Ingela - Onkologi i Sverige

Janssen ansöker om EMA-godkännande för Rybrevant

Janssen ansöker om EMA-godkännande för Rybrevant i kombination med kemoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation vid sjukdomsprogression efter tidigare behandling.

Ansökan bygger på resultat från fas 3-studien MARIPOSA-2 där Rybrevant i kombination med kemoterapi visade betydande förbättringar i progressionsfri överlevnad jämfört med enbart kemoterapi hos patienter med EGFR-muterad avancerad icke-småcellig lungcancer efter tidigare behandling med osimertinib.

– Patienter med EGFR-muterad avancerad icke-småcellig lungcancer blir så småningom resistenta mot dagens behandling. Rybrevant i kombination med kemoterapi har visat potential att motverka resistens efter behandling med osimertinib samtidigt som behandlingen innebär förlängd sjukdomskontroll, säger Arian Sadeghi, medicinsk chef inom onkologi vid Janssen.

Rybrevant i kombination med kemoterapi nådde i studien MARIPOSA-2 sitt primära mål med en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring gällande progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med enbart kemoterapi. Resultaten minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 52 procent (Hazard Ratio [HR]= 0.48; 95 procent konfidensintervall [CI], 0.36–0.64; P<0.001).

– Denna kombinationsbehandling kan, vid ett godkännande, innebära att den blir standardbehandling för dessa patienter där det fortfarande finns ett stort behov av flera behandlingsalternativ, säger Arian Sadeghi.

Ny studie visar oväntade konsekvenser av CRISPR-Cas9-geneditering

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Claudia Kutter, forskargruppsledare på MTC, Karolinska Institutet. Foto: John Sennett.

Studien har identifierat att en cancercellinje, som härstammar från leukemi, tar bort en region som kodar för en tumörhämmande gen samt för gener som styr celltillväxt.

– Vi fann att denna eliminering ofta sker när cancerceller utsätts för stress, till exempel vid användandet av CRISPR, som är en så kallad gensax, eller andra behandlingar som exempelvis antibiotika. Elimineringen förändrar genediteringen på ett unikt sätt, vilket i sin tur påverkar grundläggande biologiska processer som t.ex. DNA-replikation, cellcykelreglering och DNA- reparation, säger Claudia Kutter, forskargruppsledare på MTC, Karolinska Institutet.

Kunskapen är viktig för forskare, kliniker och biotekniker för att korrekt kunna tolka och tillämpa genediteringsresultat. Studien har också en klinisk relevans, eftersom de observerade elimineringarna är i gener som är förknippade med cancer vilket har betydelse för cancerforskning och behandling.

– Chockerande nog har denna eliminering oavsiktligen förbisetts av många forskare som modifierar gener i cancerceller genom tex CRISPR-screeningar. Elimineringen förekom också oftare hos patienter som har genomgått en cancerbehandling. De behandlade cancercellerna hade, i och med elimineringen, en selektiv fördel vilket är dåligt för patientens långsiktiga överlevnad eftersom dessa celler fanns kvar efter behandlingen, säger Claudia.

Studien fungerar främst som en varningssignal, men öppnar också dörrar för vidare forskning som syftar till att utnyttja potentialen hos geneditering samtidigt som man minimerar oavsiktliga konsekvenser, menar Claudia.

Läs studien här.

Nationell datadelning av nya metoder för vård, forskning och innovation

Genomic Medicine Sweden, GMS, har fått 12,1 miljoner från Swelife via Vinnova. Region Örebro län och Örebro universitet är parter i projektet. ”Tanken är att projektet ska förenkla och organisera datadelning nationellt mellan olika projekt och aktörer”, berättar Mårten Lindqvist, forskare vid medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Foto: GettyImages.

Medlen kommer framför allt att stärka regionernas arbete med dataöverföring till en Nationell Genomikplattform, NGP, en så kallad ”datasjö”.

NGP är nav för insamling och delning av storskalig sekvenseringsdata och omfattande information som har samlats in för att få en djupare förståelse för processer och sjukdomar. Denna typ av data används ofta inom medicinsk forskning och kan bidra till att utveckla mer precisa diagnostiska verktyg och effektiva behandlingar.

Forskare Mårten Lindqvist vid Örebro universitet. Foto: Elin Abelson/Region Örebro län.

– Det kommer även att möjliggöra överföring och tillgänglighet av insamlad data med olika samhällsaktörer som sjukvården, Folkhälsomyndigheten, forskarsamhället och forskande läkemedelsföretag, säger Mårten Lindqvist.

– Inom regionen kommer vi att jobba med att automatisera flödet för överföring av data till NGP, berättar Paula Mölling, molekylärbiolog och docent inom verksamhetsområde laboratoriemedicin vid Region Örebro län.

Att dela hälsodata ger många fördelar

Att dela storskalig hälsodata via GMS:s datasjö, skapar förutsättningar för mer precisa diagnoser och behandling av patienter.

– Några av fördelarna med effektivare användning av hälsodata är att den kan ge bättre möjligheter att tidigt upptäcka sjukdom och ställa rätt diagnos samt skynda på framstegen inom forskningen, säger Paula Mölling.

Förhoppningen är att projektet ska hjälpa till att bana väg för ett brett införande av precisionsmedicin i sjukvården. Genom att regioner delar data i en datasjö hos GMS, kommer regionerna att få samma möjligheter att kunna göra bedömningar med hjälp av storskaliga molekylära data.

Forskare Paula Mölling vid Region Örebro län. Foto: Maria Bergman/Region Örebro län.

– Det kommer inte bara innebära att patienter kan få mer precisa diagnoser och behandlingsplaner, utan också att vården blir jämlik oavsett var i landet man bor. Därför känner vi att det är fantastiskt att vi har fått det här anslaget. Vinnova är en viktig finansiär för tillämpad forskning och att vi fått detta anslag bekräftar att vi valt rätt väg för implementation av precisionsmedicin i Sverige, avslutar hon.

I projektet deltar både regioner, universitet, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsindustriföreningen.

Faktaruta

Genomic Medicine Sweden, GMS – Det nationella initiativet för precisionsmedicin startade 2018. Målet är att implementera precisionsmedicin inom svensk hälso- och sjukvård som ska ge patienter mer precisa diagnoser och behandlingsplaner oavsett var i landet man bor. För att skapa förutsättningar för detta byggs en IT-infrastruktur, den Nationella Genomikplattformen, NGP.

Ett av delmålen med GMS är att införa storskaliga sekvenseringstekniker inom sjukvården, vilket innebär att prover från patienter och/eller sjukdomsframkallande mikroorganismer kan analyseras i mycket högre upplösning är tidigare varit möjligt.

Nationella Genomikplattformen, NGP – Den plattform där storskalig hälsodata kan analyseras. Data lagras i en så kallad datasjö som gör att regioner kommer att ha tillgång till samma grundläggande data för att kunna ställa mer precisa diagnoser.

Precisionsmedicin i vården – Precisionsmedicin skapar stora möjligheter till bättre vård och behandling som är skräddarsydd efter patientens egna förutsättningar och behov. I precisionsmedicin tar man hänsyn till bland annat både genetiska faktorer och specifika biomarkörer tillsammans med exempelvis ålder, kön och levnadsvanor. Det är stora datamängder för varje patient och det är därför nödvändigt att kunna koppla ihop och tolka olika data, vilket projektet planerar att göra med hjälp av avancerade IT- infrastrukturlösningar via den Nationella Genomikplattformen som håller på att byggas upp inom GMS.

Två cancerforskare tilldelades stipendier i Göteborg

Familjen Knut & Ragnvi Jacobssons stiftelse i Göteborg delar ut stipendier till framgångsrika forskare och entreprenörer verksamma i Sverige. I år fanns bland stipendiaterna två forskare inom cancervård. Stipendierna delades ut den 14 november under en festlig ceremoni på Västsvenska Handelskammaren.

Samtliga stipendiater: Oskar Thofte; Filip Henrikson; Johan Zelano; Toshima Parris; Linus Andersson; Petra Apell och Martin Johanson.

Toshima Parris, docent vid Göteborgs universitet tilldelades 500 000 kr för sitt forskningsprojekt ”Stamceller som mål förbehandling av svårartad bröstcancer”. Trippelnegativ bröstcancer är en mycket aggressiv och svårbehandlad form av bröstcancer. Cirka 30% av patienter med trippelnegativ bröstcancer får dessvärre tillbaks sin cancer inom 3 år efter diagnos. Dessutom innehåller dessa brösttumörer cancerstamceller som driver tumörutvecklingen men oftast inte dör efter behandling med cellgifter. I detta projekt kommer vi kartlägga cancerstamceller i patienter med trippelnegativ bröstcancer och förhoppningsvis därmed kunna förutspå vilka behandlingar som kan slå ut dessa elakartade celler. En ökad förståelse för de mekanismer som leder till återfall kan leda till utveckling av individanpassade terapier för patienter med trippelnegativ bröstcancer.

