”Tumor Surfaceome Mapping, TS-MAP”, möjliggör direkt analys av alla tillgängliga tumörytantigen i tumörvävnad från patienter.

Genom ett nära samarbete mellan neurokirurgi, onkologi och avancerad proteomik i Lund, kunde forskarna identifiera flera tumörytantigen i färsk vävnad från patienter med aggressiva hjärntumörer och för vilka det idag saknas effektiv behandling.

– Våra nya fynd med patientceller och vävnader pekar på att tumörceller fundamentalt ändrar sitt ytlandskap när de tas ur sin naturliga, 3-dimensionella miljö, vilket är en viktig insikt för framtida forskning inom området, säger Mattias Belting och utvecklar; De metoder som tidigare utvecklats för att identifiera ytantigen eller ta fram antikroppar riktade mot tumörceller använder två-dimensionella modeller, vilket enligt våra fynd ger en felaktig bild som inte återspeglar situationen i patientumörer.

En viktig fördel med TS-MAP-teknologin är att den ger en heltäckande bild av ytantigen som dels exponeras på cancercellers yta, men också information om de specifika ytantigen som har en hög kapacitet att ta sig in i cancerceller, och kan döda dem inifrån.

Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. Fotograf: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

 

– Detta är viktigt, eftersom nästa generations antikroppsbaserade läkemedel inom onkologin bygger på kombinationen av en målsökande antikropp, som känner igen tumörytantigenet, och ett cellgift eller en radionuklid som kopplats till antikroppen. Dessa så kallade antikropps-drog-konjugat, på engelska antibody-drug-conjugate, ADC, tas specifikt upp av och dödar cancerceller inifrån medan friska celler som saknar tumörytantigenet skonas, säger Mattias Belting.

Mattias Belting menar att studiens resultat tydligt belyser möjligheterna och behovet av individspecifika strategier som utgår från den stora repertoaren och variationen av tumörantigen i patienttumörer. Likaså gäller betydelsen av att analysen görs på intakt vävnad.

– Precisionsmedicin inom immunterapi för behandling av cancer är lovande, men också mycket utmanande. Förutom variationen av tumörantigenuttrycket mellan och inom tumörer, har vi ännu ofullständig kunskap om samspelet mellan cancerceller och immunceller i tumörmikromiljön. Vi talar idag om att varje enskild patient ska matchas till ett läkemedel. Kanske är det tvärtom, att vi ska designa ett specifikt läkemedel som ska matchas till den enskilda patienten, hur omöjligt det än låter, avslutar Mattias Belting.

Kontakt: Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet,  Avd. för Tumörmikromiljön, och överläkare på Skånes universitetssjukhus, hematologi, onkologi, och strålningsfysik; mobil: 0733507473, [email protected]

Publikation: ”Landscape of surfaceome and endocytome in human glioma is divergent and depends on cellular spatial organization”
PNAS, 1 mars 2022, https://doi.org/10.1073/pnas.2114456119

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, ALF, EUs Horizon 2020 CanFaster, Fru Berta Kamprads Stiftelse, Sjöbergstiftelsen, SUS donationsfonder, samt en donation från Viveca Jeppsson, och gjorts i samarbete med Bio-MS, samt Uppsala Universitet.

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, [email protected]

Europeiska kommissionen godkänner Teysuno för metastaserad kolorektal cancer

Europeiska kommissionen godkänner Teysuno för metastaserad kolorektal cancer
Nordic Pharma meddelar att Europeiska kommissionen (EC) den 24 januari godkände en ny indikation för Teysuno® (tegafur/gimeracil/oteracil) för behandling av patienter med metastaserad kolorektal cancer som inte kan fortsätta med behandlingen med ett annat fluoropyrimidin på grund av specifika toxiciteter: hand-fotsyndrom och hjärttoxicitet. Patienterna kan ha utvecklat dessa biverkningar i samband med adjuvans eller metastasering.

I december 2021 fick Nordic Pharma ett positivt vetenskapligt utlåtande från EMAs kommitté för humanläkemedel (CHMP) som rekommenderade att användning av Teysuno skulle godkännas för metastaserad kolorektal cancer.

Baserat på detta godkännande är nu Tesyuno godkänt vid följande indikationer:

  • för behandling av avancerad magsäckscancer när det ges i kombination med cisplatin (nuvarande indikation).
  • som monoterapi eller i kombination med oxaliplatin eller irinotekan, med eller utan bevacizumab, för behandling av patienter med metastaserande kolorektalcancer där det inte är möjligt att fortsätta behandlingen med ett annat fluoropyrimidin på grund av hand-fotsyndrom eller kardiovaskulär toxicitet som utvecklats i adjuvant eller metastatisk behandlingssituation.

Nytt fluoropyrimidin för patienter med metastaserad kolorektal cancer
Vid metastaserad kolorektal cancer består den första linjens kemoterapi vanligen av ett fluoropyrimidin i olika kombinationer. Teysuno är ett oralt fluoropyrimidin med motsvarande effekt men med en bättre säkerhetsprofil jämfört med andra fluoropyrimidiner.

Jean-Michel Quinot, CEO för Nordic Pharma konstaterade: ”Detta är viktiga nyheter för patienter med metastaserad kolorektal cancer. För patienter som tvingats avbryta sin behandling på grund av hjärttoxicitet eller hand-fotsyndrom erbjuder nu Teysuno ett alternativ till att fortsätta fluoropyrimidinbehandling som man vet förlänger överlevnaden. Genom att tillgodose detta medicinska behov hoppas vi kunna förbättra dessa patienters liv. Vi vill särskilt tacka onkologer och patienter i olika europeiska länder som har bidragit till insamlingen av viktiga kliniska data för denna nya indikation.”

Iris van Lakerveld, Global Oncology Lead, Nordic Pharma, tillade: ”Fluoropyrimidiner är och förblir hörnstenen i kemoterapibehandling för metastaserad kolorektal cancer. En betydande patientgrupp kan nu erbjudas ett alternativ i den händelse att kemoterapi måste skjutas upp, dosen måste sänkas eller sättas ut helt på grund av hand-fot-syndrom eller hjärttoxicitet. Biverkningar av kemoterapi är oundvikliga. Teysuno ger läkare och patienter ett ytterligare alternativ som vid behov möjliggör optimal nytta av fluoropyrimidinbehandling.”

Nordic Pharma har licens på Teysuno från Taiho Pharmaceutical Co., Ltd. i Japan. I Japan är läkemedlet känt som TS-1 och är godkänt för olika solida tumörer, däribland magsäckscancer och kolorektal cancer. Sedan 2011 har Teysuno funnits i 17 länder på den europeiska marknaden. Totalt säljs läkemedlet i över 30 länder världen över. Detta godkännande från Europeiska kommissionen är ett viktigt steg för att ge patienter med metastaserad kolorektal cancer tillgång till Teysuno. För att säkerställa tillgången till läkemedlet kommer landsspecifika ansökningar om högkostnadsskydd att lämnas in i varje medlemsstat.