SEPTA-studien, med över 2 000 amerikanska och kanadensiska män av olika etniskt ursprung som genomgått biopsier, har publicerats i onkologitidskriften Journal of Clinical Oncology. Resultaten från SEPTA-studien visar nyttan och möjligheten till bred användning av Stockholm3 för att minska onödiga biopsier och hitta prostatacancer hos män med såväl afrikansk, asiatisk, latinamerikansk som europeisk etnicitet.

”En utmaning som kliniska prövningar inom prostatacancer länge brottats med är den begränsade etniska mångfalden, en parameter som är särskilt relevant givet de stora skillnaderna i förekomst av prostatacancer hos olika etniska grupper. Resultaten från SEPTA-studien visar nyttan och generaliserbarheten av Stockholm3 för att minska onödiga biopsier och hitta prostatacancer hos såväl asiatiska, svarta, latinamerikanska som vita män. Det innebär en viktig förbättring av avvägningarna mellan skada och nytta vid diagnos av prostatacancer,” skriver Iona Cheng, PhD, MPH, Associate Editor Journal of Clinical Oncology i publikationen.

Stockholm3 är väl bevisat att förbättra upptäckten av prostatacancer hos män med PSA mellan 1,5 och 20 ng/ml, både genom att minska antalet onödiga magnetkamera-undersökningar och biopsier och genom att identifiera signifikanta cancerformer hos män med låga eller normala PSA-värden. En stor del av den kliniska evidensen för Stockholm3 är från Skandinavien, vilket medför begränsningar i möjligheten att generalisera resultaten mellan olika etniska grupper. I SEPTA-studien rekryterades patienter med afrikansk, asiatisk, latinamerikansk och europeisk etnicitet som uppfyllde lokal vårdstandard för biopsi från 17 amerikanska och kanadensiska vårdgivare, både akademiskt inriktade och allmänna. Totalt testades 2 129 män med Stockholm3 före biopsi och 1 160 av dessa män var av afrikansk, asiatisk eller latinamerikansk etnicitet (1).

Resultaten visar att utfallet av Stockholm3 var nästan identiskt för asiatiska (AUC: 0,82), svarta (0,82) och latinamerikanska (0,83) män jämfört med vita (0,82) män. Resultaten visar också att Stockholm3 kunde minska onödiga biopsier med 45% och att detta var konsekvent mellan de olika etniska grupperna. Resultaten validerar att den starka evidens som byggts kring Stockholm3 är generaliserbar till flera etniska grupper, ett viktigt steg för att tillhandahålla bättre vård och minska de etniska skillnader som finns inom prostatacancer runt om i världen.

SEPTA-studiens resultat presenterades tidigare i år av professor Scott Eggener, vid ASCO-GU Cancer Symposium i San Francisco, Kalifornien och har nu publicerats i Journal of Clinical Oncology ( Stockholm3 in a Multiethnic Cohort for Prostate Cancer Detection (SEPTA): A Prospective Multicentered Trial | Journal of Clinical Oncology (ascopubs.org)

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos amerikanska män. År 2024 beräknas 300 000 män diagnostiseras med och 35 000 att dö av prostatacancer i USA (2). Tidig upptäckt och minskad överdiagnostik är avgörande för förbättrade behandlingsresultat, minskad dödlighet och bättre användning av sjukvårdsresurser.

Stockholm3 finns tillgängligt i USA genom CLIA-certifierade BioAgilytix Laboratory, med huvudkontor i Durham, North Carolina.

1. Vigneswaran, H., Eklund, M., Discacciati, A., et al. Stockholm3 validation in a multi-ethnic cohort for prostate cancer (SEPTA) detection: A multicentered, prospective trial. Journal of Clinical Oncology (J Clin Oncol) Epub July 22, 2024
2. Siegel RL, Giaquinto AN, Jemal A. Cancer statistics, 2024. CA Cancer J Clin. 2024 Jan-Feb;74(1):12-49. doi: 10.3322/caac.21820. Epub Jan 17, 2024

CHMP ger ett positivt utlåtande för Pierre Fabres BRAFTOVI® (encorafenib) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAFV600E mutation

Pierre Fabre Pharma Norden erhåller positivt utlåtande från CHMP för BRAFTOVI® (encorafenib) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAF^V600Emutation

• Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultat från fas II-studien PHAROS,¹ som visade en objektiv responsfrekvens (ORR) på 75 % hos behandlingsnaiva patienter och 46 % hos tidigare behandlade patienter. Säkerhetsprofilen överensstämmer med den som observeras vid den godkända indikationen för metastaserande melanom¹

• EU-kommissionens beslut för BRAFTOVI® (encorafenib) + MEKTOVI® (binimetinib) väntas senare i år.

Pierre Fabre Pharma Norden meddelade idag att kommittén för humanläkemedel (CHMP) har avgett ett positivt utlåtande och rekommenderar ett godkännande av BRAFTOVI® (encorafenib) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAF^V600Emutation. Det positiva utlåtandet kommer nu att lämnas till EU-kommissionen och ett beslut om försäljningstillstånd i EU väntas senare under året.

Det positiva utlåtandet från CHMP stöds av data från den globala, fas II-studien PHAROS (NCT03915951), som är en pågående oblindad, enarmad, icke-randomiserad, multicenter fas II-studie för att fastställa effekt och säkerhet av BRAFTOVI® (encorafenib 450 mg dagligen) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib 45 mg två gånger dagligen) hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAF^V600Emutation. 98 patienter har inkluderats från 56 studiecentra i 5 länder (Italien, Nederländerna, Sydkorea, Spanien och USA). Patienterna är antingen behandlingsnaiva eller tidigare behandlade med platinabaserad kemoterapi och/eller behandling med anti-PD-1/PD-L1-hämmare.¹

Vid primär analys (datum: 22 september 2022) uppnåddes studiens primära effektmått (objektiv responsfrekvens [ORR] fastställd genom oberoende radiologisk granskning [IRR]). PHAROS-studien visade att hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med en BRAF^V600Emutation gav BRAFTOVI® och MEKTOVI® en meningsfull klinisk fördel med en ORR på 75 % (95 % KI: 62, 85) hos behandlingsnaiva patienter (n=59), där 59 % av dem bibehöll sitt svar i minst 12 månader. För de patienter som tidigare fått behandling (n=39) var ORR 46 % (95 % KI: 30; 63), där 33 % bibehöll sitt svar i minst 12 månader.¹

Medianvärdet för progressionsfri överlevnad (PFS) enligt IRR kunde inte uppskattas (NE) för den behandlingsnaiva gruppen (95 % KI: 15,7, NE) och var 9,3 månader (95 % KI: 6,2, NE) för den tidigare behandlade gruppen. Medianöverlevnaden (OS) kunde inte uppskattas för någon av undergrupperna.¹

De vanligaste (≥20 procent) behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE) som observerades i PHAROS-studien var illamående (50 %), diarré (43 %), trötthet (32 %) och kräkningar (29 %). Behandlingsrelaterade allvarliga biverkningar förekom hos 14 % av patienterna, varav den vanligaste var kolit (3 %).¹ En grad 5 TRAE av intrakraniell blödning rapporterades.