Oskar Thofte, läkare och doktorand vid Lunds Universitet tilldelades 500 000 kr för sitt forskningsprojekt ”Utveckling av en ny vaccinplattform för individanpassad cancerbehandling”. Vaccin baserade på mRNA har nyligen bevisats vara effektiva, inte minst mot COVID-19. Den befintliga teknologin ger ett bra immunsvar hos friska, men har visat begränsad effekt hos äldre individer eller patienter med nedsatt immunförsvar. Ett hinder är att mRNA-vaccin tas upp ospecifikt av alla celltyper, vilket ger en otillräcklig effekt hos patienter med färre och svagare immunceller. Vi utvecklar en vaccinplattform som levererar mRNA specifikt till de immunceller som triggar immunsvaret, vilket betydligt kan öka vaccinets potens. Strategin bygger på att beklä ytan av de vaccinlevererande lipidpartiklarna med proteiner från bakterier, vilka känns igen av immuncellerna. Målsättningen är att möjliggöra personaliserade cancervaccin baserade på mRNA, en teknologi som erbjuder snabb och flexibel produktion, men inte tillräcklig effekt för cancerpatienter, ännu.

SAMTLIGA STIPENDIATER 2023

Entreprenörsstipendium

Filip Henrikson, Affärsutvecklare och medgrundare på Empowered Health AB
Petra Apell, Grundare på Texray AB

Forskningsstipendium

Oskar Thofte, läkare, doktorand vid Lunds universitet
Martin Johanson, professor vid Stockholms universitet
Toshima Parris, docent vid Göteborgs universitet
Johan Zelano, professor vid Göteborgs universitet
Linus Andersson, docent vid Umeå universitet

Brukinsa ingår i högkostnadsskyddet för ytterligare en patientgrupp

Brukinsa (zanubrutinib) ingår sedan tidigare i högkostnadsskyddet med begränsad subvention. Nu subventioneras Brukinsa även som behandling för patienter med tidigare obehandlad KLL med omuterad IGHV.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är en sjukdom som utgår från mogna B-lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som omvandlats till tumörceller. Sjukdomsförloppet varierar från stillsamt och symtomlöst till mer aggressivt med snabb utveckling med behov av behandling. Inför val av läkemedelsbehandling undersöks tumörcellernas uttryck av olika biomarkörer, bland annat fastställs mutationsstatus för immunglobulingenens variabla del av den tunga kedjan (IGHV), TP53 och förekomst av vissa kromosomavvikelser. Biomarkörers status kan styra behandlingsval och ge prognostisk information såsom risken för att sjukdomen ska förvärras.

Läs hela beslutet här.

Sverige satsar på att bli fritt från livmoderhalscancer till 2027

En nationell kampanj som uppmanar till att ”ta sticket mot HPV” är i full gång i samtliga regioner med målet att utrota livmoderhalscancer. Kvinnor födda 1994–1999 erbjuds gratis vaccin mot och samtidig provtagning av det virus som orsakar sjukdomen, humant papillomvirus (HPV). Regionala cancercentrum publicerar nu data som visar aktuella framsteg i respektive region.

Kampanjen är knuten till ett nationellt forskningsprojekt som är del av ett globalt prioriterat hälsomål att utrota livmoderhalscancer. Forskningsprojektet, som samordnas av Karolinska Universitetssjukhuset, undersöker om utrotning av HPV och livmoderhalscancer kan ske snabbare genom att systematiskt erbjuda vaccination och screening mot HPV till kvinnor födda 1994–1999.

Joakim Dillner. Foto: Ulf Sirborn.

– Eftersom livmoderhalscancer går att utrota känns det viktigt att vi inte låter den få förekomma längre. Vi vill se att sjukdomen försvinner i närtid och med den fantastiska uppslutningen vi har från hela landet så tror jag att det är möjligt, säger Joakim Dillner, professor och ansvarig forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Projektet stöds av Regionala cancercentrum i samverkan och finansieras av medel från staten och regionerna samt med bidrag från Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

Data redovisas med interaktiv Sverigekarta

En interaktiv karta som ger en översiktsbild av hur projektet löper på och hur många som vaccinerats i respektive region har publicerats på cancercentrum.se. Kartan administreras av Regionala cancercentrum i samverkan och de uppgifter som redovisas kommer att uppdateras cirka varannan vecka. Tre frågor redovisas i den interaktiva kartan:

Hur många kvinnor har regionen i målgruppen?
När påbörjades vaccineringen i regionen?
Hur många är vaccinerade i målgruppen (i procent och antal)?

70% vaccinerade är målet

För att uppnå en snabb utrotning av livmoderhalscancer krävs att de flesta i den aktuella målgruppen som studien riktar sig till deltar. 70 % vaccinerade är målet som eftersträvas.

Miriam Elfström som är med.dr, studiekoordinator och ordförande i nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention vid Regionala cancercentrum i samverkan samordnar, tillsammans med Joakim Dillner, ett nätverk för regionernas projektledare. Hon berättar:

– Genom erfarenhetsutbyte och lärande dialog mellan regionerna utvecklar vi ständigt arbetet med att nå ut till målgruppen och svårnådda grupper. Bland annat vill vi vara tydliga med att erbjudandet gäller även de i målgruppen som vaccinerat sig med en äldre version av vaccinet. Det vaccin som används i studien ger ett bredare skydd.

Målet med forskningsprojektet och kampanjen som alla regioner nu deltar i är att Sverige ska vara fritt från livmoderhalscancer år 2027.

– Det är fantastiskt att få följa det här arbetet. Alla regioner behöver vara uthålliga för att vi ska gå i mål, men det är fantastiskt att det är inom räckhåll att utrota en cancerdiagnos, avslutar Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Fakta

17 november 2023 är det 3 år sedan 194 länder i World Health Assembly enhälligt antog utrotning av livmoderhalscancer som ett prioriterat hälsomål.
Sveriges riksdag beslutade den 14 april 2021 att skynda på utrotningen av livmoderhalscancer. Därför erbjuds nu alla kvinnor födda 1994–1999 kostnadsfritt vaccin mot 9 HPV-typer med Gardasil9 och samtidig provtagning för HPV.
Erbjudandet gäller även de i målgruppen som vaccinerat sig med en äldre version av vaccinet. Det vaccin som nu används ger ett bredare skydd och har använts i Sverige sedan 2019.
Sedan 2012 erbjuds alla flickor vaccination mot HPV inom skolvaccinationsprogrammet (även pojkar från 2020), men det är relativt få kvinnor födda 1994–1999 som har vaccinerat sig mot HPV.
Screening används för att hitta kvinnor med risk att utveckla livmoderhalscancer för att tidigt kunna behandla eventuella cellförändringar. Det nationella screeningprogrammet mot livmoderhalscancer bjuder in alla kvinnor från 23 års ålder till provtagning för HPV och cellförändringar.

Interaktiv Sverigekarta med information på regionnivå.

Ny rapport visar vägen framåt för precisionsmedicin i Sverige

Nollvision cancer och Lif har tillsammans tagit fram en uppföljningsrapport till en rapport som publicerades 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Rapporten visar att det har skett en positiv utveckling men att en rad hinder fortfarande kvarstår.

Frida Lundmark sakkunnig inom precisionsmedicin på Lif och Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och ledare på Nollvision cancer.

En av de största utmaningarna är tillgången till hälsodata. För att precisionsmedicin ska kunna användas fullt ut i hälso- och sjukvården, är det nödvändigt att underlätta för sekundäranvändning av den data som samlas in från patienter, både för patienters behandling och för forskning och utveckling.

– Att precisionsmedicin nu införs i hälso- och sjukvården ger helt nya möjligheter att erbjuda mer avancerad diagnostik som möjliggör mer individanpassade beslut om vilken behandling som bör sättas in, säger Frida Lundmark sakkunnig inom precisionsmedicin på Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

– Men tillgången och användningen av hälsodata är avgörande. I Sverige har vi idag utmaningar i att få tillgång till och kunna använda den data som finns för utveckling av ny diagnostik och nya mer innovativa läkemedel.

Det finns exempelvis betydande laghinder och en avsaknad av en digital infrastruktur för tillgängliggörande. Samtidigt visar rapporten att patienterna själva är alltmer positiva till att dela med sig av hälsodata.

