Ingela - Onkologi i Sverige

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

Det har länge funnits farhågor om att det skulle finnas en koppling mellan tatueringar och cancer. Läkemedelsverket har i sina stickprovskontroller, genom åren, upprepade gånger hittat förbjudna ämnen och höga halter av föroreningar i tatueringsfärger.

Tatueringsfärg triggar i gång immunförsvaret

Det har också visat sig att tatueringsfärger kan sprida sig från huden och lagras i andra delar av kroppen. Patologer har vid obduktioner bland annat hittat missfärgade lymfkörtlar hos tatuerade personer.

– Det vi tror händer är att färgerna triggar i gång immunförsvaret som känner igen de här färgpartiklarna som en slags främmande kropp, på samma sätt som ett virus eller en bakterie. När immunförsvaret går i gång försöker det bli av med det här skräpet. Det gör att det hamnar i blodet och kan spridas till andra ställen i kroppen, säger Christel Nielsen, docent och forskare på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Tatueringar och cancer – många vill veta mer

Christel Nielsen leder ett forskningsprojekt finansierat av forskningsstiftelsen Forte, som ska försöka ge svar på frågan om det finns ett samband mellan tatueringar och cancer. Att det inte gjorts tidigare tror hon beror på att det saknats dataunderlag för en sådan studie.

Men med hjälp av Sveriges unika cancerregister, som Socialstyrelsen tillhandahåller, har forskarna kunnat skicka ut en enkät till 9 000 personer som antingen haft hudcancer eller cancer i lymfkörtlarna. De har bland annat fått svara på frågor om huruvida de är tatuerade, och i så fall när de tatuerade sig, var på kroppen, hur stora tatueringarna är och vilka färger det rör sig om. Samma frågor har ställts till en jämförelsegrupp på 27 000 personer som utgör ett tvärsnitt av den svenska befolkningen.

– Vi har fått så fina svarsfrekvenser. Folk har uppenbarligen tyckt att det här varit viktigt. Vi har legat på över 50 procents svarsfrekvens, vilket är väldigt ovanligt nu för tiden.

Var femte svensk är tatuerad – cancer i hud och lymfkörtlar ökar

I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen tatuerad, vilket är högt i ett europeiskt perspektiv. Parallellt med tatueringstrenden de senaste decennierna har antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna ökat.

– Vi vet inte varför det ökar. Man säger att våra solvanor har förändrats över tid. Men jag tycker att man måste följa upp tatueringarna eftersom de kan vara en riskfaktor i sig själva, men också eftersom vissa av de här pigmenten bryts ner när man till exempel solar. UV-strålning gör att de bryts ner till farligare kemiska föreningar än själva färgen som sådan. Så det kan finnas en koppling mellan de här faktorerna som man behöver titta på, säger Christel Nielsen.

Säkerställa att det är säkert att tatuera sig

Forskarna i projektet håller nu på att sammanställa enkätsvaren och resultaten kommer att presenteras i början av 2023. Visar det sig finnas ett samband mellan tatueringar och cancer kan det hjälpa människor som funderar på att skaffa en tatuering, menar Christel Nielsen.

– Det handlar inte om att folk inte ska tatuera sig. Det är inte alls det vi far efter. Men jag tycker att eftersom det är så många som tatuerar sig, så måste man se till att det är säkert att göra det.

– Om man har vissa riskfaktorer med sig från början så ska man kanske låta bli, till exempel om man har mycket av en viss typ av cancer i familjen. Då är det onödigt att trigga i gång någonting. Det skulle vara ett sätt att använda resultaten på.

Nya regler för tatueringsfärg

Eftersom det inte har gjorts några studier om kopplingen mellan tatueringar och cancer tidigare har forskningsprojektet i Lund fått uppmärksamhet även internationellt. Forskarna samarbetar också med Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet för tatueringsbranschen.

Projektet råkar sammanfalla med att nya EU-regler gällande tatueringsfärg infördes vid årsskiftet. Sverige har haft en egen lagstiftning på området i omkring tio år, men det finns tusentals färger registrerade hos Läkemedelsverket och myndigheten har inte haft resurser att analysera mer än några hundra av dem. I många andra EU-länder har det helt saknats regler kring tatueringsfärg.