PHAROS-studien sponsras av Pfizer Inc. och genomförs med stöd från Pierre Fabre Laboratories.

Överläkare Ronny Öhman, Skåne Universitetssjukhus säger:

” Braftovi + Mektovi har nu getts positivt förhandsbesked för registrering inför behandling av lungcancer med mutation i BRAF V600. Mutation i BRAF V600 drabbar ca 2% av patienter med lungcancer. Det finns sedan tidigare två läkemedel som har kunnat användas vid denna sjukdom.⁴ Det är glädjande att det nu inom kort kan finnas ett till behandlings-alternativ för dessa patienter med Braftovi + Mektovi. Dessa nya läkemedel har visat god behandlingskontroll av lungcancer med BRAF mutation.”

Regeringen avsätter 4 miljoner kronor 2024 till Regionala cancercentrum i samverkan för deras arbete tillsammans med Cancerfonden att främja en hög och jämlik vaccinationstäckningsgrad mot HPV.

Livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus (HPV). Tack vare vaccination och screening mot HPV finns i dag möjligheten att helt utrota HPV och livmoderhalscancer.

– Det är oerhört stort att vi idag faktiskt kan utrota den här sjukdomen. Målet är att livmoderhalscancer ska vara utrotat i Sverige till 2027, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Foto: Sjukvårdsministerns Instagram.

Medlen ska användas för att stödja regionerna i arbetet med den nationella studien om catch-up-vaccinationer som benämns ”Utrotningsprojektet”. Utrotningsprojektet bedrivs vid Karolinskainstitutet och syftar till att erbjuda alla kvinnor födda mellan 1994–1999 kostnadsfri vaccination mot HPV.

Det vaccin som erbjuds i dag skyddar mot 90 procent av fallen och målet är att nå en vaccinationstäckningsgrad på 70 procent i denna målgrupp före 2025.  I nuläget är den nationella vaccinationstäckningsgraden i denna grupp 38 procent. För att uppnå målet finns det behov av fler riktade insatser.

– Målet att utrota livmoderhalscancer i Sverige är inom räckhåll men vi har den avgörande spurten kvar. Vaccinationstäckningsgraden bland unga kvinnor behöver öka. Nu ger regeringen sportdryck i form av ekonomiska medel för att åstadkomma detta. Vi ska utrota HPV och livmoderhalscancer, säger Moderaternas socialpolitiska talesperson Johan Hultberg.

Regionala cancercentrum i samverkan får därför nu fyra miljoner kronor för att i samverkan med Cancerfonden främja en hög och jämlik vaccinationstäckningsgrad mot HPV bland kvinnor födda 1994–1999.

– Vår målsättning om att utrota livmoderhalscancern i Sverige är nära. Genom att fortsatt stöttaregionala cancercentrum i deras viktiga arbete med att erbjuda kvinnor födda 1994-1999 provtagning men framförallt vaccination, så kan vi nå målet redan 2027. Det är en framgång och vore fantastiskt om vi kan utrota en cancerdiagnos, säger Sverigedemokraternas socialpolitiska talesperson Linda Lindberg.

– Det behövs fler satsningar på jämställd hälsa. Den satsning som regeringen nu gör för att öka vaccinationstäckningen mot livmoderhalscancer är ett konkret exempel på just detta. Att Sverige har möjlighet att bli det första landet i världen som utrotar livmoderhalscancer är fantastiskt, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Med hjälp av en unik samling genetiska och kliniska data för tjock- och ändtarmscancer har forskare vid Uppsala universitet identifierat nya genetiska förändringar och tagit fram ett nytt sätt att klassificera olika tumörvarianter, något som kan förbättra möjligheterna att utveckla individanpassad behandling. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nature.

Tjock- och ändtarmscancer, eller kolorektalcancer som det också heter, är den tredje vanligaste cancerformen och den näst dödligaste. Sjukdomen uppkommer då mutationer i vissa så kallade cancergener gör att celler växer till på ett okontrollerat sätt.

För att förstå kopplingen mellan de genetiska förändringarna och sjukdomsutveckling och ‑prognos har Uppsalaforskarna och deras samarbetspartner sekvenserat arvsmassan i tumör- och normalvävnad från över tusen patienter med kolorektalcancer.

– Eftersom vi också har tillgång till klinisk information för dessa patienter har vårt arbete lett till en av världens största samlingar av både genetiska och kliniska data för kolorektalcancer. Det är en banbrytande studie med stora mängder information för forskare inom detta område, säger Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och en av forskarna som har lett studien.

I den första studien av det insamlade materialet har forskarna identifierat nästan hundra muterade cancergener. Av dessa var 9 nya för kolorektalcancer och 24 var inte kända sedan tidigare för någon cancerform. Forskarna analyserade också vilka typer av genetiska förändringar som förekom, som enstaka mutationer och förändringar av hela bitar av dna, samt förändringar som påverkade genernas aktivitet.

– Den genetiska information som vi fick fram jämförde vi sedan med den kliniska, och då specifikt data kring överlevnad. På så sätt kunde vi identifiera genetiska förändringar som har betydelse för sjukdomsprognos för vissa patientgrupper. En del av dessa fynd bekräftade tidigare resultat, en del var helt nya, säger Luis Nunes, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och en av studiens försteförfattare.

Forskarna har också använt resultaten från studien för att ta fram ett nytt sätt att molekylärt klassificera kolorektalcancer.

– Vår klassificering bygger på genernas aktivitet och med den kan man dela in nästan alla tumörer i fem olika subtyper med specifika molekylära egenskaper. Det är en mer förfinad indelning än de metoder som använts tidigare och ger en tydligare prognostisk bild för olika grupper av tumörer, säger Luis Nunes.

Luis Nunes, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och en av studiens försteförfattare.

Forskarna bakom studien tror att deras upptäckt av prognostiska mutationer och nya molekylära subtyper av tumörer har betydelse både för fortsatta studier av cancergener vid kolorektalcancer och för utvecklingen av nya diagnos- och behandlingsstrategier.

– Vår studie är ett viktigt framsteg i kampen mot kolorektalcancer. Vi hoppas att den kan leda till mer individanpassade och effektivare behandlingar som förbättrar utsikterna för patienterna, säger Tobias Sjöblom.

Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och en av forskarna som har lett studien.

Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Umeå universitet och BGI Genomics i Kina.

Publikation:

Luis Nunes et al: “Prognostic genome and transcriptome signatures in colorectal cancers”, Nature. DOI: 10.1038/s41586-024-07769-3, https://www.nature.com/article…

Astrid Lindgrens barnsjukhus är medlem i European Childrens Hospitals Organisation (ECHO) som är de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation. Vi gör nu ett kraftfullt uttalande med anledning av den ryska attacken mot Ukrainas största barnsjukhus, Okhmadyt i Kyiv i juli i år.