Den genetiska testningen är otillräcklig och kompetensbrist en utmaning

Rapporten visar att den genetiska testningen fortfarande är otillräcklig även om den ökat sedan 2020. Och trots att gensekvensering nu är tillgänglig på alla universitetssjukhus och på vissa regionsjukhus, utnyttjas potentialen inte fullt ut för alla patienter i sjukvården som skulle ha nytta av det.

En annan utmaning är kompetensbrist. Både nu och i framtiden finns ett behov av kompetens inom bland annat datavetenskap, bioinformatik och biostatistik för att precisionsmedicin ska kunna användas effektivt.

Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och ledare på Nollvision cancer, konstaterar att flera av de identifierade utmaningarna skulle kunna adresseras genom ökad samverkan:

– Långsiktig och hållbar strategisk samverkan mellan samtliga involverade aktörer behöver komma på plats för att hela Sverige ska kunna implementera precisionsmedicin brett: universitet, regioner, myndigheter, företag och patientföreträdare. Även projektbaserade initiativ måste ha en långsiktighet och kontinuitet för säkra hållbara strukturer.

Positiv utveckling för precisionsmedicin

Rapporten visar också att det har skett en positiv utveckling sedan 2020, bland annat:

Precisionsmedicinska centra har etablerats i ett antal regioner och fler är på gång.
En rad initiativ från regeringen och regionerna pågår för att underlätta sekundäranvändning av hälsodata.
Genomsekvensering har implementerats i hälso- och sjukvården.
Digitaliseringen inom diagnostik har ökat med bland annat AI-baserade verktyg.

Sverige har höga ambitioner. I regeringens Life Science-strategin fastslås det att vi ska vara ledande internationellt i införandet av precisionsmedicin. Lif och Nollvision cancer hoppas att rapporten ska vara ett användbart bidrag i det fortsatta arbetet.

Rapporten ”Situationsanalys precisionsmedicin – utmaningar och möjligheter för en effektiv implementering

”Situationsanalys precisionsmedicin” är ursprungligen framtagen av Arthur D Little på uppdrag av Roche som en del i partnerskapet Nollvision cancer.

Ladda ned en sammanfattning av rapporten.

Remissrunda för nationella vårdprogram, SVF och patientinformation till Min vårdplan

Nu går tre nationella vårdprogram, ett standardiserat vårdförlopp och två Min vårdplan för cancer ut på remiss. Remissrundan är tre månader lång och vänder sig till regioner, profession och patientföreningar. Sista svarsdatum är den 14 februari 2024.

Reviderade dokument

Nationellt vårdprogram Bukspottkörtelcancer
Nationellt vårdprogram Livmoderkroppscancer
Nationellt vårdprogram Neuroendokrina buktumörer (GEP-NET)
Standardiserat vårdförlopp Peniscancer
Min vårdplan Bröstcancer
Min vårdplan cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare eller urinrör

Lämna remissvar

Svaren samlas in via ett enkätverktyg. Du hittar en länk till respektive enkät
i dokumenten på sidan Kunskapsstöd på remiss.

Kunskapsstöd framtagna av andra nationella programområden inom kunskapsstyrningssystemet

Remissversioner av kunskapsstöd som har tagits fram av andra nationella programområden (NPO) finns hos Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Remisser vårdförlopp och vårdprogram, Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Rutiner för remissrundor

Regionala cancercentrum och kunskapsstyrningssystemet har fyra remissrundor per år med start 15 februari, 15 april, 15 september och 15 november. Remissperioden är två månader. Ett undantag är den remissrunda som pågår över årsskiftet. Den är förlängd till tre månader. Information om remissrundorna går också ut via e-post till berörda.

Sverige i framkant gällande forskning om prostatacancerdiagnostik och screening

Socialstyrelsen menar att screening för prostatacancer inte har införts i Sverige på grund av att diagnosmetoderna med PSA-prov och biopsier inte varit helt tillförlitliga, vilket medfört överdiagnostik och att många som inte behövt har opererats eller strålats i onödan. Nu har forskningen gjort viktiga framsteg med nya säkrare diagnosmetoder – vilket betyder att införande av screening närmar sig.

Olov Berggren, generalsekreterare Prostatacancerförbundet. Foto: Rosie Alm.

– Behovet av införande av screening är stort. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och var femte man insjuknar i prostatacancer. Bredvid mannen finns också familj, vänner och närstående som drabbas. Många äldre män har vänner som tyvärr har sjukdomen fastän de själva inte vet om det. Varje år får cirka 1 800 män beskedet att de har en redan spridd prostatacancer och att sjukdomen utvecklats för långt för att botande behandling kan vara möjlig. Det beskedet vill ingen få och inte heller behöva tala om för sina barn, sin partner eller sina nära vänner, säger Olov Berggren, generalsekreterare Prostatacancerförbundet.

Den viktigaste åtgärden för att motverka att prostatacancer hinner sprida sig är tidig upptäckt. Prostatacancerförbundet har därför under många år föreslagit och arbetat för införande av allmän screening. Äntligen har det kommit säkrare diagnosmetoder som minskar överdiagnostiken, vilket gör att screening kan införas. Prostatacancerförbundet vill att detta sker, och hoppas på ett införande så snart alla tester av de nya metoderna är genomförda.

En av de läkare som nära följt utvecklingen av diagnostik och pågående screeningstudier, och som kan visa vägen till ett nationellt screeningprogram är professor och överläkare Ola Bratt, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Han skriver i sin artikel på Läkartidningen.se att forskningen inom prostatacancerdiagnostik har gjort betydande framsteg, framför allt i Sverige. Nya metoder, såsom magnetkameraundersökningar (MR) och blodprov, har ökat precisionen i diagnos av potentiellt allvarlig prostatacancer. MR-undersökningar används som ett första steg för män med höga PSA-värden och minskar överdiagnostik. Nya blodprov, som det svenska Stockholm3-testet, har potential att förbättra diagnostiken när de kombineras med klinisk information.

Oorganiserad testning är inte effektiv och socioekonomiskt jämlik

Han skriver också att oorganiserad testning är ineffektiv och medför större risk för överdiagnostik. Dessutom är den socioekonomiskt ojämlik. De flesta män som utreds enligt Capio S:t Görans modell har tagit ett PSA-prov på eget initiativ, inte på grund av klinisk misstanke. Detta är mycket vanligt, trots att Socialstyrelsen i likhet med nästan alla andra sjukvårdsmyndigheter avråder från screening för prostatacancer.

Organiserad testning inom ett screeningprogram är mer effektivt och minskar risken för överdiagnostik. Studier visar att screening med PSA-prov i kombination med vävnadsprov minskar dödligheten av prostatacancer, även om överdiagnostik är en utmaning. Den svenska forskningen har även visat att screeningintervaller kan anpassas till individens risk baserat på PSA-värden, vilket skulle minska antalet tester för många män. Forskare i Göteborg och Finland undersöker om moderna diagnostiska metoder kan minska överdiagnostik med bibehållen effekt på dödligheten.

Dödligheten kan minskas i samma utsträckning som mammografi

För att vara effektiv måste testning för prostatacancer genomföras inom ett organiserat screeningprogram. Svensk forskning har visat att symtomfria män bör börja testa sig vid 50‒55 års ålder och sedan fortsätta att testa sig med några års intervall för att påtagligt minska risken för att dö av prostatacancer. Stora randomiserade studier visar att screening av män mellan 50 och 70 år med PSA-prov i kombination med systematiska vävnadsprov kan minska den cancerspecifika dödligheten minst lika mycket som screening med mammografi, men till priset av betydande överdiagnostik.

Europiska Unionen rekommenderar medlemsländer att utvärdera organiserad screening för prostatacancer. I Sverige har flera regioner börjat erbjuda organiserade prostatatester, vilket har fått stor uppmärksamhet i Europa. Sverige ligger i framkant när det gäller forskning om prostatacancerdiagnostik och screening och anses vara internationell ledare. Målet om ett evidensbaserat screeningprogram närmar sig.

Värme från mikrovågor mot hjärntumörer hos barn

Genom att utsätta cancertumörer för värme är det möjligt att dels ta död på tumörvävnad dels öka effekten av strålning och cytostatika. Hana Dobsicek Trefna utvecklar en metod, baserad på värme från mikrovågor, för behandling av hjärntumörer, i första hand hos barn. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till komponenter och teknik som tar hennes forskning till nästa steg.

Demonstration av värmebehandling med mikrovågor enligt den metod som Hana Dobsicek Trefna utvecklat. Foto: Magnus Gotander,

I Sverige drabbas varje år cirka 300 barn av cancer, enligt Cancerfonden, en tredjedel av dem har hjärntumörer. Ungefär 85 procent av alla med barncancer överlever. Många får dock biverkningar av behandlingen, inte minst de med hjärntumörer. Barns hjärnor är inte fullt utvecklade och därför är de extra känsliga för och tar lätt skada av strålning.

