Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Neogap får godkännande att starta klinisk fas I/IIa-prövning med sin avancerade cellterapiprodukt

Neogap Therapeutics meddelar i dag att svenska Läkemedelsverket godkänt bolagets ansökan att starta en klinisk studie av sin individanpassade cellterapi mot tjock- och ändtarmscancer. Fas I/IIa-studien förväntas kunna inledas under första halvåret 2023.

Neogaps cellterapiprodukt pTTL (personalised Tumour Trained Lymphocytes) är en unik immunterapi som syftar till att behandla solida tumörer genom att träna immunförsvaret till att känna igen neoantigener och därigenom angripa cancern. En neoantigen är det förändrade protein som endast återfinns i tumören efter att en mutation uppstått i en gen.

Studien som inkluderar upp till 16 patienter med spridd tjock- och ändtarmscancer kommer att genomföras vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Västmanlands sjukhus i Västerås. Det primära målet med fas I/IIa-studien är att fastställa tolerabilitet och säkerhet av Neogaps behandling. Studien genomförs som en doseskaleringsstudie genom att inleda med en låg dos som ökas efter hand under studiens gång. Förväntad studiestart är H1 2023.

— Godkännandet och en snar initiering av den kliniska studien innebär oerhört viktiga milstolpar för Neogap. Vi har visat att vi kan ta en avancerad cellterapiprodukt från preklinisk till klinisk utveckling. Jag är mycket stolt över vårt skickliga och engagerade team som tillsammans med erfarna samarbetspartners har tagit oss till denna viktiga punkt. Vi tar nu ett stort steg i utvecklingen mot vårt mål att bota cancerpatienter som annars inte skulle överleva, säger Samuel Svensson, vd för Neogap.

Digital cancerrehabilitering ger nya möjligheter

Ängelholms sjukhus har öppnat Sveriges första helt digitala team inom cancerrehabilitering. Teamet, som går under namnet Cancerrehabilitering Skåne online, tar emot patienter från hela Skåne och gör cancerrehabilitering både mer tillgänglig och anpassad efter den enskilde patientens behov.

Cancerrehabilitering Skåne online är en del av Region Skånes satsning på en mer jämlik och tillgänglig specialistcancerrehabilitering, och ett komplement till de fysiska cancerrehabiliteringsmottagningarna. Att hela rehabiliteringsprogrammet sker digitalt gör att teamet kan erbjuda kompetens helt utifrån individens behov, och att alla får tillgång till samma rehabiliteringsmöjligheter oavsett var man bor.

– Många av våra patienter föredrar dessutom digitala träffar. Är man infektionskänslig eller lider av trötthet som följd av cancersjukdom eller behandling, så passar det bra att inte behöva ta sig i väg till sjukhuset. Det sparar också tid, och gör att fler kan få in sin rehabilitering i det övriga livspusslet. Det blir dessutom lättare för oss att sätta samman patientgrupper utifrån livssituation, eller var de befinner sig i sin behandlingsresa, säger Victoria Reimers, psykolog och samordnare vid Cancerrehabilitering Skåne online.

Interdisciplinärt team
I teamet kring patienten ingår arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, koordinator, kurator, läkare, psykolog, sexolog och samordnare. Varje teammedlem bidrar utifrån sin yrkesroll och kompetens.

– Innehållet i rehabiliteringen bygger vi tillsammans med personen i fråga, och om man vill kan även närstående involveras. Vi har även en nära samverkan med patientens cancervårdteam eller vårdcentral, för att se till att hela vård- och rehabiliteringsresan hänger ihop. Huvudfokus är att ringa in vad som är viktigt för personen i dennes liv, och att få till mer av det, berättar Victoria Reimers.

Nå ut till fler
Cancerbehandlingar har ofta stor påverkan på hela människan, och många patienter blir hjälpta av rehabilitering både under och efter sin behandling. Trots detta är det många patienter som inte vet om att det finns hjälp att få, och tillgången till cancerrehabilitering varierar mycket.

– Många upplever att reaktioner på det man varit med om kommer först en tid efter man avslutat sin behandling, när omgivningen förväntar sig att man ska gå vidare. Andra som har kroniska sjukdomar eller befinner sig i palliativ fas vet kanske inte att cancerrehabilitering också är till för dem. Vi vill att fler ska känna till att det finns hjälp att få – och att de förtjänar det, säger Victoria Reimers.

Ny immunterapi kan vara effektivt för äggstockscancer

En viss typ av immunterapi där kroppens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellsbehandling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie publicerad i Journal for ImmunoTherapy of Cancer av forskare från Karolinska Institutet som hoppas att fynden banar väg för en klinisk prövning för att se hur effektiv behandlingen är för kvinnor med sjukdomen.  