Svante Norgren chef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Nneka Magnusson Amu

– Vi fördömer alla krigshandlingar som riktas mot sjukhus, oskyldiga barn och sjukvårdspersonal som enligt internationell rätt ska vara fredade också i krig. Tillsammans med våra partners i de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation är vi redo att bistå våra kollegor på Okhmadyt så att de ukrainska barn som har behov högspecialiserad vård kan fortsätta få det, säger Svante Norgren chef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus och RegionStockholm har sedan tidigare ett direkt samarbete med Okhmadyt, som främst omfattar kunskapsutbyte. Under våren genomförde tre läkare och en sjuksköterska från Okhmadyt ett fellowship på ALB och under hösten kommer ytterligare fyra medarbetare.

ECHO kommer tillsammans med EU och nationella myndigheter samordna hjälp för att bygga upp barnsjukhuset. ALB tillsammans med Region Stockholm, svenska myndigheter och Beredskapslyftet kommer att bidra. Vi har tät kontakt med våra kollegor på Okhmadyt och har flaggat för att vi är beredda att med kort varsel ta emot patienter.

Se de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation, ECHO:s gemensamma uttalande.

Karolinska är det svenska sjukhus som tagit emot flest sjuka och skadade patienter från Ukraina, 97 stycken. Hjälpen har hittills omfattat patienter med krigsskador, cancersjuka och barn. De två första patienterna kom till Karolinska i Huddinge den 29 mars 2022, en dryg månad efter att Ukraina anfallits av Ryssland.

Helgenomsekvensering integreras nu som en del av den kliniska rutinen på Karolinska vid diagnostik och behandling av sarkom, detta efter en framgångsrik studie.

I en ny studie från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet presenteras en omfattande genetisk kartläggning av tumörvävnad från patienter med misstänkt sarkom som genomförts de senaste tre åren. Studien visar att helgenomsekvensering (WGTS) förbättrade säkerheten i diagnostiken och kunde vara helt avgörande för diagnostiken av denna ovanliga cancerform. Det öppnar för fler individbaserade precisionsmedicinska behandlingar och att fler botas. Nu blir dessa metoder klinisk rutin på Karolinska universitetssjukhuset.

Studien, genomförd mellan 2021 och 2023 med totalt 200 patienter, visar betydande förbättringar i diagnostiken av sarkom. Metoden identifierade sjukdomsorsakande mutationer i princip i alla fall och gav stöd för en specifik tumörtyp i cirka två tredjedelar av fallen. Mer än var tionde patient fick en ändrad diagnos tack vare WGTS. Mer än var tjugonde patient vars tumör initialt bedömdes som elakartade fick i stället en godartad diagnos, vilket ledde till friskförklaring och att onödiga behandlingar kunde undvikas. Var sjunde patient med sarkom hade tumörmutationer som möjliggjorde målinriktad precisionsmedicinsk behandling. Cirka sju procent av patienterna visade sig ha relevanta ärftlighetsförändringar, viktiga för familjemedlemmars framtida hälsa och förebyggande insatser.

Felix Haglund de Flon. Foto: Gustav Anestam

– Helgenomsekvensering ger den diagnosticerande läkaren ett mycket kraftfullt verktyg för att klassificera sarkom. De senaste årens teknikutveckling innebär att vi nu kan erbjuda detta till allt fler patienter, säger Felix Haglund de Flon, docent, Biträdande överläkare, klinisk patologi och cytologi, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.

Kan enklare klassificera ovanliga tumörer

Tack vare denna framgångsrika studie kommer helgenomsekvensering nu att integreras som en del av den kliniska rutinen vid diagnostik och behandling av sarkom på Karolinska Universitetssjukhuset. Detta innebär att patienter framöver kommer att kunna dra nytta av säkrare diagnostik och skräddarsydda precisionsmedicinska behandlingar baserade på tumörens individuella genetiska profil.

– Vi kommer med större säkerhet kunna klassificera mycket ovanliga tumörer och erbjuda fler patienter bättre anpassad behandling, säger Felix Haglund de Flon.

Sarkom utgör mindre än en procent av all cancer och kräver särskild uppmärksamhet på grund av dess komplexitet och de idag begränsade behandlingsalternativen. Kirurgi har hittills varit den viktigaste behandlingsformen, men det finns förhoppningar om att helgenomsekvensering kommer öka möjligheterna till effektiv systemisk behandling. Den genetiska kartläggningen har visat sig vara särskilt värdefull för att klassificera extremt ovanliga tumörer och hitta behandlingsprediktiva mutationer.

Steg på vägen mot bättre och mer individanpassad cancervård

Den kliniska implementeringen sker genom införande av ett sjukhusövergripande diagnostikflöde och klinisk samverkan mellan de medicinska enheterna för Patologi och Cancerdiagnostik, Klinisk Genetik och Genomik respektive Tema Cancer.

– Karolinska Universitetssjukhuset och Region Stockholm införde i mars helgenomsekvensering som klinisk rutin vid all barncancer. När det nu också blir klinisk rutin vid sarkom tar sjukhuset ytterligare ett steg på vägen mot en mer individanpassad cancervård där fler patienter, i takt med utvecklingen av nya läkemedel och ny teknik, kommer kunna få precisionsmedicinsk behandling, säger Patrik Rossi, tillförordnad sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, och fortsätter:

– Precisionsmedicinsk diagnostik och behandling blir allt viktigare inom all cancervård. Implementeringen vid sarkomcancer på sjukhuset innebär nya arbetssätt och kliniska samarbeten mellan patologer, genetiker och behandlande läkare. Samarbetet mellan forskning och klinik behöver också öka. Jag ser framför mig att det här sättet att arbeta kommer sprida sig gradvis i hela cancervården.

Text: Henrik Pehrsson för Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet

Astellas får positivt CHMP-utlåtande för zolbetuximab i kombination med kemoterapi för behandling av avancerad magsäckscancer och cancer i den gastroesofageala övergången

• Om Europeiska kommissionen godkänner det blir zolbetuximab den första och enda CLDN18.2-riktade behandlingen som godkänts i Europeiska unionen.
• Ett beslut om marknadsföringstillstånd i EU förväntas senast i oktober 2024.

Den vetenskapliga kommittén för humanläkemedel (CHMP) vid Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) lämnade den 26 juli 2024 ett positivt utlåtande som rekommenderar godkännande av zolbetuximab för behandling av CLDN 18.2-positiv avancerad magsäckscancer och cancer i gastroesofageala övergången (GEJ). Zolbetuximab är en målinriktad, monoklonal antikropp riktad mot proteinet claudin (CLDN) 18.2 som rekommenderas i kombination med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi som första linjens behandling av vuxna patienter med lokalt avancerat inoperabel eller metastaserad HER2 negativt adenokarcinom i magsäcken eller gastroesofageala övergången (GEJ) vars tumörer är claudin (CLDN) 18.2-positiva.¹ Om den godkänns skulle zolbetuximab bli den första och enda CLDN18.2-riktade behandlingen tillgänglig för patienter i Europeiska unionen.