– Det försöker man komma åt med den nya EU-regleringen. Men det är mycket pengar i branschen och det har varit mycket kritik mot lagen för att det inte finns evidens för en koppling till cancer och andra sjukdomar, säger Christel Nielsen.

Tatuerare kan lära sig upptäcka cancer

EU-reglerna omfattar koncentrationsgränser för omkring 4 000 skadliga ämnen i tatueringsfärger, däribland bly, nickel och arsenik, som tagits fram av EU:s kemikaliemyndighet Echa. En del haltgränser överensstämmer med svensk lagstiftning medan andra är lägre eller högre.

– Om de nya reglerna får önskad effekt kommer vi att kunna se andra tatueringsfärger i framtiden. Men det är alla de som tatuerat sig fram tills nu som vi behöver titta på. De här sjukdomarna har latenstid och det tar kanske tio år att utveckla ett lymfom. EU-lagstiftningen ställer också krav på märkning, och tatuerarna får bara använda produkter märkta med ”blandning för användning i tatueringar”. Dessutom ska tatuerarna informera kunderna om färgerna.

– Jag tänker också att man bör samarbeta med tatuerarna. För de om några tittar på folks hud, och man skulle kunna utbilda dem i hur man upptäcker cancerförändringar, säger Christel Nielsen.

Positivt utlåtande från CHMP för Enhertu som behandling av patienter med metastaserad HER2-låg bröstcancer

CHMPs utlåtande baseras på resultat från fas 3-studien DESTINY-BREAST04 där patienter med metastaserad bröstcancer med lågt uttryck av HER2 behandlades med Enhertu (trastuzumab deruxtekan).

Enhertu (trastuzumab deruxtekan) är ett antikropp-läkemedelskonjugat (ADC) som utvecklas gemensamt av Daiichi Sankyo och AstraZeneca.

Läs mer i pressmeddelanden från Daiichi Sankyo och AstraZeneca .

Årets cancerforskare 2023 – Svensk forskning för att behandla hudcancer prisas

Professor Göran Jönsson vid Lunds universitet tilldelas Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2023. Göran Jönsson är professor i molekylär onkologi och prisas för sin banbrytande forskning inom hudcancer.

Göran Jönsson vid Lunds universitet. Foto: André de Loisted.

Cancerfondens motivering lyder: För hans enastående forskning kring hudcancerformen malignt melanom, som leder till nya och mer individualiserade behandlingar. Resultaten ger vägledning om vilka patienter som gagnas av immunterapi, och hur behandlingen ska modifieras för övriga.

– Jag känner mig väldigt glad och hedrad, det här är ett stort erkännande av flera års forskning som inte hade varit möjligt utan allt det stöd jag fått från Cancerfonden och alla givare, säger Göran Jönsson.

Immunterapi är ett forskningsområde som växt kraftigt de senaste åren. Det är en benämning på en rad olika metoder som går ut på att stimulera det egna immunförsvaret till att bekämpa cancerceller bättre. Tack vare immunterapi kan man nu behandla spridd hudcancer, malignt melanom, mycket mer effektivt än förr. Men fortfarande svarar bara hälften av patienterna på immunterapi.

Tack vare Göran Jönssons forskning har man upptäckt varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med hudcancer än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna. Den här ansamlingen av försvarsceller verkar spela en viktig roll för att aktivera immunförsvaret så det blir ännu mer aktivt i att angripa cancern. Upptäckten är ett viktigt genombrott som öppnar upp för effektivare behandlingar av hudcancer.

Priset delas ut i samband med den direktsända TV-galan Tillsammans mot cancer som sänds i TV4 den 9 januarikl. 20.00. Det blir en stjärnspäckad kväll med starka berättelser och hopp om framtiden.

Det är åttonde året som utmärkelsen ”Årets cancerforskare” delas ut i syfte att lyfta fram cancerforskares insatser för att besegra cancer. Priset delas ut av Cancerfonden. Tidigare års pristagare:

2022 – Professor Henrik Grönberg
2021 – Professor Anna Martling
2020 – Professor Sophia Zackrisson
2019 – Professor Ruth Palmer
2018 – Professor Fredrik Mertens
2017 – Professor Lena Claesson-Welsh
2016 – Professor Thomas Helleday

AI – för smart diagnostik av bröstcancer i länder med begränsade resurser

Ett fickultraljud, en smarttelefon och en algoritm kopplad till tusentals kliniska bröstbilder. Med hjälp av detta hoppas Lundaforskare möjliggöra diagnostik av bröstcancer i låg- och medelinkomstländer.

Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.

Var sjätte person i världen dör av cancer. Av alla cancertyper är bröstcancer den vanligaste, och det är långt fler som dör av den i låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer. Ofta ställs diagnosen sent, och för många av dessa kvinnor är cancern då inte längre botbar.

– I vårt projekt utvecklar vi en innovativ lösning för lättillgänglig, kostnadseffektiv och säker bröstdiagnostik där den behövs som mest, säger överläkaren och forskaren Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.

Kristina Lång har intresserat sig för bröstcancer sedan sin tid som ST-läkare. Det var också då hon började forska, först om 3D-mammografi. Teknik och innovation har gått som en röd tråd genom hennes yrkesår. Som färdig specialistläkare började hon arbeta på Unilabs bröstmottagning på Skånes universitetssjukhus i Malmö, där hon fortsatt jobbar. Den absolut viktigaste diagnostiska metoden är ultraljud.

– En sådan här ultraljudsmaskin kostar runt en miljon, säger Kristina Lång och lägger en hand på den stora maskinen som står intill britsen i ett av mottagningens undersökningsrum.

Men denna, tillägger hon och fiskar upp en liten trådlös ultraljudsprob ur fickan, kostar bara en bråkdel. Proben kopplas till en smarttelefon, och ultraljudsbilderna dyker upp på mobilskärmen. Det nya är att Kristina Lång tillsammans med civilingenjör Freja Sahlin och matematikerna Ida Arvidsson och Jennie Karlsson tagit fram en algoritm som kan analysera de bilder som fíckultraljudet tar. Algoritmen bygger på träning av tusentals ultraljudsbilder som samlats in från bröstpatienter i Malmö.

– Ultraljudsbilder är svåra att tolka och kräver särskilt utbildad personal, vilket inte alltid är möjligt i lågresursländer. Vår automatiska bildanalys hjälper till att välja ut de kvinnor som sannolikt har cancer, för vidare utredning och behandling, berättar Kristina Lång.

Världshälsoorganisationen WHO lanserade i fjol ”Global Breast Cancer Initiative” med mål att minska dödligheten i bröstcancer. Tillgången till diagnostik ses som central för att kunna nå det målet. Ett stort problem med den begränsade tillgången till diagnostik är också att kvinnor riskerar onödiga, ofta stora ingrepp – när en enkel undersökning hade kunnat visa att en knuta är ofarlig.

Civilingenjör Freja Sahlin berättar att det är insamlingen av ultraljudsbilder som har varit projektets största och mest tidskrävande utmaning hittills.

– Men den prototypalgoritm som nu finns fungerar väldigt bra, säger hon.

Kristina Lång håller med. Protypen ska förfinas ytterligare, men dess träffsäkerhet är redan minst lika bra som den i mammografiscreening. Nu ska algoritmen testas även i kliniska studier.

Fas III-data: Tumor Treating Fields förbättrar överlevnad vid lungcancer

Fas III-studien LUNAR når det primära effektmåttet och visar att behandling med Tumor Treating Fields som tillägg till standardbehandling ger en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av total överlevnad vid lungcancer i stadium IV jämfört med enbart standardbehandling.

Det här är första gången på sex år som en fas III-studie visar på signifikant förbättrad överlevnad hos patienter med platinaresistent icke-småcellig lungcancer enligt ett pressmeddelande från Novocure.

Tumor Treating Fields är sedan tidigare godkänt under namnet Optune för behandling av glioblastom.

Pressmeddelandet på engelska:

Novocure today announced the LUNAR study met its primary endpoint, demonstrating a statistically significant and clinically meaningful improvement in overall survival over standard therapies alone. The LUNAR study is a pivotal, open-label, randomized study evaluating the safety and efficacy of Tumor Treating Fields (TTFields) together with standard therapies for stage 4 non-small cell lung cancer (NSCLC) following progression while on or after treatment with platinum-based therapy.

