Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Miljonbelopp till regionerna för kortare väntetider i cancervården

Regeringen avsätter 556 miljoner kronor 2023 för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården. Det står klart sedan regeringen slutit en överenskommelse om cancervården med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för 2023.

Överenskommelsen syftar till att skapa en gemensam bild över vilka de centrala åtgärdsområdena inom cancervården är och hur dessa ska drivas framåt på ett sätt som gagnar både den svenska cancervården och EU:s utveckling inom cancerområdet. Överenskommelsen är ett viktigt verktyg för att möjliggöra arbetet med den nationella cancerstrategin och den långsiktiga nationella inriktningen för cancervården.

− När en person drabbas av ett cancerbesked är det av största vikt att det finns tillgång till tydlig information och bästa möjliga vård utan onödig väntetid, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

− Alla som drabbas av cancer ska få en snabb, trygg och säker vård. Inom ramen för den här överenskommelsen kan vi fortsätta att satsa på barncancervård, att fokusera på standardiserade vårdförlopp och att tidigare upptäcka cancer, säger Marie Morell, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Insatserna i överenskommelsen är indelade i fyra områden:

  • Prevention och tidig upptäckt
  • Tillgänglig och god vård med fokus på patienten
  • Kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och forskning
  • Tillgång till och användning av medicinska teknologier

Bland annat omfattar överenskommelsen riktade insatser kopplat till bland annat rehabilitering, tillgång till nya teknologier, fortsatt utveckling av verktyget Min Vårdplan och kunskapsutveckling.

80 miljoner kronor kommer att avsättas för arbetet inom barncancerområdet.

Kroppens budbärare förbättrar cancerbehandling

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Extracellulära vesiklar kallas ibland kroppens flaskpost och är små bubblor som celler kan skicka mellan varandra för att utbyta information. Bild: Getty Images.

På senare år har behandlingen av flera olika cancerformer förbättrats avsevärt tack vare en typ av immunterapi kallad checkpointhämmare, som stimulerar immunförsvarets T-celler att angripa cancercellerna.

Men även om vissa patienter får fantastiska behandlingseffekter, är det en stor andel som bara förbättras tillfälligt eller inte svarar alls på behandlingen. Stor kraft läggs därför på att förstå varför det är så, liksom på att försöka kombinera checkpointhämmare med annan behandling för att ytterligare öka överlevnaden i cancer.

Ny behandlingsmetod mot cancer

Susanne Gabrielsson. Foto: Stefan Zimmerman.

Nu visar forskare från Karolinska Institutet att en form av runda nanopartiklar kallade exosomer eller extracellulära vesiklar, kan vara en lovande väg framåt.

– Det verkar som att vesiklarna gör tumören immunologiskt aktiv, så att checkpointbehandlingen får fäste och kan börja fungera. De här resultaten är ytterligare ett stöd för att fortsätta utvecklingen av extracellulära vesiklar som en ny behandlingsmetod mot cancer, säger studiens sisteförfattare Susanne Gabrielsson, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Extracellulära vesiklar kallas ibland kroppens flaskpost. De är bubblor i nanostorlek omslutna av membran, som celler kan skicka mellan varandra för att utbyta information. Vesiklar från cancerceller kan till exempel stänga av immunsvaret och därigenom bidra till att cancer sprids, medan vesiklar från immunceller kan stimulera en reaktion från kroppens immunförsvar.

Kan stimulera immunförsvarets celler

I tidigare studier har KI-forskarna visat att en viss typ av extracellulära vesiklar från immunceller kan stimulera immunförsvarets T-celler och minska tumörtillväxt hos möss. I den aktuella studien har de undersökt hur dessa vesiklar fungerar i en musmodell av hudcancer som inte är känslig för behandling med checkpointhämmare.

De extracellulära vesiklarna i studien isoleras från mössens egna immunceller, dendritceller. De förses sedan med ett i detta fall cancerspecifikt protein kallat ovalbumin och en molekyl kallad alfa-galactosylceramid, som då både stimulerar immunförsvarets T-celler och naturliga mördarceller (NK-celler).

När forskarna gav vesiklarna till möss i syfte att behandla deras tumörer, eller i förebyggande syfte innan de börjat utveckla tumörer, aktiverades djurens immunförsvar med ett starkt T-cellssvar mot cancerproteinet. Aktiveringen uppstod inte om djuren endast gavs checkpointhämmare och den var starkast när djuren fick en kombination av vesiklar och checkpointbehandling.

Forskarna såg dock ingen effekt på överlevnad när djuren fick kombinationen vesiklar och checkpointhämmare i behandlande syfte, jämfört med endast vesiklar. Det kan bero på att det aktiverade immunsvaret inte hann påverka tumörerna under den korta period försöket pågick, tror forskarna. När behandlingarna gavs till möss i förebyggande syfte, vilket ger en längre verkningstid, var däremot överlevnaden större hos möss som fick kombinationen i jämförelse med möss som fick endast vesiklar.