Det positiva utlåtandet från CHMP följer den senaste uppdateringen av ESMO Gastric Cancer Living Guidelines, som nämner att för patienter med CLDN18.2-positiva, HER2-negativa tumörer i första linjens metastaserad sjukdomsscenarion, kan tillägg av zolbetuximab till cellgiftsbehandling övervägas om det är tillgängligt.²

I Europa är magsäckscancer den sjätte vanligaste orsaken till cancerrelaterad dödlighet och orsakade mer än 95 000 dödsfall år 2022.^3,4 Sjukdomen diagnostiseras ofta i avancerat eller metastaserad stadie på grund av överlappande tidiga symtom med andra vanligare magåkommor.⁵ Den relativa femåriga överlevnadsgraden för patienter i metastatiskt stadie är cirka sex procent, vilket stärker behovet av nya terapeutiska alternativ som kan bromsa progression och förlänga liv.⁶

“Varje år drabbas 850 svenskar av magsäckscancer. För patienter där cancern har utvecklats till lokalt avancerad inoperabel eller metastaserad magsäcks- och magmunscancer är behandlingsmöjligheterna i dag mycket begränsade. Det finns ett stort behov av behandlingar som kan förbättra patienternas prognos i detta skede av sjukdomen,” säger Elinor Cockburn från Astellas Pharma i Norden. ”Zolbetuximab har potentialen att bli den första godkända CLDN18.2-riktade behandlingen för patienter med HER2-negativ avancerad magsäckscancer eller GEJ-cancer i Europeiska unionen,” säger Elinor Cockburn.

CHMPs positiva utlåtande baseras på resultaten från fas 3-studierna SPOTLIGHT och GLOW, som undersökte effekt och säkerhet av första linjens behandling med zolbetuximab hos vuxna patienter med lokalt avancerad, inoperabel eller metastaserande HER2-negativ magsäckscancer eller GEJ-adenocarcinom vars tumörer var CLDN18.2-positiva. Resultaten är publicerade i The Lancet och Nature Medicine.^7,8 CLDN18.2-positivitet definieras som att ≥75 procent av tumörcellerna visar måttlig till stark infärgning av CLDN18-färgning genom immunhistokemi (IHC). Detta bör bedömas och bekräftas av en patolog eller ett laboratorium med adekvat utbildning av IVDR-CE-märkta diagnostiska test (CDx).^7,8 Astellas har samarbetat med Roche om det immunohistokemiska CDx-testet, VENTANA^® CLDN18 (43-14A) RxDx Assay (CDx), för att identifiera patienter som är lämpliga för behandling med zolbetuximab. ⁷ Testet är under utvärdering hos det anmälda organet

Det positiva utlåtandet kommer nu att vidarebefordras till EU‍-‍kommissionen som fattar det formella beslutet om att godkänna läkemedel i samtliga 27 medlemsstater i Europeiska unionen (EU) samt Island, Liechtenstein och Norge.¹⁰

Utöver EMA har Astellas lämnat in ansökningar till ytterligare regulatoriska myndigheter runt om i världen med pågående granskningar av zolbetuximab. Zolbetuximab godkändes i Japan av hälsoministeriet (MHLW) i mars 2024.¹¹

I syfte att förstå varför och hur vissa njursjukdomar uppstår kommer professor Diana Karpman att utveckla en avancerad teknik kallad organ-on-a-chip som gör det möjligt att härma njurens filtrationsnystan. Två miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till utrustning som krävs för att utveckla ett chip med vilket hon kan studera njurcellernas interaktioner under flöde. Det långsiktiga målet är nya och bättre behandlingar.

Organ-on-a-chip är en banbrytande teknik som hjälper forskare att studera processer och kommunikation på ett sätt som härmar interaktioner mellan celler inom ett organ. Med tekniken kan forskarna efterlikna både den mänskliga fysiologiska miljön och funktionaliteten hos mänskliga organ, vilket bland annat gör det möjligt att undersöka hur mänskliga organ svarar på olika externa biokemiska eller främmande signaler.

Diana Karpman, överläkare och professor i pediatrik på Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet. Foto: Region Skåne

Drabbande njursjukdomar

Diana Karpman, överläkare och professor i pediatrikpå Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, har med sin forskning tidigare visat hur giftiga ämnen som frisätts av bakterier i tarmen når njurarna och resulterar i allvarlig njursjukdom. Nu leder hon ett projekt som fokuserar på svåra infektioner och immunologiska tillstånd som skadar njurarna och orsakar njursjukdomar som hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), C3 glomerulopati och vaskuliter. Sjukdomarna orsakar både akut och kronisk njurskada, leder till njursvikt och till behov av dialys och njurtransplantationer. För vissa subtyper av dessa sjukdomstillstånd finns det inte behandlingar och sjukdomarna kan återkomma efter njurtransplantation.

”Det är väldigt svåra sjukdomar. De drabbar både barn och vuxna och påverkar personerna resten av livet,” säger Diana Karpman som i många år arbetat med att söka orsaken till och behandlingar för de här sjukdomarna.

Utvecklar teknik som synliggör skeenden

Nu tar hon det arbetet vidare genom att, i samarbete med kollegor på Lunds Tekniska Högskola, utveckla en organ-on-a-chip-plattform som efterliknar njurens filtreringsenhet.

”Vi ska härma strukturen i de små blodnystan i njuren genom vilka urinen filtreras. Chipet består av två olika kanaler med ett membran emellan. Den ena kanalen motsvarar blodcirkulationen och den andra urinen som kommer ut genom filtreringen. Den här tekniken gör att vi kan studera vad som händer när blodet för med sig ämnen som kan orsaka sjukdom, till exempel olika enzymer eller bakteriella toxiska ämnen. Då kan vi se hur sjukdomen uppstår”, förklarar Diana Karpman.

I kanalen som motsvarar blodcirkulationen kommer forskarna också att kunna sätta in olika behandlingar och på så sätt testa om och hur de fungerar.

”Vi vill se om vi kan påverka det som händer, både på blodsidan och på urinsidan.”

Finansiering från Lundbergs Forskningsstiftelse

Ett anslag om två miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse används till inköp av teknisk laboratorieutrustning av olika slag som krävs för att bygga och använda den nya organ-on-a-chip-plattformen. Exempelvis behövs särskilda pumpar för att pumpa in blodet och få ut vätskan på urinsidan av chipet liksom ett bra mikroskop för att studera cellernas reaktioner på de olika testerna.

Nya mekanismer

Diana Karpmans team ska utveckla ett organ-on-a-chip som man kan skära i för att kunna titta närmare på hur celler påverkas, vilket i sig är avancerat och en framgång för projektet. Nu ser hon fram emot att chipet blir klart att använda och de studier hon därmed kan genomföra. Det långsiktiga målet är att få fram nya, mer specifika, behandlingar.

”Vi ska titta på nya, tidigare odefinierade, mekanismer. Det kan handla om inflammatoriska mekanismer och hur de påverkar njurcellerna. Vi vill till exempel studera vissa enzymer som vi bedömer skulle kunna ha en roll i att aktivera de sjukdomsframkallande systemen. Om vi kan belägga att ett visst enzym orsakar skada så kan vi sätta in en behandling som begränsar den skadan.”