Att behandla cancertumörer genom att värma upp dem till mellan 40 °C och 44 °C, så kallad hypertermibehandling, skadar tumörcellerna samtidigt som det ökar effekten av strålning och cytostatika. Värmebehandling vid dessa temperaturer skadar inte kroppens friska vävnad, men när tumören sitter i hjärnan är det annorlunda. Då är det extra viktigt att kunna styra och kontrollera värmen mycket noggrant så att den inte påverkar intilliggande vävnad. Samtidigt är det väsentligt att få upp temperaturen tillräckligt högt. Hana Dobsicek Trefna, docent och forskare på avdelningen för Signalbehandling och medicinsk teknik på Chalmers, utvecklar en metod som kan leda till effektivare behandling av hjärntumörer, med mindre biverkningar.

Hana Dobsicek Trefna. Foto: Magnus Gotander.

– För optimal behandlingseffekt vill man värma hela tumören till 43 grader, förklarar hon. I dagsläget når man oftast till 41,5 grader när det handlar om djupt liggande tumörer. Med nuvarande teknik kan högre temperatur inte användas eftersom det medför skadlig uppvärmning av intilliggande vävnad. Vi arbetar med att utveckla tekniken med målet att kunna kontrollera exakt hur varmt det blir och var värmen uppstår. Då kan man behandla med högre temperatur och få bra effekt utan biverkningar.

Noggrant styrda mikrovågor

Värmebehandling av hjärntumörer görs med hjälp av mikrovågor. Problemet med djupt liggande tumörer är att energin dämpas så mycket på vägen fram så att det inte uppstår någon värme i tumören. Den metod som Hana Dobsicek Trefna arbetar med går ut på att mikrovågor skickas från flera håll samtidigt och möts i tumören där den sammanlagda värmeeffekten blir tillräcklig. Mikrovågorna sänds ut från antenner som liknar dem som finns i mobiltelefoner. Ett antal antenner sätts runt patientens huvud och alstrar mikrovågorna. Antalet antenner och deras placering och effekt med flera faktorer är noggrant uträknade utifrån tumörens läge och form.

Exempel på antenn som sänder mikrovågor. Foto: Magnus Gotander.

– Vi bygger ett system som ger den kontroll som krävs, säger Hana Dobsicek Trefna. Med hjälp av optimeringsalgoritmer anpassar vi placeringen av antennerna och deras strålning, bland annat efter hjärnans geometri och de olika typer av vävnad som energin ska passera på vägen mot tumören. Vår utmaning är att vissa vävnader värms upp enklare än andra och att en tumör inte alltid sitter mitt i hjärnan utan kanske på ena sidan. Då behöver vi styra energin från de individuella antennerna så att strålarna möts på rätt ställe.

Rätt energi till rätt plats

Ytterligare en utmaning med hypertermibehandling av hjärntumörer är att värmen kan orsaka svullnad. På andra ställen i kroppen går det bra, men i hjärnan är det ont om plats och svullnaden kan skapa ett skadligt tryck. I ett nästa steg ska Hana Dobsicek Trefna och hennes kollegor undersöka hur mycket hjärnan sväller vid vilka temperaturer. Hon ska också studera värmens effekter på blod-hjärnbarriären. En hypotes är att den påverkas på ett sätt som gör det möjligt att få in mer cytostatika i tumören och därmed stärka effekten av behandlingen.

Hana Dobsicek Trefnas grupp har i numeriska analyser kunnat visa att deras teknik genererar rätt mängd värme till tumörer i hjärnan. Nu arbetar de med att bygga ett mikrovågssystem som kan testas på så kallade fantomer. Det är konstgjorda modeller av huvuden och halsar med invärtes delar (skelett, luftrör etc) bestående av olika material vars egenskaper motsvarar de hos verkliga biologiska vävnader.

– Vi har byggt en applikator, en slags ställning som håller antennerna, förklarar Hana Dobsicek Trefna. Den applicerar vi på fantomen och skickar in mikrovågorna enligt de beräkningar som är gjorda för den enskilda tumören. Samtidigt har vi prober, en slags flexibla och trubbiga stickor med sensorer som mäter temperatur, insatta i fantomen. Med dem kan vi mäta värmen i olika vävnader och på olika platser i fantomen.

En miljon kronor till ny utrustning

Systemen och experimenten kräver högkvalitativa och därmed dyra teknikdelar och instrument. Ett anslag om en miljon kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har bland annat använts till nya komponenter i förstärkarsystem som styr energin i antennerna och inköp av ett termometrisystem.

– Det är viktigt att mätinstrumenten inte påverkar eller påverkas av mikrovågorna och därför måste de vara fiberoptiska vilket gör att de är dyra. Ett nytt och bättre termometrisystem var nödvändigt för att vi ska komma vidare. Nu jobbar vi med att verifiera våra numeriska resultat, att visa att det som händer när vi testar systemet på fantomerna stämmer överens med våra beräkningar. När vi har ett system vi kan kontrollera och lita på har vi kommit betydligt närmare möjligheten att använda hypertermi vid behandling av hjärntumörer, menar Hana Dobsicek Trefna.

Hälsoekonomisk bedömning av Tecvayli vid behandling av multipelt myelom

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt underlag till regionerna för Tecvayli (teklistamab) i monoterapi. Bedömningen avser behandling av vuxna patienter med så kallad recidiverande och refraktärt multipelt myelom som fått minst tre tidigare behandlingar mot sin cancer, däribland ett immunmodulerande läkemedel, en proteasomhämmare och en anti-CD38-antikropp, och som uppvisat förvärring av sjukdomen vid den senaste behandlingen.

Myelom (multipelt myelom) är en elakartad tumörsjukdom i benmärgen. Att sjukdomen är recidiverande och refraktär betyder att patienten fått återfall i sjukdomen efter behandling samt att man är resistent mot tidigare givna behandlingar.

Den aktiva substansen i Tecvayli är teklistamab, en antikropp som känner igen och kan binda till två målproteiner samtidigt. Teklistamab känner igen ett protein som heter B-cellsmognadsantigen (BCMA), som uttrycks på ytan av myelomceller, och proteinet CD3 uttryckt på ytan av T-celler. Teklistamab sammanför T-cellerna, som tillhör kroppens immunsystem, med myelomcellerna, vilket gör att T-cellerna aktiveras och kan döda myelomcellerna.

Läs den hälsoekonomiska bedömningen här.

740 miljoner till svensk cancerforskning

740 miljoner kronor till forskning inom cancer. Det beviljar nu Cancerfonden i årets största forskningssatsning. I takt med att allt fler överlever cancer fokuserar mer forskning på förbättrad livskvalitet under och efter behandling; i år beviljas bland annat pengar till forskning som undersöker hur ett ämne från svampar kan vara lösningen på depression hos cancerpatienter.

Malin Sund, ordförande Cancerfondens forskningsnämnd. Foto: Albin Håkansson.

– Det här har varit ett år präglat av många svåra omvärldshändelser som drabbat samhällen och privatpersoner. Ändå har människor fortsatt stötta svensk cancerforskning och det är tack vare deras gåvor vi nu kan ge 740 miljoner kronor till de mest lovande forskningsprojekten, säger Malin Sund, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Johan Lundberg, forskare vid Karolinska Institutet. Foto: Martin Stenmark.

Cancerfonden finansierar forskning inom flera områden; från hur cancer kan förebyggas och botas till rehabilitering och livskvalitet under och efter en cancerbehandling. En av dem som fokuserar på livskvalitet är Johan Lundberg, forskare vid Karolinska Institutet. Han specialiserar sig på depression, vilket drabbar en tredjedel av alla cancerpatienter. Idag saknas ofta effektiva behandlingar för denna grupp. Men tidigare forskning har visat att ämnet psilocybin, ett hallucinogent ämne som utvinns ur vissa svampsorter, har fungerat som effektiv antidepressiv behandling.

– Det man har sett är att det kan räcka med en behandling vid ett tillfälle som kan ge en väldigt långvarig effekt. Men ännu är de studier som gjorts för små för att man ska kunna dra för stora slutsatser. Men om vi kan visa att psilocybin har god effekt för så pass många patienter, då kan det här ha revolutionerande potential, säger Lundberg.