Testat på människor

Redan 2005 testade andra forskare att ge extracellulära vesiklar från immunceller till människor med målet att behandla cancer och därefter har ytterligare kliniska försök gjorts. Vesiklarna har i dessa studier visat sig säkra, men gav bara liten effekt. Susanne Gabrielsson tror att det beror på att försöken gjordes för tidigt, innan man visste vilka molekyler vesiklarna bör innehålla för att vara effektiva, något hennes grupp har arbetat mycket med. De försöker också förenkla tillverkningen av de extracellulära vesiklarna.

– Målet är att vi inte ska behöva ta patientens egna celler utan använda cellinjer i stället. Då kan vesiklarna förberedas i förväg och frysas ned i väntan på en patient. Vi tror också att varianter av behandlingen kommer att kunna användas till andra cancerformer och andra sjukdomar, säger Susanne Gabrielsson.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Region Stockholm, Hjärt-Lungfonden och KID-medel från Karolinska Institutet. Susanne Gabrielsson har ett patent på exosomer från B-celler vid immunterapi och hon ingår i den rådgivande vetenskapliga kommittén för företaget Anjarium Biosciences.

Publikation

”Antigen-Loaded Extracellular Vesicles Induce Responsiveness to Anti-PD-1 and Anti-PD-L1 Treatment in a Checkpoint Refractory Melanoma Model”, Rosanne E. Veerman, Gözde Güclüler Akpinar, Annemarijn Offens, Loïc Steiner, Pia Larssen, Andreas Lundqvist, Mikael C.I. Karlsson och Susanne Gabrielsson. Cancer Immunology Research, online 22 december 2022, doi: 10.1158/2326-6066.CIR-22-0540.

NT-rådets rekommendationer: Padcev vid urotelial cancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Padcev bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare har fått platinainnehållande kemoterapi och en PD-(L)1-hämmare.

Läs hela yttrandet här.

Marginell påverkan på cancerdiagnostiken efter pandemin

Antalet diagnostiserade cancertumörer ligger på ungefär samma nivå som före pandemin. Det visar Regionala cancercentrum i samverkans sjunde delrapport om hur covid-19-pandemin påverkat cancerdiagnostiken i Sverige. Rapporten omfattar perioden januari 2020 till mars 2022.

Personal vid VO diagnostik, Skånevård Sund, Region Skåne. Foto: Lars Lanhed.

I rapporten presenteras antalet rapporterade cancertumörer under pandemiåren 2020 och 2021 samt första kvartalet 2022 jämfört med 2019.

Under 2020 sågs en nedgång på -6,1 % jämfört med 2019, men det följdes av en uppgång på 3,1 % under 2021. En uppgång sågs även under första kvartalet för 2022 (4,5 %).

Pandemins sammantagna påverkan på cancerdiagnostiken under den undersökta perioden uppgick till mindre än 1 procent (-0,8 %).

– Resultaten bekräftar att diagnostiken nu i stort sett ligger på samma nivå som innan pandemin, något vi uppfattar som positivt. Farhågor om att nedgången av diagnostiserade tumörer under pandemins första år skulle leda till en ökning av antalet nya tumörer längre fram saknar hittills stöd i våra siffror, säger Johan Ahlgren, verksamhetschef på RCC Mellansverige och rapportens huvudförfattare.

Då antalet tumörer årligen ökar på grund av befolkningstillväxt och en ökad andel äldre, är dock nedgången 2020 underskattad och uppgången 2021 överskattad. Avvikelserna kan handla om 1–2 procentenheter.

Skillnad mellan cancerformer

Förändringar i antalet diagnostiserade cancertumörer under den undersökta perioden skiljer sig åt mellan olika cancerformer.

Nedgången i rapporterad prostatacancer 2020 och 2021 var -18,1 % respektive -7,7 %. Första kvartalet 2022 sågs en uppgång med 8,3 %.

För cervixcancer in-situ var nedgången -13,6 % 2020 och -13,4 % 2021. Första kvartalet 2022 var nedgången -16,9 % jämfört med första kvartalet 2019.

– För prostatacancer har två års nedgångar följts av en uppgång första kvartalet 2022. Den tidigare observerade nedgången för cervixcancer in situ kvarstår. Utöver en pandemieffekt kan det inte uteslutas att införande av HPV-vaccin det senaste årtiondet samt primär HPV-testning i screeningprogrammet kan ha bidragit till nedgången, säger Johan Ahlgren.

Nedgången i antal rapporterade brösttumörer i riket under 2020 var -8,1 % och följdes 2021 av en uppgång på 2,6 %. Första kvartalet 2022 låg antal rapporterade brösttumörer i nivå med motsvarande period 2019.

Antal rapporterade hudmelanom sjönk med -3,1% 2020 och följdes av en ökning med 8,6 % 2021. En fortsatt tydlig ökning med 19,1 % sågs under första kvartalet 2022.

Inrapporteringsmönster uppdelat på åldersgrupp och kön

Den största procentuella nedgången sågs i åldersintervallet 18–49 år (-9,1 % 2021 respektive -9,7 % 2020) där cervixcancer in-situ sannolikt förklarar större delen av nedgången. I åldersintervallen 0–17 år och 60–69 år sågs inga statistiskt säkerställda förändringar under 2021 jämfört med 2019.