Redaktionen håller stängt under sommarveckorna 28-31. Vi är tillbaka med nyhetsuppdateringar och nyhetsbrev i vecka 32.
Vi önskar alla en härlig och vilsam sommar.

En ny klinisk studie visar att en AI-baserad metod för att välja ut kvinnor för tilläggsscreening med magnetisk resonanstomografi (MRI) kan markant förbättra upptäckten av bröstcancer som missats vid traditionell mammografi. Den randomiserade kliniska studien ScreenTrustMRI, ledd av Fredrik Strand på Karolinska Universitetssjukhuset, visar hur en innovativ AI-teknik potentiellt kan revolutionera dagens bröstcancerscreening.

Mammografi är den mest använda metoden för bröstcancerscreening och har visat sig minska dödligheten i bröstcancer genom tidig upptäckt. Trots detta upptäcks omkring 30 procent av cancerfallen hos screeningdeltagare på grund av symptom som uppstår i intervallet mellan två screeningtillfällen. Dessa är ofta mer aggressiva och har en sämre prognos.

Därför finns behov av kompletterande tekniska lösningar. Den randomiserade kliniska studien ScreenTrustMRI, ledd av Fredrik Strand på Karolinska Universitetssjukhuset och publicerad i Nature Medicine, undersökte en nyutvecklad AI-teknik för att bedöma mammografibilder och identifiera kvinnor med hög risk för att ha missad cancer. Av de kvinnor som fick ett högt AI-baserat poäng (de övre 6,9 procenten), erbjöds slumpmässigt hälften att delta i en tilläggsundersökning med magnetkamera (MR). AI-metoden har utvecklats i samarbete mellan forskargrupper på KI och KTH, och finansierats av Medtechlabs, Bröstcancerförbundet med flera. Genom djupinlärning kan AI-tekniken känna igen mer subtila mönster i bilderna jämfört med den mer etablerade metoden baserad på röntgenläkares visuella bedömning av mammografisk täthet enligt fyra kategorier. Totalt upptäcktes 36 cancrar bland 559 kvinnor som dessförinnan fått friskbrev från vanlig mammografi.

– Vi hade förstås hoppats att den AI-metod vi utvecklat skulle vara bra för att välja ut vilka som skulle behöva en kompletterande MR-undersökning, men att det skulle leda till att vi upptäckte så stort antal missade cancrar kunde vi inte drömma om, säger Fredrik Strand, röntgenläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och forskarevid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Fredrik Strand. Fotograf: Sanne Jonsson.

Jämfört med resultaten från en tidigare klinisk studie baserad på mammografisk täthet, var AI-metoden cirka fyra gånger mer effektiv för att upptäcka cancer, med 64 upptäckta fall per 1000 MR-undersökningar jämfört med 16,5 fall per 1000 i den tidigare studien. Denna AI-baserade metod visade sig vara mycket lovande för att förbättra upptäckten av invasiva och multifokala cancerformer, vilket understryker dess potential att komplettera traditionell mammografi. Genom att fokusera på cirka 7-8 procent av screeningdeltagarna kan denna metod göra det ekonomiskt hållbart att använda MR som tilläggsundersökning, med en kostnad per upptäckt cancerfall som är jämförbar med mammografi.

– Nu när studien är klar måste vi pausa metoden eftersom den behöver få godkännande från europeiska läkemedelsverket för rutinmässig användning. Dessutom behöver mjukvaran paketeras och kvalitetssäkras för att bli en produkt, och för detta har vi erhållit fortsatt finansiering från Wallenbergstiftelserna, säger Fredrik Strand.

Resultaten från ScreenTrustMRI-studien ger hopp om att AI-teknik kan spela en avgörande roll i framtidens bröstcancerscreening. Genom att integrera AI-baserade bedömningar i den befintliga screeningprocessen kan fler cancerfall upptäckas tidigt, vilket i slutändan kan rädda fler liv.

Ta del av studien här.

Många kvinnor som behandlats för bröstcancer med en typ av cytostatika, taxaner, får ofta biverkningar på nervsystemet. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat ett verktyg som kan förutsäga hur stor risken är för den enskilda individen. Verktyget skulle kunna hjälpa läkare att anpassa behandlingen för att undvika kvarstående biverkningar hos dem med högst risk.

En del personer får svåra biverkningar av cancerbehandling, medan andra klarar den utan större komplikationer. Henrik Gréens forskargrupp vill hitta sätt att förutse risken för allvarliga biverkningar. Foto: Magnus Johansson/Linköpings universitet

Allt fler blir canceröverlevare. Men även om de har överlevt sjukdomen har en växande grupp kvar biverkningar orsakade av cancerbehandlingen. I en aktuell studie från Linköpings universitet har forskare studerat biverkningar efter cytostatikatypen taxaner, som används för att förebygga återfall vid bröstcancer. Baksidan av behandlingen är att en del patienter får nervskador som en biverkning.

– Det är väldigt vanligt med biverkningar i form av nervskador efter behandling med taxaner vid bröstcancer och problemen är ofta kvar i flera år. Det är oerhört påfrestande för de drabbade och har en stor påverkan på patienternas livskvalitet. Så det är ett stort kliniskt problem, som fått mer uppmärksamhet de senaste åren, men det har inte funnits något sätt att veta vilka individer som har störst risk för biverkningar, säger Kristina Engvall, nyligen disputerad vid Linköpings universitet och läkare på onkologkliniken vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Forskarna började med att noga kartlägga biverkningar hos patienter som behandlats för bröstcancer med antingen docetaxel eller paklitaxel, de två vanligaste taxanläkemedlen. Det hade gått mellan två och sex år efter behandlingen. 337 patienter fick själva beskriva svårighetsgraden av de upplevda nervskadorna, eller perifer neuropati som det också kallas. Allra vanligast var kramp i fötterna, som mer än var fjärde patient hade. Andra biverkningar var svårigheter att öppna en burk, domningar i fötterna, stickningar i fötterna och svårigheter att gå i trappor.

Forskarna läste av patienternas gener och byggde sedan modeller som kopplar genetiska egenskaper till olika biverkningar av taxanbehandlingen. På så sätt kan modellerna förutsäga risken för nervskada. Den sortens modeller, så kallade prediktionsmodeller, har inte funnits tidigare för nervskador av taxaner. Forskarna lyckades göra modeller för risken att få kvarstående domningar respektive stickningar i fötterna.

De båda modellerna kunde separera patienterna i två kliniskt relevanta grupper: en grupp med hög risk för kvarstående biverkningar och en grupp som motsvarade normalbefolkningens frekvens av perifer neuropati. Forskarna använde två tredjedelar av data för att träna upp modellerna med maskininlärning. De kunde sedan använda den återstående tredjedelen av patienterna för att validera modellerna, som visade sig fungera mycket väl. Just validering av att modellerna fungerar även i en annan grupp är ett viktigt steg.

– Det är första gången som man gjort en prediktionsmodell som kan förutsäga risken för nervskador av taxanbehandling. Kvinnor som har behandlats med taxaner efter en bröstcanceroperation utgör en mycket stor grupp inom sjukvården världen över, så det är ett stort och kliniskt relevant problem, säger Henrik Gréen, professor vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i tidskriften npj precision oncology.