Han beviljas nu 2,4 miljoner kronor för sin forskning där 100 personer med cancer och depression kommer lottas in i två grupper. Den ena får behandling med psilocybin, den andra med placebo. Den antidepressiva effekten och biverkningar studeras sedan kontinuerligt. Samtliga deltagare får även lämna blodprov och göra EEG-undersökning för att mäta aktiviteten i hjärnans nervceller. Syftet är att hitta indikatorer som kan förutspå vilka patienter som har störst nytta av psilocybin. Johan Lundberg har stora förhoppningar för psilocybinets framtid.

– På vissa håll möttes vi av viss skepsis i början där man gärna drog paralleller till droger och det faktum att detta ämne kan utvinnas ur svampar och inte bara tillverkas i labb. Därför har jag känt en viss oro för att det ska skapas ett stigma. Men nu tycker jag oftast det finns en seriositet och acceptans och positiva röster som är intresserade av potentialen i det här området, säger Lundberg.

Målsökande protein för äggstockscancer

Anzhelika Vorobyeva, vid Uppsala universitet, forskar på att öka överlevnaden i äggstockscancer. Hon beviljas nu tre miljoner kronor från Cancerfonden för att undersöka hur målsökande proteiner kan förbättra behandlingen av spridd äggstockscancer.

Anzhelika Vorobyeva, forskare vid Uppsala universitet.

– Om cancern har spritt sig behöver vi idag behandla hela kroppen med cellgifter. Det har begränsad effekt eftersom vi samtidigt skadar frisk vävnad. Därför behöver vi bli bättre på målsökande behandling som skadar så mycket av cancercellerna som möjligt och skonar resten av kroppen, säger Vorobyeva.

Vorobyeva tittar på hur läkemedel kan ”fästas” på specifika proteiner som i sin tur är bra på att leta upp och binda sig direkt till cancertumörer i kroppen. Proteinerna blir helt enkelt som effektiva leverantörer av cancerläkemedel till tumören och låter frisk vävnad vara i fred i större utsträckning. I sin forskning vill Vorobyeva se hur dessa protein kan modifieras för att bli så effektiva ”läkemedelsleverantörer” som möjligt.

– Den här typen av projekt är nydanande och tack vare stödet från Cancerfonden kan vi utforska det här området som jag tror har stor potential att kunna erbjuda bättre behandling än det vi har idag, säger Vorobyeva

Läs mer om forskningen Cancerfonden finansierar här.

Så fördelas pengarna

Karolinska universitetet – 298,7 miljoner

Lunds universitet – 134,7 miljoner

Uppsala universitet – 107,1 miljoner

Göteborgs universitet – 65,5 miljoner

Umeå universitet – 59,5 miljoner

Linköpings universitet – 34,5 miljoner

Stockholms universitet – 22,1 miljoner

Kungliga tekniska högskolan – 4,8 miljoner

Chalmers tekniska högskola – 3 miljoner

Örebro universitet – 2,4 miljoner

Högskolan i Gävle – 2,4 miljoner

Mälardalens högskola – 2,4 miljoner

Högskolan i Skövde – 0,3 miljoner

Forskare tar nytt AI-grepp för att analysera tumörer

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

AI-metoder som används för satellitbilder kan hjälpa forskare att analysera tumörbilder. Foto: Getty Images.

De senaste framstegen inom tumöravbildning ger en fantastisk inblick i tumörernas mikroskopiska värld, men den stora utmaningen är att tolka de enorma mängder data som genereras. Med hundratals molekyler som mäts samtidigt i tiotusentals eller hundratusentals celler, har det blivit svårt för forskare att veta vilka molekyler och celler de ska fokusera på.

Jean Hausser, forskare på KI och SciLifeLab. Foto: Christofer Dracke.

AI-metoder kan i princip hjälpa forskare att analysera stora datamängder och avgöra vad de ska fokusera på, men traditionell AI som djupa neurala nätverk utför ofta uppgifter utan att ge tydliga förklaringar som är begripliga för människor. Detaljer om hur processen fungerar är dolda eller svårtillgängliga i en så kallad svart låda. Forskarlaget vid Karolinska Institutet och SciLifeLab insåg begränsningarna med sådana metoder och sökte därför inspiration från andra områden. De identifierade att det finns väletablerade analystekniker inom satellitavbildning och ekologi som går tillbaka till 2000-talet respektive 1950-talet.

Liknar tolkningen av satellitbilder

Nya AI-metoder utvecklas kontinuerligt för att tolka data från satellitbilder, till exempel för att automatiskt identifiera städer, sjöar, skogar och öknar i stora satellitbilder. Inom ekologin används avancerade tekniker för att avslöja hur arter av växter, djur och mikroorganismer lever tillsammans i samhällen inom ett visst geografiskt område.

– Vi insåg att tolkningen av tumörbilder liknar tolkningen av satellitbilder och att relationerna mellan celler i en vävnad liknar relationerna mellan arter i organismsamhällen. Genom att kombinera tekniker som används inom satellitavbildning och ekologi och anpassa dem för analyser av tumörvävnad har vi nu kunnat omvandla komplexa data till nya insikter om hur cancer fungerar, berättar Jean Hausser, senior forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, som lett forskningen.

Skräddarsy cancerbehandlingar

Nästa steg är att tillämpa den nya metoden i kliniska prövningar. Forskarna samarbetar med ett stort cancersjukhus i Lyon, Frankrike, för att söka svar på varför enbart vissa patienter svarar på immunterapi mot cancer. I ett annat samarbete med Mayo Clinic i USA undersöker de varför vissa bröstcancerpatienter klarar sig bra utan cellgiftsbehandling.

– Med vår nya metod kan vi avslöja viktiga detaljer i tumörvävnad som kan ha betydelse för om en cancerbehandling fungerar eller inte. Det långsiktiga målet är att kunna skräddarsy cancerbehandlingar utifrån individuella behov och undvika onödiga biverkningar, säger Jean Hausser.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Vetenskapsrådet och SciLifeLab. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Nytt avstamp i satsningen för en jämlik cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering är ett prioriterat och omfattande vårdområde. Som en viktig del av regeringens satsning på cancervården och för att stödja regionerna i att arbeta mer strukturerat och jämlikt presenterar Regionala cancercentrum i samverkan ett uppdaterat vårdprogram för cancerrehabilitering.

Cancerrehabilitering kan beskrivas som stöd och insatser som möjliggör för individen att hitta tillbaka till vardagen under och efter sjukdomen.

Ylva Hellstadius, ordförande för den nationella vårdprogramsgruppen för cancerrehabilitering.

– Arbetet med cancerrehabilitering i Sverige behöver ett omtag för att kunna bli mer jämlikt och individanpassat. En förutsättning för satsningen är det uppdaterade vårdprogrammet för cancerrehabilitering. I det ges nationella rekommendationer för rehabiliteringsinsatser på samtliga vårdnivåer, i hela vårdkedjan. Vårdprogrammet är ett viktigt stöd för regionerna i deras fortsatta utvecklingsarbete, säger Ylva Hellstadius, ordförande för den nationella vårdprogramsgruppen för cancerrehabilitering.

Cancerrehabilitering kan beskrivas som stöd och insatser som möjliggör för individen att hitta tillbaka till vardagen under och efter sjukdomen. Vilken typ av insatser som behövs och när de behövs är individuellt, vilket det uppdaterade vårdprogrammet belyser. För att möjliggöra en mer individanpassad rehabilitering som ser till hela människans behov har fyra insatsområden tydliggjorts. Insatserna är indelande i fysiska, psykiska, sociala och existentiella insatser.

– Många patienter med cancer påverkas inte bara fysiskt, med tuffa behandlingar, utan även psykiskt. Ångest och depression är två av de vanligaste cancerrelaterade konsekvenserna. Dessutom ser det ut som att patienter med cancer har en ökad risk för svårare psykiska tillstånd, till exempel tankar på suicid. För att förebygga psykisk ohälsa är det viktigt att arbeta strukturerat och systematiskt i rehabiliteringsinsatserna. Därför finns nu en rekommendation om strukturerad suicidriskbedömning, vilket är ett av många tillägg i det uppdaterade vårdprogrammet, säger Ylva Hellstadius.

Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR.

– Allt fler patienter med cancer får botande behandling för sin sjukdom. Det är mycket positivt. Men det gör också att behovet av rehabilitering ökar, inte minst eftersom nya behandlingar ger nya biverkningar. Rehabiliteringen måste ha ett långsiktigt perspektiv där patienten är medskapande och själv kan ta ansvar för en rehabiliteringsresa som kan bli livslång. Det är viktigt att såväl patienter som vårdpersonal får en tydligare bild av vad cancerrehabilitering faktiskt är och kan vara, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR.

För att säkerställa att vårdprogrammet framgångsrikt införs och används i hela landet kommer Regionala cancercentrum i samverkan att stötta regionerna i införandet, med hjälp av olika implementeringsstöd. I dessa tydliggörs vilka resurser och arbetssätt som regionen behöver ha på plats för att lyckas arbeta utifrån det uppdaterade vårdprogrammet.