Isabelle Magalhaes. Foto: Helen Kaipe.

CAR-T-cellsbehandling är en relativt ny typ av immunterapi som innebär att en patients immunceller, så kallade T-celler, tas från blodet och skickas till ett laboratorium. Där förses T-cellerna med en ny gen som specifikt attackerar en molekyl, ”chimeric antigen receptor”, CAR som sitter på cancercellerna. När T-cellerna förs tillbaka i kroppen är de aggressivare och likt målstyrda robotar attackerar de cancercellerna.

– Denna behandling existerar i dag för patienter med blodcancer och vi vill nu undersöka om vi kan använda metoden för att behandla äggstockscancer. Kvinnor med äggstockscancer har trots många förbättringar av behandlingen fortsatt en dålig prognos, säger Isabelle Magalhaes, docent vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och delad sisteförfattare till studien.

Fram till nu har CAR-T-cellsbehandling visat sig fungera dåligt för cancertyper som ger upphov till tumörer.

Jonas Mattsson. Foto: Bildmakarna.

– Tumörer förekommer ofta i en negativ miljö för T-celler, bland annat på grund av att syrenivån är låg. Detta kan leda till en inaktivering av attackerande T-celler och därmed sämre behandlingseffekt. Därför ville vi undersöka om det ändå skulle fungera, säger Jonas Mattsson, gästprofessor vid Karolinska Institutet och den andre av studiens sisteförfattare.

På många äggstockstumörer finns mesotelinprotein. Forskarna ville testa tre typer av CAR-molekyler programmerade att angripa just det proteinet.

Äggstockscancerceller i provrör utsattes för de programmerade CAR-T-cellerna vid upprepade tillfällen. Dessutom gjordes flera försök på möss.

Alla tre CAR-T-celler förlängde signifikant livet på mössen med cancer, jämfört med mössen i kontrollgruppen. Men en av de tre CAR-T-typerna, så kallade M1xx CAR-T-celler, hade överlägsen effekt. Mössen som blev injicerade med den molekylen minskade sina tumörer och levde ännu längre än de andra mössen. Flera av mössen blev till och med botade.

– Hos flera möss fanns inga tumörceller kvar som vi kunde detektera och effekten höll i sig drygt tre månader efter att behandlingen startade. Detta ger evidens för att immunterapi där CAR-T-celler angriper mesotelinproteinet är en lovande behandling för äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.

Vad är nästa steg i er forskning? 

– Förhoppningsvis kommer det här fyndet att bana väg för en klinisk studie Vårt mål är att förutsäga de optimala förhållandena för att producera CAR-T-celler för att de ska kunna infiltrera och bekämpa tumören och överleva i kroppen hos kvinnor med äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.

Studien finansierades av Cancerfonden, Barncancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Vetenskapsrådet och genom en donation av Jeanette och Harald Mix.

Publikation: “Tuned activation of MSLN-CAR T cells induces superior anti-tumor responses in ovarian cancer models”, Esther Schoutrop, Thomas Poiret, Ibrahim El Serafi, Ying Zhao, Rui He, Alina Moter, Johan Henriksson, Moustapha Hassan, Isabelle Magalhaes, Jonas Mattsson, Journal for ImmunoTherapy of Cancer, online 6 februari 2023, doi: 10.1136/jitc-2022-005691

”Europe’s Beating Cancer Plan möjliggör kraftsamling på cancerområdet”

Den 1 februari hölls Högnivåkonferensen om cancer ”Equity, Excellence and Innovation: Modern Cancer Care for All” i Stockholm. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen stod tillsammans värd för konferensen som samlade cancerexperter från hela EU, högnivådelegater och företrädare för europeiska cancerorganisationer. Barncencerfonden var med både som deltagare och utställare.

David Gisselsson Nord berättar om GMS Barncancer för Spaniens hälsominister Carolina Darias San Sebastián, Stella Kyriakides, kommissionsledamot med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet och Sveriges sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Jens Schollin, barnläkare och barncancerfondens styrelseordförande och Kerstin Sollerbrant, senior sakkunnig på Barncancerfonden deltog på högnivåkonferensen om EUs Beating Cancer Plan, Equity, excellence and innovation – modern cancer for all, tillsammans med över 100 av Europas beslutsfattare inom hälso- och sjukvård. Här sammanfattar de sina intryck men också vad de vill ska hända, efter konferensen.

En satsning Sverige måste vara en del av

Jens Schollin är imponerad av att EU nu genom strategin Europe’s Beating Cancer Plan håller ihop både stora gemensamma nya och äldre satsningar.