– Det här kan bli ett verktyg för att individualisera behandlingen och inte bara titta på vinsterna utan också titta på riskerna för den enskilda patienten. I dag är vi så pass bra på att behandla bröstcancer att vi inom vården behöver ta större hänsyn till risken för komplikationer och biverkningar som påverkar patienten långt efter behandlingen, säger Kristina Engvall.

På sikt skulle prediktionsmodellen kunna införas som rutin i vården. Men först krävs mer forskning för att ta reda på om prediktionsmodellen fungerar bra även i andra befolkningsgrupper än den svenska populationen.

– Det visade sig också att tre av de fem symtom som vi fokuserade på är så biologiskt komplexa att vi inte kunde skapa modeller för dem. Det rör sig till exempel om svårigheter att öppna burkar. Att öppna en burk involverar både motoriska och sensoriska nerver, vilket gör det väldigt svårt att förutsäga vilka individer som löper störst risk att få det symtomet, säger Henrik Gréen.

Studien har finansierats med stöd av bland annat Cancerfonden, ALF-medel, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) och Futurum i Region Jönköping.

Artikeln: Prediction models of persistent taxane-induced peripheral neuropathy among breast cancer survivors using whole-exome sequencing, Kristina Engvall, Hanna Uvdal, Niclas Björn, Elisabeth Åvall-Lundqvist och Henrik Gréen, npj precision oncology, publicerad online 16 maj 2024, doi: https://doi.org/10.1038/s41698…

Rekommendation och sammanvägd bedömning NT-rådets rekommendation till regionerna är:

• att Keytruda i kombination med platinabaserad kemoterapi kan användas vid neoadjuvant behandling och därefter som monoterapi vid adjuvant behandling vid resektabel icke-småcellig lungcancer hos vuxna med hög risk för recidiv.

Behandlingens syfte är att förebygga ett tillstånd vars svårighetsgrad är mycket hög. Tillstånden där Keytruda kan användas är vanliga.  Osäkerheten i det vetenskapliga underlaget är måttlig.

NT-rådets rekommendation baseras på vårdprogramgruppens bedömning av relativ effekt och  säkerhet för behandling med Keytruda, samt kostnaderna för läkemedlet. I studien Keynote-671 ses en förbättrad recidivfri överlevnad och kliniskt relevant förlängning av totalöverlevnad hos vuxna med hög risk för recidiv. Hos en andel av patienterna kan behandlingen bidra till långvariga och/eller allvarliga biverkningar.

Det finns tre nivåer för NT-rådets rekommendationer till regionerna: att läkemedlet bör användas,  kan användas, eller att avstå från användning. Rekommendationen i det här fallet är att Keytruda i kombination med platinabaserad kemoterapi kan användas eftersom effekten av behandlingen bedöms kliniskt relevant vid ett tillstånd med hög svårighetsgrad. Det introduceras många nya behandlingar och det saknas i nuläget konsensus om immunterapi ska ges neoadjuvant, adjuvant eller i kombination vid resektabel icke-småcellig lungcancer.

NT-rådet har en generell rekommendation för palliativa indikationer för PD-(L)1-hämmare, men för neoadjuvanta och adjuvanta behandlingar publiceras en rekommendation för varje indikation baserad på en bedömning av klinisk nytta och upphandlat pris.

A3P Biomedical AB, ett svenskt diagnostikföretag specialiserat på avancerad prostatacancerdiagnostik, och BioAgilytix, en global leverantör av bioanalytiska tjänster, meddelar att Stockholm3 för tidig upptäckt av prostatacancer nu är kommersiellt tillgängligt som ett Lab Developed Test (LDT) i hela USA.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland amerikanska män, med uppskattningsvis 288 300 diagnoser och 34 700 dödsfall 2023. För att adressera denna kritiska hälsofråga samarbetar A3P Biomedical och BioAgilytix sedan 2023 för att omdefiniera vårdstandarden för tidig upptäckt av prostatacancer i USA. Stockholm3, ett blodbaserat test som avsevärt förbättrar diagnostik och tidig upptäckt, är nu tillgänglig i hela USA och ger nya möjligheter för individer med potentiell risk för prostatacancer.

”Partnerskapet med BioAgilytix har varit avgörande i vår mission att omdefiniera vårdstandarden för tidig upptäckt av prostatacancer i USA. Stockholm3 har både högre sensitivitet och specificitet än nuvarande standardtestet PSA. Det innebär att aggressiv prostatacancer kan upptäckas tidigare, när den fortfarande är behandlingsbar, samtidigt som onödiga ingrepp i form av magnetröntgen och biopsier minskar. Vi upplever att det finns ett stort behov och betydande marknadspotential för detta unika test i USA,” säger Martin Steinberg, arbetande styrelseordförande för A3P Biomedical.

”Det senaste året har visat kraften i partnerskap och innovation. A3P Biomedicals expertis inom precisionsdiagnostik, i kombination med BioAgilytix kompetens inom bioanalytiska tjänster, har gjort det möjligt att uppnå betydande framsteg inom prostatacancerdiagnostik. Vi är fortsatt dedikerade till att introducera banbrytande innovationer som adresserar ouppfyllda medicinska behov och räddar liv”, säger Linda Robbie, Ph.D., COO för BioAgilytix.

När partnerskapet närmar sig ettårsjubileet ser A3P Biomedical och BioAgilytix fram emot att utöka räckvidden för Stockholm3 och säkerställa att fler män över hela USA får tillgång till detta banbrytande diagnostiska test.

Stockholm3 finns nu i BioAgilytix katalog och kan beställas i hela USA. För mer information om Stockholm3 och hur det kan beställas i USA, vänligen kontakta:

Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram en AI-modell som ökar potentialen för att upptäcka cancer genom sockeranalyser. AI-modellen är snabbare och är bättre på att hitta avvikelser än dagens manuella metod.

Glykaner, eller strukturer av sockermolekyler i våra celler kan mätas med masspektrometri. En viktig användning är att strukturerna kan indikera för olika former av cancer i cellerna.

Datan från masspektrometer-mätningen måste dock analyseras noggrant av människor för att utifrån glykanets fragmentering räkna ut vilken struktur det rör sig om. Denna process kan ta allt från timmar till dagar för varje prov och kan bara utföras med hög säkerhet av ett fåtal experter i världen, eftersom det i grunden är ett detektivarbete som man lär sig under många år.

Automatisera detektivarbetet
Processen är därmed en flaskhals i användandet av glykananalyser, till exempel för att upptäcka cancer, när det finns många prover som ska analyseras.

Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat en AI-modell för att automatisera detektivarbetet. AI-modellen, som fått namnet Candycrunch, löser uppgiften på bara tar några sekunder per prov. Resultaten redovisas i en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature Methods.

I tränandet av AI-modellen användes en databas med över 500 000 exempel på olika fragmenteringar och tillhörande strukturer av sockermolekyler.