– Flera verksamheter i olika regioner arbetar redan strukturerat med cancerrehabilitering. Vi uppmanar alla vårdprofessioner inom cancervården att fortsätta, eller att börja använda sig av detta utmärkta kunskapsstöd. På så vis kan vi tillsammans förbättra vården och rehabiliteringen av patienter i hela landet, avslutar Kjell Ivarsson.

Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering

Ny webbplats för regionernas samverkan inom läkemedelsfrågor

Sveriges regioner samarbetar inom olika läkemedelsfrågor. Nu finns information samlad på en ny webbplats.

Sveriges regioner samarbetar kring vilka nya läkemedel som ska införas i sjukvården. NT-rådet har mandat att ge rekommendationer om hur vissa läkemedel ska användas i Sverige. Den nya webbplatsen innehåller:

NT-rådet och ordnat införande av nya läkemedel
Hantering av kritiska läkemedelsbrister
Samverkan mellan de regionala läkemedelskommittéerna

Besök samverkanlakemedel.se

Att utvärdera och kontinuerligt förbättra kunskapsstöden är centralt

Det välbesökta och uppskattade nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel är under ständig förbättring. Att utvärdera och samla in önskemål från användarna är en viktig del i utvecklingen av kunskapsstödet, menar Ann-Sofie Fyhr, verksamhetutvecklare vid RCC Syd.

Det nationella regimbiblioteket är ett mycket uppskattat kunskapsstöd som få medarbetare i cancervården skulle klara sig utan. Här samlas mer än 700 regimer, ett slags kokbok med tydliga och enhetliga beskrivningar av hur man doserar och kombinerar cancerläkemedel. Det används dagligen av olika professioner inom cancervården som sjuksköterskor, läkare och farmaceuter. Drygt var tionde besök till cancercentrums hemsida går till regimbiblioteket. Närmare 90 % av alla svarande är helt nöjda, eller nästan helt nöjda med sitt besök, visar en webbenkät från hösten 2022.

I den senaste utvärdering har ytterligare en metod lagts till. Utöver en användarundersökning på webben och att ta fram besöksstatistik, har RCC besökt 18 verksamheter runt om i landet. Drygt 200 läkare, sjuksköterskor och farmaceuter deltog vid besöken och delade med sig av sina tankar och hur de använder sig av regimbiblioteket.

Ann-Sofie Fyhr.

– Det var mycket värdefullt att se hur man jobbar runt om i landet. I och med att förutsättningarna skiljer sig åt, ser det väldigt olika ut. Besöken gav mig möjlighet att visa och berätta mer om regimbibliotekets alla funktioner och hur det är uppbyggt. Samtliga besökta sjukhus använder det nationella regimbiblioteket som ett kunskapsstöd inom behandling med cancerläkemedel, vilket är glädjande, säger Ann-Sofie Fyhr, verksamhetutvecklare vid RCC Syd.

Allt fler sjuksköterskor använder regimbiblioteket

Resultatet från webbenkäten visar att sjuksköterskor är i majoritet av besökarna (56 %), läkarna svarar för 30 %, övriga besökare är farmaceuter och patienter/närstående. Sjuksköterskorna och läkarna letar i de flesta fallen efter regimer (60 %), därefter patientinformationer (21 %) och basfakta (14 %). Jämfört med tidigare webbenkät så är det nu fler sjuksköterskor än läkare som använder regimbiblioteket. Även vad användarna söker efter har ändrats och breddats. Tidigare var det till största delen regimer, men idag är också patientinformationer och basfakta eftersökta.

RCC prioriterar att fortsätta utveckla användarvänligheten så att ännu fler enkelt kan ta del av regimbiblioteket. Att tillgängliggöra det via Kunskapsbanken har varit en sådan insats, liksom möjligheten att prenumerera på uppdateringar från regimbiblioteket via e-post. Ann-Sofie Fyhr ser flera andra sätt att underlätta användningen. Ett exempel är att ta fram korta instruktionsfilmer som visar hur man hittar de olika delarna, t.ex. stöddokumenten.

– Vid ett verksamhetsbesök visade det sig att flera inte kände till att det finns stöddokument och att användarna inte hittade patientinformationerna på engelska, något som vi nu förbättrat. RCC utformar många betydelsefulla kunskapsstöd som underlättar för cancervården, men om inte vårdens medarbetare hittar och använder dessa är allt arbete förgäves. Att utvärdera kunskapsstöden och kontinuerligt förbättra dessa är därför centralt. Många insiktsfulla önskemål kring utveckling har framkommit, vilket vi tar med oss i arbetet framåt, säger Ann-Sofie Fyhr.

Önskemål och utveckling framåt

Utvärderingen visar att sjuksköterskor framfört önskemål om antiemetikaregimer och bedömningsstöd för olika biverkningar. Farmaceuterna önskar uppgifter om hållbarheter med angivande av referenser. Läkarna efterfrågar fler stöddokument och vissa namngivna regimer. Ytterligare önskemål är utöka patientinformation som gäller för barn.

Ulrika Landin.

Ulrika Landin, samordnare för det nationella regimbiblioteket berättar att många av önskemålen redan är under utveckling.

– Sedan 2020 har RCC arbetat med utbyggnad av information kring barncancerbehandling och vi har ett omfattade pågående projekt att översätta patientinformationen till engelska och arabiska. Idag finns det strax under 600 regimer med patientinformationer, de allra flesta med engelsk översättning. Dessutom tillkommer allt fler på arabiska, säger Ulrika Landin.

– Med nationell samverkan och översättning på fler språk kan resurserna utnyttjas optimalt och komma fler till nytta. Regimbiblioteket främjar patientsäkerheten genom att sprida information som är nationellt enhetlig, kvalitetssäkrad och lättillgänglig. Det underlättar också utbytet av information mellan vårdgivare och journalsystem, och till patienter. Det är ett mycket praktiskt och lättanvänt arbetsverktyg och ska fortsätta vara det, säger Ulrika Landin.

Så ska regimbiblioteket fortsätta vara ett användbart kunskapsstöd

Varje år godkänns många nya cancerläkemedel och rekommendationer kring hur dessa ska användas kan komma på plats. Det är därför av stor vikt att ändringarna snabbt får genomslag i regimbiblioteket med nya eller uppdaterade regimer och patientinformationer.

– Cancervården är i en förändringsfas. En större del av vården utförs i hemmet och cancerläkemedel är vanligare i tablettform, vilket ställer nya krav på hur både sjukvården och patienterna ska hantera detta. Även nya vårdinformationssystem är på väg att införas. Regimbiblioteket behöver kunna kommunicera med dem, och på sikt lägga grunden för direktöverföring till våra kvalitetsregister. Vi som arbetar med regimbiblioteket följer utvecklingen och lyssnar in dialogen kring nya tekniska lösningar, säger Ann-Sofie Fyhr.

Framåt hoppas Ulrika Landin och Ann-Sofie Fyhr att regimbiblioteket fortsätter vara ett uppskattat och välanvänt kunskapsstöd, med en användarcentrerad utveckling med god återkoppling från vården.

Läs utvärderingen

Besök regimbiblioteket i kunskapsbanken

Ny teknik gör att barn med hjärntumörer kan undersökas med MR-kamera utan att sövas

Barncancerfonden har beviljat tre medicintekniska projekt med totalt 8 900 000 kronor för fortsatt forskning och utveckling under de tre kommande åren. Projekten handlar om MR-teknik som inte kräver att barnpatienter måste sövas, en finnålsteknik som gör det mindre smärtsamt att ta prover på sarkompatienter samt ett projekt för att studera om AI kan användas för att kontrollera och utveckla hur protonstrålning ska utformas för att träffa så exakt som möjligt och minska risken för att stråla frisk vävnad.

Även om medicinsk teknik är en av Barncancerfondens mindre utlysningar spelar den en viktig roll för att barnperspektivet inte ska tappas vid utvecklingen av ny teknik. Britt-Marie Frost, forskningschef vid barncancerfonden vill också lyfta att det ska vara innovationer som ska förbättra både vård och omhändertagande av de cancerdrabbade barnen inom en relativt snar framtid.

– Den här utlysningen skiljer sig från vårt ordinarie projektstöd då vi söker projekt som ska utveckla konkreta produkter som relativt snabbt ska kunna implementeras i vård och omvårdnad av cancersjuka barn.

Stödet fyller också en viktig roll för barncancerområdet då det annars ofta görs medicintekniska produkter utifrån vuxnas behov som sedan anpassas till barn. Britt-Marie Frost ser att det också är ett sätt att få in mer tvärvetenskap och nya typer av samarbeten.