– Europe’s Beating Cancer Plan möjliggör kraftsamling på cancerområdet. Man har i hög utsträckning gått från att diskutera till att genomföra det man diskuterat. För Sverige gäller det att delta i studier och annat som händer, ta till oss det vi lär oss och dela med oss av vår kunskap och se till att barnperspektivet alltid finns med.

Ett återkommande tema i EU Beating Cancer Plan är jämlik vård. Här tycker Jens Schollin att Sverige har bra förutsättningar inom barnonkologin:

– Samarbetet mellan de sex barncancercentra i Sverige borgar för en jämlik vård. Däremot verkar det kunna skilja sig inom och mellan länder i EU. Vi kan vara med och lyfta och diskutera det då profession och politiker möts.

Ett annat område som alltid lyfts när cancer diskuteras är precisionsmedicin och de förhoppningar som tillgången till mer målstyrda behandlingar väcker.

– Jag var besviken på det som presenterades under området precisionsmedicin. Det här är ett område där Sverige ligger bra till inom barnonkologin, bland annat genom GMS Barncancer men också genom den forskning och de infrastrukturer som Barncancerfonden stödjer. Det är ett spännande område och här tror jag att Sverige kan fortsätta ligga i framkant om vi satsar rätt.

Utställning väckte stort intresse

Barncancerfonden var en av fem utställare i anslutning till konferensen och tillsammans med SciLifeLab, Barntumörbanken och GMS så presenterades GMS Barncancer, projektet som innebär att alla barn i Sverige nu kan erbjudas helgenomsekvensering för en mer precis diagnos och behandling. Utställningen hade många besökare, och fler av besökarna var själva ansvariga för olika genomikprojekt eller genomikstrategier i sina länder. Kerstin Sollerbrant, senior sakkunnig som representerade Barncancerfonden uppskattade att det var ett stort och initierat intresse:

– Det var många som ställde frågor om själva processen – hur prover samlas in och analyseras. Vi hade en del rekvisita i montern och mikroskopet med färgade tumörsnitt från barncancertumörer väckte särskilt intresse.

Besökarna ställde också frågor om hur urvalet av patienter som erbjuds helgenomsekvensering görs i Sverige.

– Det var jättebra för då fick vi utveckla det som är unikt med GMS-barncancerprojektet, dvs att vi inte gör ett urval, utan att alla barn med cancer i Sverige erbjuds att delta, konstaterade Kerstin Sollerbrant.

– Det innebär att vi med fog kan säga att vi har lyckats införa helgenomsekvensering i rutindiagnostik på ett jämlikt sätt i hela Sverige. Jämlikhet som var ett av konferensens fokusområden.

Viktigt med internationella samarbeten inom barnonkologin

Svensk barnonkologisk forskning och vård står sig mycket bra i ett internationellt perspektiv och överlevnaden i barncancer i Sverige är bland de högsta i världen. GMS Barncancer är ett exempel på ett mycket framgångsrikt svenskt projekt där ett nationellt och väl fungerande samarbete mellan företrädare för vård och forskning är en av framgångsfaktorerna.

– Men mycket händer i vår omvärld, säger Kerstin Sollerbrant. Då barncancer har ett litet patientunderlag och vi får alltmer förfinade diagnoser är det nu helt avgörande att Sverige samverkar på en internationell arena. Det gäller både kliniska prövningar, forskning och datadelning.

Fler precisionsläkemedel behövs

Idag är mycket av tekniken på plats och det finns en samsyn kring den kliniska nyttan av helgenomsekvenseringar och andra molekylärgenetiska analyser. Det finns därför idag ett momentum för att på riktigt implementera de nya teknikerna i rutindiagnostik både för nydiagnosticerade barn och för barn med återfall.

– Viktigt nu är att säkra den långsiktiga finansieringen och att öka medvetenheten i alla intressegrupper om vilka möjligheter de nya teknikerna ger. Men även om vi blir världsbäst på att ta reda på hur genomen i tumörerna ser ut så hjälper inte det om vi inte får fler precisionsmediciner utvecklade för barn att behandla med, konstaterar Kerstin Sollerbrant.

De flesta cancerläkemedel utvecklas idag för vuxna. Här kommer den data som genereras inom ramen för GMS Barncancer att bidra till ny kunskap om vilka mutationer som är cancerdrivande i barncancer och därför också utvecklingen av cancerläkemedel även för barn.

– Ett viktigt nästa steg är att dela data med forskare i andra länder och med fler intressenter, exempelvis läkemedelsbolag, för att ytterligare kraftsamla för att öka överlevnaden och minska behandlingsrelaterade komplikationer hos alla barn med cancer, avslutar Kerstin Sollerbrant.