– Träningen har gjort att Candycrunch kan räkna ut den exakta sockerstrukturen i ett prov i 90 procent av fallen, säger Daniel Bojar, biträdande universitetslektor i bioinformatik vid Göteborgs universitet.
Daniel Bojar. Foto: Lundberg Forskningstiftelse Magnus Gotander

Kan hitta nya biomarkörer
Detta innebär att AI-modellen snart kan nå samma nivåer av noggrannhet som sekvenseringen av andra biologiska sekvenser, som DNA, RNA eller proteiner.

Eftersom AI-modellen är så snabb och exakt i sina svar så kan den påskynda upptäckten av glykanbaserade biomarkörer för både diagnos och prognos för cancerformen.

– Vi tror att glykananalyser kommer bli en större del av biologisk och klinisk forskning när vi nu har automatiserat den största flaskhalsen, säger Daniel Bojar.

 AI-modellen Candycrunch klarar också av att identifiera strukturer som ofta missas av mänskliga analyser på grund av för låga koncentrationer. Modellen kan därför hjälpa forskarna att hitta nya glykanbaserade biomarkörer.

Vetenskaplig artikel i Nature Methods: Predicting glycan structure from tandem mass spectrometry via deep learning

Relaterad information: Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Rybrevant (amivantamab) i kombination med kemoterapi är den första behandlingen som godkänts av Europeiska kommissionen som förstahandsbehandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20.

Godkännandet stöds av fas 3-studien PAPILLON, som visade att Rybrevant i kombination med kemoterapi minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 60 procent jämfört med enbart kemoterapi.
”Dagens godkännande kommer betyda mycket för patienterna som nu kommer kunna få Rybrevant i kombination med kemoterapi när de påbörjar sin behandling, säger Arian Sadeghi, medicinsk chef inom onkologi vid Johnson & Johnson.
PAPILLON-studien uppnådde sitt primära mål och visade på en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS; mätt med BICR (Blinded Independent Central Review) hos patienter som fick Rybrevant i kombination med kemoterapi jämfört med enbart kemoterapi.
Insertionmutationer i EGFR exon 20 är den tredje vanligaste aktiverande EGFR-mutationen och är förknippad med en femårig överlevnad på endast åtta procent, vilket innebär att det är kritiskt för patienterna att det finns fler behandlingsmöjligheter.
”Det finns fortfarande ett stort behov av behandlingsalternativ för den här gruppen av patienter så vi är glada att kunna erbjuda denna kombinationsbehandling”, säger Arian Sadeghi.

PAPILLON
Fas 3-studien PAPILLON utvärderar Rybrevant® i kombination med carboplatin-pemetrexed jämfört med enbart carboplatin-pemetrexed som förstalinjesbehandling för patienter med avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer och som har påvisad insertionsmutation i EGFR-exon 20. Nyckeldata för denna randomiserade fas 3-studie har visat en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) hos patienter som fick Rybrevant i kombination med platinumbaserad kemoterapi.

Rybrevant (amivantamab)
Rybrevant är en bispecifik monoklonal antikropp som binder både till EGFR och MET och har i dagsläget godkänd indikation som monoterapi avsett för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20, efter svikt på platinumbaserad kemoterapi. Rybrevant använder en tredelad verkningsmekanism för att blockera onormala EGFR- och MET-receptorer, öka nedbrytningen av dessa samt aktivera immunförsvaret för att förstöra cancerceller. Rybrevant ges som infusion.

Patienter med allvarliga fall av basalcellscancer riskerar att behöva flera operationer innan all tumörvävnad är borta. Med ett nytt digitalt stöd av forskare vid Göteborgs universitet kan fler patienter få rätt behandling från början.

Foto: Paul Björkman/Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Basalscellscancer kallas också basaliom, och är den vanligaste formen av hudcancer. År 2021 bekräftades 70 000 nya fall i Sverige. Tumören uppstår ofta i ansiktet.  Den växer långsamt och sprider sig nästan aldrig till andra delar av kroppen. I stort sett alla botas. Det finns dock högagressiva former som riskerar att växa in i omgivande vävnad och då orsaka stora problem för de drabbade patienterna.

De tydligaste tecknen
Studien baseras på bilder av närmare 300 patienter med bekräftad basalcellscancer. Bilderna var tagna dels med vanlig kamera och dels med hjälp av ett dermatoskop på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bilderna granskades av sex oberoende erfarna hudläkare som tolkade de kliniska och dermatoskopiska fynden. Fynden i bilderna har använts som bas för utvecklingen av en algoritm som fungerar som ett nytt diagnostiskt verktyg.

Studien bekräftar att de tydligaste tecknen på att basalcellscancern borde klassificeras som högrisk är om den har en knölig yta, om dess gränser är dåligt definierade, samt om den hade ett ljusare slätt parti (ofta kallat ”white porcelaine area”). Även små blodkärl i sårbildningen visade sig vara ett kännetecken på att det rör sig om en aggressiv form, vilket tidigare inte varit känt.

Studien visar att algoritmen identifierar de flesta fallen av högriskbasalcellscancer. Algoritmen uppvisade också ett högt positivt prediktivt värde, det vill säga när den flaggar ett cancerfall som högrisk har den oftast rätt.

Den bästa behandlingen
Förstaförfattaren till studien, Hannah Ceder, är doktorand på Göteborgs universitet och specialistläkare vid verksamheten för hud- och könssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon är också en av de kirurger i landet som behärskar den operationsmetod som visats vara den klart bästa för just högrisk basalcellscancer.

Operationen kallas Mohs kirurgi, och innebär att tumören i ansiktet tas bort med snäv marginal. Medan patienten ligger lokalbedövad på operationsbordet analyserar patologer vävnadsprover för att vara helt säker på att hela tumören är borta, innan operationssåret stängs.

– Mohs kirurgi ger oss full kontroll av marginalerna, samtidigt som vi bevarar frisk vävnad. Vi har tidigare visat att vanlig kirurgi misslyckas med att ta bort hela tumören i över hälften av fallen, när det gäller patienter med högaggressiv basalcellscancer på näsan, säger Hannah Ceder.

Skiljer ut tumörerna
Vid annan kirurgi finns alltså risk att operationen måste göras om eftersom patologen kan se kvarvarande tumör i tumörmarginalen. Väntetiderna för Mohs kirurgi är dock långa: i Göteborg just nu cirka ett år.

– Det vore bra för patienterna om vi kunde utveckla enkla preoperativa metoder som hjälper läkare att identifiera dessa högrisktumörer, som den här algoritmen. Det skulle göra det lättare att avgöra vilka tumörer som enkelt kan opereras bort med vanlig kirurgi utan en biopsi först, och vilka som kräver ytterligare undersökning för att identifiera de fall som kräver Mohs kirurgi, säger Hannah Ceder.

Studie: Importance of both clinical and dermoscopic findings in predicting high-risk histopathological subtype in facial basal cell carcinomas, https://doi.org/10.5826/dpc.1403a212

På grund av för långa väntetider till utredning och behandling för patienter med urotelial cancer (cancer i urinblåsa, njurbäcken eller urinledare) anmäler Skånes universitetssjukhus 18 fall enligt lex Maria. Det går inte att utesluta att väntetiderna i flera av fallen kan ha lett till att patienterna drabbats av allvarliga vårdskador.