– Ett av kraven i utlysningen är att barn är en målgrupp redan från början, att de speciella behov vi har inom barnonkologin är utgångspunkten. För att få in ny kunskap kräver vi också att det ska finans både en kliniker och en teknisk forskare med i projekten, berättar Britt-Marie Frost.

Barn med hjärntumörer slipper sövas

Stefan Skare, forskare inom klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Ett av projekten som får stöd under de kommande tre åren är ”Utveckling av rörelserobusta MR-metoder för hjärna och ryggmärg på vakna barn med CNS-tumörer”. Vid MR-undersökningar skapas bilder av kroppens inre med hjälp av ett starkt magnetfält och radiovågor och används bland annat för att upptäcka, lokalisera och klassificera tumörer. Forskargruppen, som leds av Stefan Skare, har haft stöd från Barncancerfonden i nära tio år. Projektet går nu in i en ny fas då man ska fokusera på just CNS-tumörer, alltså tumörer i hjärna och ryggmärg. De rörelsekorrektionstekniker som gruppen utvecklat innebär att barnen kan slippa att sövas och undersökningstiden förkortas avsevärt.

– Under förra projektperioden utvecklade vi MR-tekniker som kunde ge skarpa hjärn-MR-bilder på vakna barn från 3 år trots att de inte låg stilla. Nu, när vi visat att metoden fungerar, ska vi vidareutveckla tekniker för barn med tumörfrågeställningar, och även förbättra bildkvaliteten på tumörkänsliga rygg-MR-bilder. Barncancerpatienter undersöks återkommande med MR, så dessa barn kan potentiellt slippa många narkostillfällen och få snabbare undersökningar.

Vi patientens första MR-undersökning behöver man karaktärisera vilken typ av tumör det är och var den sitter. Denna undersökning utgör underlag till operation, strålning, eller annan tumörbehandling. Efter behandling gör man regelbundna kontroller med MR ca 2–4 per år under många år beroende på hur aggressiv tumören är. Så om en stor del av barnen kan slippa att sövas kommer det att vara bra både för barnen men också för vården som får tid för fler undersökningar per dag, vilket leder till kortare kötider.

Delar kunskap och teknik

Den hårdvara som gruppen utvecklat som sätts på patientens panna för att kunna hantera de stora patientrörelserna finns bara på Karolinska universitetssjukhuset i dagsläget då det är en del av studien. Däremot har forskarna delat med sig av andra delar internationellt.

– Vi har delat ut två av våra snabba bildtagningsmetoder till ett 30-tal sites i världen. Det har också öppnat upp för att vi blir medförfattare i vetenskapliga studier som använder våra tekniker i några fall. Men vi har också börjat titta på juridiken för att kunna använda tekniken som standardmetod i Sverige, att den inte bara ska användas inom forskningen, berättar Stefan Skare.

De som får medel i Medicinsk teknik 2023 är:

Stefan Skare, Klinisk Neurovetenskap, Karolinska institutet: Utveckling av rörelserobusta MR-metoder för hjärna och ryggmärg på vakna barn med CNS-tumörer. Projektet får totalt 3 900 000 under 3 år.
Anders Garpebring, Strålningsvetenskaper, Umeå universitet: Segmenteringsosäkerheter för förbättrad strålbehandling av barn. Projektet får 2 000 000 under 2 år.
Martin Enge, onkologi-patolog,i Karolinska Institutet: En ny generation av molekylär testning för barnsarkom. Projektet får totalt 3 000 000 under 3 år.

Läs mer om de beviljade ansökningarna.

Klinisk studie bekräftar: HiloProbes produkt ColoNode kan förbättra vården för patienter med tjocktarmscancer

HiloProbe AB har uppnått en viktig milstolpe. Resultaten från den kliniska studie som genomförts i samarbete med Umeå universitet och åtta sjukhus i Sverige, har publicerats i International Journal of Cancer. Studien visar att HiloProbes produkt ColoNode kan identifiera fler patienter med risk för återfall i tumörsjukdom efter operation jämfört med den rutinmetod som används idag. ColoNode kan både bidra till att fler patienter med kolorektalcancer överlever och till att undvika överbehandling. Detta är vårt hittills starkaste evidens för produkten och visar att den kan göra stor nytta i framtiden, säger Lina Olsson, vd för Umeåföretaget.

UBI-alumnen HiloProbe AB har fått ytterligare evidens för sin produkt ColoNode. HiloProbes grundare fr.v: Lina Olsson, Marie-Louise Hammarström, Anne Israelsson, Gudrun Lindmark och Sten Hammarström.

Den studie som nu publicerats presenterar resultaten från en prospektiv multicenterstudie som jämfört ColoNode med den rutinmetod som används idag för lymfkörtelanalys. Lymfkörtelanalys innebär att man undersöker om tumören spridit sig till lymfkörtlar i tumörens närhet, vilket är viktigt att veta eftersom lymfkörtlar med spridd tumör idag är den starkaste indikatorn på att patienten inte botats av operationen enbart utan behöver ytterligare behandling, oftast cytostatika.

Standardmetoden för lymfkörtelanalys är ljusmikroskopi av enstaka tunna hematoxylin & eosin-färgade snitt av lymfkörtelvävnad. ColoNode är ett reagens-kit som med molekylär teknik, RT-PCR, och med tillhörande web-baserad mjukvara, som beräknar markörnivåerna av utvalda markörer, indelar patienterna i grupper med olika risk för tumöråterfall.

Inväntade uppföljningsdata i tre år
Det stora värdet med ColoNode-testet ligger dels i att en mycket större lymfkörtelvolym, upp till hela körteln, kan analyseras, dels i att testet dessutom kan påvisa aggressivitetsgraden för påvisade tumörceller, vilket är omöjligt med standardmetoden.
Beslut om eventuell tilläggsbehandling med cytostatika efter kirurgi kan därmed fattas med större säkerhet så att risken för underbehandling såväl som överbehandling kan reduceras.
– I studien har de lymfkörtlar som samlats för analys delats på sjukhusen så att varje lymfkörtel analyserats med både ColoNode på Hiloprobe AB och med standardmetoden på sjukhusen. Därefter har vi inväntat kliniska uppföljningsdata tre år efter kirurgi, stämt av resultaten från båda metoderna, samt jämfört ColoNode med andra riskfaktorer som man tittar på idag, förklarar Lina Olsson.

ColoNode hittade 25 procent fler patienter i behov av behandling
Resultaten av studien visar att:

ColoNode identifierade samtliga patienter som identifierats med standardmetoden och dessutom ytterligare 9 patienter, vilket betydde att 25% av de patienter som fick tumöråterfall identifierades enbart av ColoNode. Multivariatanalys bekräftade att ColoNode var överlägset standardmetoden.
Patienter med spridd tumör kunde delas in i grupper med, låg-, medel-, hög- och mycket hög risk för tumöråterfall baserat på tumörcellernas aggressivitet enligt ColoNode.

– Det här visar att ColoNode kan bidra till att förbättra diagnostiken för kolorektalcancer-patienter så att man hittar fler i behov av livsavgörande uppföljande behandling. Dessutom kan man bespara vissa patienter onödig tilläggsbehandling, säger Lina Olsson.

Studien viktig del i Europalansering
Studieresultaten stärker och utvidgar resultaten från de två tidigare kliniska studierna.
– Det känns otroligt roligt och är väldigt viktigt för oss att denna studie blivit färdig och att resultaten visar sig vara så lovande. Nu kan vi prata om, presentera och sprida dessa resultat till alla våra intressenter, säger Lina Olsson.
I maj skrev HiloProbe avtal med belgiska Biocartis om distribution på ett antal europeiska marknader. Med de fina resultaten i ryggen fokuserar HiloProbe AB nu på att få i gång försäljningen på allvar. Att ha uppnått denna viktiga milstolpe får stor betydelse för det fortsatta arbetet med att etablera produkten i Europa. I Norden har HiloProbe direktförsäljning och utanför Norden sker försäljning i samarbete med Biocartis.

Forskning kring fertilitet efter cancerbehandling får stöd

Behandling av cancer har utvecklats mycket framgångsrikt de senaste decennierna. Många patienter drabbas dock av tunga biverkningar efter behandlingarna. En sådan är infertilitet. Kenny Rodriguez-Wallberg vill göra det möjligt för dem som drabbats av svår sjukdom att kunna få barn. 1,8 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny teknik som kan bidra till att patienterna snabbare får tillgång till de senaste forskningsrönen.

Kenny Rodriguez-Wallberg. Foto: Håkan Blank.