Patienter kan få 30 procent färre biverkningar med genetisk analys

Patienter kan få 30 procent färre allvarliga biverkningar från läkemedel om de skräddarsys efter deras gener, enligt en studie publicerad i The Lancet. Forskare från bland annat Karolinska Institutet pekar på att en genetisk analys innan läkemedelsbehandling skulle kunna minska lidande och samhällets sjukvårdskostnader stort.

Magnus Ingelman-Sundberg, professor, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi. Foto: Ulf Sirborn

En betydande andel patienter får biverkningar av sin medicin. Eftersom vi bär på olika genetiska uppsättningar så reagerar vi olika på samma läkemedel. Till exempel bryter vissa personer ned medicinen snabbare, vilket gör att de behöver en högre dos för att få den önskvärda effekten.

DNA-pass ryms i plånboken

För att få bukt med det problemet har forskare från Leiden University Medical Center i Nederländerna, i samarbete med bland annat Karolinska Institutet, utvecklat ett så kallat DNA-pass som kliniskt validerades i den nypublicerade studien.

– Detta består av ett kort i kreditkortstorlek med magnetband som innehåller alla viktiga genetiska uppgifter rörande patienten. När det skannas så kan läkare och apotekare se vad den optimala doseringen av ett läkemedel är för just den individen, säger Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

I studien ingick nästan 7000 patienter från sju europeiska länder mellan mars 2017 och juni 2020. Alla deltagare genotypades med avseende på variation i tolv specifika gener av betydelse för läkemedelsomsättning, läkemedelstransport och biverkningar. Sedan fick alla deltagande patienter sina läkemedel på sedvanligt sätt eller modifierat baserat på deras genotyper.

Fick rapportera in sina biverkningar

Tolv veckor efter att läkemedelsbehandlingen påbörjades kontaktades patienterna av en specialistsjuksköterska som frågade om eventuella biverkningar, till exempel diarré, smärta eller smakbortfall. Slutsatsen från studien är att det går att kraftigt minska läkemedelsbiverkningar med hjälp av analys av de gener som kodar för enzymer som omsätter läkemedel i kroppen.

– De patienter som fått genotypstyrd behandling hade i genomsnitt 30 procent färre biverkningar än kontrollgruppen, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Magnus Ingelman-Sundberg har jobbat länge som expert vid Europeiska läkemedelsverket EMA med utvecklingen av denna metod och tycker att det nu finns tillräckligt övertygande data för att börja använda DNA-pass brett.

– Jag tycker nu att det nått en nivå när ett sådant genetiskt pass är användbart.

Problemet med läkemedelsbiverkningar i världen är stora. I EU orsakar läkemedelsbiverkningar uppemot 128 000 dödsfall per år och upp till nio procent av alla inläggningar på sjukhus. För personer över 70 år är den siffran 20 procent. Dessutom är kostnaderna för biverkningar enorma. Bara i Sverige beräknas det landa på 12 till 15 miljarder kronor per år.

– Våra resultat tyder starkt på att om man först genomför genotypning av patienterna leder det till en avsevärd besparing för samhället. Genotypningen i sig själv behöver bara göras en gång i livet per patient och kostar max 6000 kronor. Generellt införande av detta prediktiva system skulle således vara av väldigt stor vikt för att minska samhällets sjukvårdskostnader, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Studien finansierades huvudsakligen av EU Horizon 2020 och leddes av forskare vid Leiden University Medical Center.

Publikation: “A controlled prospective real-world implementation study of a 12-gene pharmacogenetic panel to prevent adverse drug reactions in 6,944 patients in seven European countries.” Jesse J Swen, Cathelijne H van der Wouden, Lisanne EN Manson, Heshu Abdullah-Koolmees, Kathrin Blagec, Tanja Blagus, Stefan Böhringer, Anne Cambon-Thomsen, Erika Cecchin, Ka-Chun Cheung, Vera HM Deneer, Mathilde Dupui, Magnus Ingelman-Sundberg, Siv Jonsson, Candace Joefield-Roka, Katja S Just, Mats O Karlsson, Lidija Konta, Rudolf Koopmann, Marjolein Kriek, Thorsten Lehr, Christina Mitropoulou, Emmanuelle Rial-Sebbag, Victoria Rollinson, Matthias Samwald, Elke Schaeffeler, Maria Skokou, Matthias Schwab, Daniela Steinberger, Julia C Stingl, Roman Tremmel, Richard M Turner, Mandy H van Rhenen, Cristina L Dávila Fajardo, Vita Dolžan, George P Patrinos, Munir Pirmohamed, Gere Sunder-Plassmann, Giuseppe Toffoli, Henk-Jan Guchelaar, The Lancet, online 3 februari 2023, doi: 10.1016/S0140-6736(22)01841-4