I övriga ålderskategorier sågs till skillnad från 2020 statistiskt signifikanta uppgångar under 2021. Sett till samtliga tumörformer under 2021 jämfört med 2019 sågs ingen påtaglig skillnad i förändringar i inrapportering mellan kvinnor och män.

Skillnader mellan de sex sjukvårdsregionerna

Under 2021 jämfört med 2019 sågs totalt för samtliga diagnoser statistiskt säkerställda uppgångar i Sjukvårdsregion Mellansverige (6,6 %), Södra sjukvårdsregionen (2,6 %), Sydöstra sjukvårdsregionen (2,7 %) och Västra sjukvårdsregionen (2,6 %). Uppgångarna i Norra sjukvårdsregionen (1,4 %) och Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland (1,6%) låg inom den statistiska felmarginalen.

RCC avser att fortsatt följa eventuella långtidseffekter av uppskjuten diagnostik under pandemins inledning.

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.

Immunofluorescensfärgning av en human lymfkörtel med tidig lipomatos (fett) lokaliserad till medullära delen av lymfkörteln. Adipocyter (fettceller visualiserade som svarta, runda hålrum i vävnaden) är markerade med asterisks i magenta och deras närvaro är associerat med förlorade medullära lymfkärl (grön). Foto: Tove Bekkhus

Lymfkörtlar fungerar normalt som försvarshögkvarter för vårt immunförsvar. När vi får en infektion eller när vi vaccineras är det i lymfkörtlarna som immuncellerna samlas, aktiveras och prolifererar (ökar i antal) för att kunna mobilisera ett effektivt immunförsvar. När vi åldras byts dock gradvis den normala vävnaden i lymfkörtlarna (deras stroma) ut och omvandlas till fettvävnad. Fenomenet kallas lipomatos. Även om lipomatos är mycket vanligt och ökar med ökande ålder, har det tidigare diskuteras och studerats i väldigt begränsad omfattning av forskare.

Genom noggrant analysera över 200 lymfkörtlar, visar Maria Ulvmars grupp att lipomatos börjar i den centrala delen av lymfkörteln som kallas medulla, och presenterar fynd som kopplar lipomatos till omvandling av lymfkörtlarnas stödjande celler (fibroblaster) till adipocyter (fettceller). De visar också att specifika typer av fibroblaster som sitter i medulla, lättare omvandlas till adipocyter.

Studien visar att det redan vid tidiga stadier av lipomatos sker negativa förändringar som försämrar lymfkörtelns förmåga för att kunna ge oss effektiva immunsvar. Bland annat kunde de observera att de specialiserade blod- och lymfkärl som normalt bildar vägar för immuncellerna att ta sig in och ut ur lymfkörteln förstörs i de delar av körteln där fettet finns. Lipomatos i lymfkörtlar, redan vid tidiga stadier, kan därför vara en viktig delförklaring till varför äldre personer har sämre förmåga att svara på till exempel vaccinationer. Till slut tar fettet över lymfkörteln helt, all normal vävnad försvinner, och dess funktion är förlorad.

– Vår studie är ett första steg för att förstå varför lipomatos sker och att på sikt kunna hitta sätt att förhindra att det utvecklas vidare och förstör lymfkörteln, säger Tove Bekkhus, som är förstaförfattare till studien.

Forskarna kan idag inte efterlikna effekterna de ser i lymfkörtlar från människa i de djurmodeller som ofta används för att studera effekter av åldrade. Detta betonar vikten av studier som utgår från att analysera förändringar vid åldrande direkt i människa.

– Jag hoppas att vårt arbete kommer att väcka nytt intresse hos andra forskare att inkludera lipomatos i lymfkörtlar som en faktor när man studerar svar på vaccination och infektioner hos äldre. De förändringar vi ser är också av stor relevans för cancerforskning eftersom lymfkörtlar, i flera typer av cancer, är den första plats cancerceller sprider sig till, säger Maria H. Ulvmar, forskare vid Uppsala universitet, som ledde studien.

– Vår publikation ger ett första kapitel i en berättelse om fett och förlorade funktioner hos våra lymfkörtlar vid åldrande, som vi nu kommer att fortsätta att utveckla genom att designa nya studier för att förstå mer om de bakomliggande orsakerna och konsekvenserna av dessa förändringar, säger Maria H. Ulvmar.

Studiens huvudmaterial för analys är biobanksprover från Uppsala biobank. Dessa prover har analyserats med avancerad bildanalys. Studien innehåller även analys och försök med cellkulturer av primära stromala celler och bioinformatisk analys av genuttryck (RNA nivå) från två single cell RNA sekvensering (RNAseq) datasets, mus och människa, som publicerats av andra tidigare, men som i den här studien analyseras för att kunna svara på nya specifika frågeställningar.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Kjell och Märta Beijers stiftelse samt Zetterlings stiftelse.

Tove Bekkhus et al. (2022) Stromal transdifferentiation drives lipomatosis and induces extensive vascular remodeling in the aging human lymph node, The Journal of Pathology, DOI: /10.1002/path.6030