Skånes universitetssjukhus anmälde under hösten 2018 respektive 2019 sammanlagt 17 fall enligt lex Maria som rörde långa väntetider för patienter med diagnosen urotelial cancer.
Flera åtgärder sattes in för att korta väntetiderna som följts noga och i det uppföljande arbetet har ytterligare 18 fall identifierats.

– Jag beklagar djupt att väntetiderna påverkat patienterna och det lidande det inneburit. Det rör sig om en väldigt allvarlig sjukdom och det är svårt att säga i vilken utsträckning som fördröjningarna har påverkat patienternas prognos. Men väntetiderna har varit för långa i de här fallenoch därför anmäler vi dem enligt lex Maria, säger Jenny Hellfalk, verksamhetschef för urologi på Skånes universitetssjukhus.

Fördröjningar i olika steg
Fördröjningarna inträffade under perioden 2018-2021. Patienterna, 15 män och 3 kvinnor i 50- till 80-årsåldern, hade alla en aggressiv typ av urotelial cancer med hög risk för spridning, återfall och dödlig utgång. De långa väntetiderna kan i en del fall ha bidragit till spridd och en mer svårbehandlad sjukdom. I nio av fallen avled patienterna av sin cancersjukdom.

De långa väntetiderna berodde på mindre fördröjningar i olika steg i vårdkedjan inom verksamheter på Skånes universitetssjukhus, och i fem av fallen även i verksamheter på andra sjukhus i regionen. Det rör sig om fördröjningar i utredning, bedömning vid multidisciplinär konferens samt fördröjningar till kirurgi, strålbehandling eller behandling med cellgifter.

– Det rör sig om små fördröjningar i olika steg men som sammantaget blir för långa vilket kan ha påverkat sjukdomsförloppen eller riskerat att göra det, säger Jenny Hellfalk.

Åtgärder för att korta väntetiderna
Alla berörda verksamheter har utrett och tagit fram handlingsplaner för att korta väntetiderna. Inom urologiverksamheten arbetar man med att öka tillgängligheten genom förbättrad planering. Man har även anställt ytterligare en kontaktsjuksköterska och utbildat fler sjuksköterskor i att utföra cystoskopier för att kunna undersöka fler patienter.

Fördröjningar inom Bild och funktion har berott på brist på radiologer. Verksamheten har arbetat med att anställa fler och även med att själva utbilda radiologer.

Liksom vid tidigare anmälningar enligt lex Maria 2018 och 2019 har brist på anestesi- och operationssjuksköterskor varit en bidragande faktor till de längre väntetiderna. Bristen har lett till begränsad tillgång till operationstider. Inom intensiv- och perioperativ vård har man arbetat med kösatsningar för att korta väntetiderna, med nyrekrytering av sjuksköterskor och även gjort en översyn av nya arbetssätt för att använda operationssalarna på ett mer effektivt sätt.

Svårt att uppfylla ledtider
Det är fortfarande svårt att uppfylla ledtiderna inom det standardiserade vårdförloppet. Verksamheten arbetar kontinuerligt, självständigt och i dialog med övriga berörda verksamheter, med uppföljning och förbättringsarbete.

– Vi fokuserar särskilt på att tidigt identifiera de patienter som har en allvarlig urotelial cancer för att påskynda utredningen och minimera den sammanlagda väntetiden, säger Jenny Hellfalk.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat nanorobotar som kan ta död på cancerceller i möss. Robotens vapen ligger dolt i en nanostruktur och exponeras enbart i den miljö som finns i tumörer, vilket gör att friska celler skonas. Studien publiceras i tidskriften Nature Nanotechnology.

Björn Högberg, professor vid institution för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, har ett studien. Foto: Ulf Sirborn.

Forskargruppen vid Karolinska Institutet har tidigare tagit fram strukturer som har förmågan att organisera så kallade dödsreceptorer på cellers yta, vilket leder till att cellen dör. Strukturerna uppvisar sex peptiper (kedjor av aminosyror) som är ihopsatta i ett hexagonalt mönster.

– Detta hexagonala nanomönster av peptider blir ett dödligt vapen och om man skulle ge det som ett läkemedel skulle det urskillningslöst börja döda celler i kroppen, vilket inte skulle vara bra. För att komma runt det problemet har vi gömt vapnet inuti en nanostruktur byggd av DNA, berättar Björn Högberg, professor vid institution för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet, som lett studien.

Har skapat en döds-switch

Konsten att bygga strukturer i nanoskala med DNA som byggmaterial kallas för DNA-origami och är något som Björn Högbergs forskargrupp arbetat med i många år. Nu har de utnyttjat tekniken för att skapa en ”döds-switch” som aktiveras under rätt förhållanden.

– Vi har lyckats gömma vapnet på ett sådant sätt att det bara kan exponeras i den miljö som finns i och i närheten av en solid tumör. Det gör att vi har skapat en slags nanorobot som specifikt kan rikta sig mot cancerceller och ta död på dem, säger han.

Nyckeln är det låga pH-värdet, alltså den sura mikromiljö, som vanligtvis uppstår runt cancerceller och som aktiverar nanorobotens vapen. I cellanalyser i provrör kunde forskarna visa att peptid-vapnet ligger dolt inuti nanostrukturen vid normalt pH på 7,4, men att det har en drastisk celldödande effekt när pH-värdet sjunker till 6,5. Därefter testade de att injicera nanoroboten hos möss med bröstcancertumörer. Då uppnåddes en 70-procentig minskning av tumörtillväxten jämfört med möss som fick en inaktiv variant av nanoroboten.

Vill göra nanoroboten mer målsökande 

– Vi behöver nu gå vidare och undersöka om detta fungerar i mer avancerade cancermodeller som mer liknar den verkliga mänskliga sjukdomen. Vi behöver också ta reda på vilka biverkningar metoden har innan den kan bli aktuell att testa på människa, säger studiens försteförfattare Yang Wang, forskare vid institution för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.

Studiens försteförfattare Yang Wang, forskare vid institution för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Foto: Johannes Frandsén

Forskarna har även planer på att undersöka om det går att göra nanoroboten mer målsökande genom att placera proteiner eller peptider på dess yta som specifikt binder till vissa cancertyper.

Forskningen finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet och Finlands Akademi. Uppfinningen kommer att patenteras.

Publikation: ”A DNA Robotic Switch with Regulated Autonomous Display of Cytotoxic Ligand Nanopatterns”, Yang Wang, Igor Baars, Ieva Berzina, Iris Rocamonde-Lago, Boxuan Shen, Yunshi Yang, Marco Lolaico, Janine Waldvogel, Ioanna Smyrlaki, Keying Zhu, Robert A Harris, Björn Högberg, Nature Nanotechnology, online 1 juli 2024, doi: 10.1038/s41565-024-01676-4.

Länk till artikeln:  https://www.nature.com/articles/s41565-024-01676-4