För 30 år sedan innebar en cancerdiagnos ungefär 50 procents chans till överlevnad. Sedan dess har forskningen lett till förbättringar av både diagnostik och behandlingar. Idag uppskattas den relativa femårsöverlevnaden för cancerpatienter generellt till 77 procent för män och 75 procent för kvinnor. Siffrorna ser dock olika ut för olika former av cancer.

I takt med att långtidsöverlevarna blivit allt fler har också deras livskvalitet kommit mer i fokus. Många får livslånga biverkningar efter cancerbehandlingen.

– Det tog tid innan man förstod att det är lika viktigt för patienterna att få ett bra liv som att överleva. Jag får ofta höra av patienter att de vill ha ett så normalt liv som möjligt, berättar Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor på institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet och överläkare och specialist i reproduktionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset, som forskar om fertilitetsbevarande åtgärder för cancerpatienter, främst kvinnor i fertil ålder och yngre.

Fryst vävnad kan hjälpa fler

Patienternas fertilitet skadas både av strålning, om den berör de reproduktiva organen, och av vissa cellgifter. De diagnoser vars behandling ofta medför infertilitet bland kvinnor är bröstcancer, leukemi och lymfom**. Bland unga flickor är infertilitet en vanlig biverkan vid vissa behandlingar av leukemi, lymfom och ett antal tumörsjukdomar såsom hjärntumörer. Generellt påverkas fertiliteten hos unga flickor och tonåringar mindre än hos vuxna kvinnor, på grund av att de har betydligt fler ägg i sina äggstockar. Antalet ägg minskar med stigande ålder.

– Behandling av cancer påbörjas ofta väldigt snabbt efter att diagnosen ställts och i de fall behandlingen har inverkan på fertiliteten bör patienterna remitteras till en reproduktionsspecialist snarast. Sådana finns idag på samtliga universitetssjukhus i Sverige, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Den vanligaste metoden för att bevara fertiliteten innebär att man tar ut mogna ägg från kvinnan och fryser ner dem för framtida assisterad befruktning. Men att få fram mogna ägg kräver hormonstimulering vilket tar cirka två veckor, en tidsrymd som inte alltid är tillgänglig. Eller så är patienten så ung att det inte finns några mogna ägg att plocka ut. Då finns i stället möjligheten att via en enkel operation, som kan göras med kort varsel, ta ut och frysa äggstocksvävnad som innehåller omogna ägg och som kan återtransplanteras när patienten tillfrisknat från sin cancer och vill få barn.

Förbättrar metoden

2013 föddes, på Karolinska sjukhuset, det första svenska barnet som kommit till efter återtransplantation av äggstocksvävnad. Hon som då blev mamma hade låtit frysa ner äggstocksvävnad i samband med en cancersjukdom hon drabbats av 15 år tidigare. Sedan dess har flera barn fötts med hjälp av samma metod.

– Idag erbjuds alla kvinnliga cancerpatienter vars behandling riskerar att göra dem infertila möjligheten att frysa äggstocksvävnad, oavsett om det är en vuxen person eller en liten flicka. Min forskning handlar om att utveckla och förbättra metoden, att stärka förutsättningarna för äggen i vävnaden, så att andelen återtransplantationer som leder till graviditeter och barn kan öka, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Metodikerna för odling av äggstocksvävnad och utmognad av ägg behöver utvecklas och fastställas vilket innebär mycket experimentellt arbete i laboratoriemiljö. Kenny Rodriguez-Wallberg är dock mån om att forskningen bedrivs nära patienterna. Det underlättas av hennes dubbla roller som forskare och läkare.

– När forskningen resulterar i en säkerställd förbättring av metoden så kan vi omgående använda den i det kliniska arbetet och forskningen kommer snabbt till nytta för patienterna. Genom vårt samarbete med andra universitetssjukhus kan förbättringarna också nå ut i hela landet på kort tid.

Än snabbare nyttogörande med ny teknik

Närheten till det kliniska arbetet påverkar också kraven på den tekniska utrustningen i laboratoriet. Den behöver hålla samma höga nivå som utrustningen på sjukhuskliniken. Tack vare ett anslag om 1,8 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan Kenny Rodriguez-Wallberg nu skaffa ett nytt avancerat mikroskop som främst ska användas för manipulation av celler. Mikroskopet har också inkubatorer för effektivare odling av celler.

– Med det nya mikroskopet på plats kommer vi att få tydligare analyser och dessutom, eftersom tekniken då är i paritet med den på kliniken, kommer vi att kunna snabba på implementeringen av de framsteg vi gör i forskningen ännu mer.

HPV-vaccinering till både pojkar och flickor stoppar livmoderhalscancer bäst

Det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer är att ge HPV-vaccin till både pojkar och flickor, visar en studie publicerad i tidskriften Cell, Host and Microbe av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Förutom den individuella immuniteten som vaccinet ger skapar det även en flockimmunitet som leder till att de cancerframkallande virustyperna utrotas snabbare.

Humant papillomvirus, HPV, omfattar över 200 olika virus-typer. Infektion av virusen läker oftast ut av sig själv, men vissa HPV-typer kan efter många år ge upphov till olika sorters cancer, där livmoderhalscancer är den vanligaste.

Sedan 2006 har vaccin mot HPV funnits. Initialt gavs det endast till flickor i årskurs 5 då barnen är omkring 12 år, men sedan augusti 2020 erbjuds både pojkar och flickor HPV-vaccin inom det allmänna vaccinationsprogrammet i årskurs 5.

Forskarna bakom den aktuella studien har studerat hur sammansättningen av HPV-typer förändras över tid i populationer efter vaccinering. De har undersökt detta i 33 olika städer i Finland som lottats till att antingen vaccinera både pojkar och flickor, vaccinera bara flickor eller inte genomföra någon HPV-vaccinering alls.

Barn födda mellan 1992 och 1994 ingår i studien som har följts upp när de fyllt 18 år (över 11 000 individer) samt 22 år (över 5 500 individer), vilket är fyra respektive åtta år efter vaccineringstillfället. Vaccinet som användes då skyddade mot HPV-typerna 16 och 18 – som orsakar 70 procent av all HPV-relaterad livmoderhalscancer – men visade sig även ha ett kors-skydd mot typerna 31 och 45. Vaccintäckningsgraden var upp till 50 procent.

– Att den finska HPV-vaccinstudien randomiserade samhällena till olika behandlingar har varit en förutsättning för att kunna studera effekterna av vaccineringen, säger Ville Pimenoff, docent i evolutionär medicin vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.

Resultatet visar att åtta år efter vaccineringen har förekomsten av HPV-typerna 16 och 18 minskat kraftigt i de 22 städer där vaccin givits. I de elva städer som endast vaccinerade flickor är även förekomsten av HPV 31 förminskad medan det i de elva städer som vaccinerade både pojkar och flickor ses en tydligt minskad förekomst av både HPV 31 och 45.

– Det visar att man får en starkare flockimmunitet när man vaccinerar både pojkar och flickor. Enligt våra beräkningar skulle det ta närmare 20 år vid vaccinering av enbart flickor för att uppnå samma effekt som nås på åtta år vid relativt måttlig vaccinstäckningsgrad av könsneutral vaccinering, säger Ville Pimenoff.

Forskarna kan också visa att de virustyper som elimineras av vaccinet ersätts av andra HPV-typer med låg cancerogenitet, något som tidigare varit omtvistat, men nu alltså är bevisat, enligt forskarna.

Det innebär att cancerrisken från de virustyper som vaccinet skyddar mot försvinner, men risken försvinner inte helt eftersom de ersätts av lågrisk-virustyper.

– HPV-vaccinet är effektivt mot de HPV-typer med hög cancerrisk och vår och annan forskning visar det inte finns någon anledning att oroas över den observerade ökningen av HPV-typer med låg cancerrisk eftersom de nästan aldrig orsakar cancer, säger Ville Pimenoff.

Dessutom används nu ett vaccin som slår mot nio olika virustyper, inklusive några av de som ökade i omfattning i den aktuella studien.

Förändringarna i virustypernas sammansättning får även konsekvenser för den livmoderhalsscreening som pågår parallellt med vaccineringen. Där letar man nu efter högrisk-HPV, som 16 och 18.

– Men i takt med att allt fler vaccinerade kvinnor nu når screening-ålder måste vi börja testa dem på en annan frekvens eller sluta testa dem, säger Ville Pimenoff.

Forskningen är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och universiteten i Tammerfors, Uleåborg och Lund. Forskningen finansierades av Cancerfonden i Finland och Sverige samt av Horizon 2020. Forskarna uppger att det inte finns någon intressekonflikt.