The LUNAR study also showed a statistically significant and clinically meaningful improvement in overall survival when patients were treated with TTFields and immune checkpoint inhibitors (ICI), as compared to those treated with immune checkpoint inhibitors alone, and a positive trend in overall survival when patients were treated with TTFields and docetaxel versus docetaxel alone. Patient enrollment was well balanced between the ICI and docetaxel cohorts of the experimental and control arms, and control arms performed in line with prior studies. TTFields therapy was well tolerated by patients enrolled in the experimental arm of the study.

“We are pleased with the positive readout of the LUNAR study. Prior to LUNAR, the last phase 3 trial to lead to significant improvement in overall survival in late-stage, platinum-resistant non-small cell lung cancer was six years ago, underlining the difficulty in treating this disease,” said William Doyle, Novocure’s Executive Chairman. “We are also pleased by the profound performance of the TTFields together with immunotherapy, which has the potential to meaningfully extend patient survival beyond what was previously possible. I would like to thank our patients and investigators for their courage and dedication in completing LUNAR. And, I would like to thank Novocure’s employees for their unrelenting commitment to patients and their perseverance in propelling Novocure to this major milestone.”

Novocure plans to release the full results of the LUNAR study at a future medical conference. Novocure expects to file a Premarket Approval application with the U.S. Food and Drug Administration (FDA) in the second half of 2023. Novocure also expects to file for a CE Mark in the European Union concurrently with the FDA submission.

About LUNAR

LUNAR is a pivotal study testing the safety and effectiveness of TTFields when used together with immune checkpoint inhibitors or docetaxel (experimental arm) versus immune checkpoint inhibitors or docetaxel alone (control arm) for patients with stage 4 NSCLC who progressed during or after platinum-based therapy. It is estimated that approximately 46,000 patients receive second-line treatment for stage 4 NSCLC each year in the U.S. The primary endpoint is superior overall survival of patients treated with TTFields plus immune checkpoint inhibitors or docetaxel versus immune checkpoint inhibitors or docetaxel alone. The powered secondary endpoints are superior overall survival of patients treated with TTFields plus immune checkpoint inhibitor versus immune checkpoint checkpoint inhibitor alone (ICI cohort) and superior overall survival of patients treated with TTFields plus docetaxel versus docetaxel alone (docetaxel cohort). TTFields is intended principally for use with other concomitant standard-of-care treatments, and LUNAR was designed to generate data that contemplates multiple outcomes, all of which Novocure believes will be clinically meaningful.

About Non-Small Cell Lung Cancer

Lung cancer is the most common cause of cancer-related death worldwide, and NSCLC accounts for approximately 85% of all lung cancers. It is estimated that approximately 193,000 patients are diagnosed with NSCLC each year in the U.S. Physicians use different combinations of surgery, radiation and pharmacological therapies to treat NSCLC, depending on the stage of the disease. Surgery, which may be curative in a subset of patients, is usually used in early stages of the disease. Since 1991, radiation with a combination of platinum-based chemotherapy drugs has been the first-line standard of care for locally advanced or metastatic NSCLC. Certain immune checkpoint inhibitors have been approved for the first-line treatment of NSCLC and the standard of care in this setting appears to be evolving rapidly. The standard of care for second-line treatment is also evolving and may include platinum-based chemotherapy for patients who received immune checkpoint inhibitors as their first-line regimen, pemetrexed, docetaxel or immune checkpoint inhibitors.

About Tumor Treating Fields Therapy

Tumor Treating Fields (TTFields) are electric fields that exert physical forces to kill cancer cells via a variety of mechanisms. TTFields do not significantly affect healthy cells because they have different properties (including division rate, morphology, and electrical properties) than cancer cells. The multiple, distinct mechanisms of TTFields therapy work together to selectively target and kill cancer cells. Due to its multimechanistic actions, TTFields therapy can be added to cancer treatment modalities in approved indications and demonstrates enhanced effects across solid tumor types when used with chemotherapy, radiotherapy, immune checkpoint inhibition, or PARP inhibition in preclinical models. TTFields therapy provides clinical versatility that has the potential to help address treatment challenges across a range of solid tumors. To learn more about Tumor Treating Fields therapy and its multifaceted effect on cancer cells, visit tumortreatingfields.com.

Source: Business Wire