Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nya positiva fas 3-resultat för zolbetuximab som behandling av adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen

Astellas meddelar positiva resultat från fas 3-studien GLOW som utvärderar första linjens behandling med zolbetuximab i kombination med CAPOX (en kombinationsterapi som inkluderar kapecitabin och oxaliplatin), jämfört med placebo i kombination med CAPOX hos patienter med Claudin 18.2 (CLDN 18.2)-positiv, HER2-negativ, icke-operabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen.

Dessa resultat från fas 3-studien GLOW med zolbetuximab kommer att presenteras vid denna månads ASCO Plenary Series. Studiens primära effektmått uppnåddes med statistisk signifikans, då zolbetuximab i kombination med CAPOX minskade risken för progression eller död (PFS) med 31,3 procent, jämfört med placebo i kombination med CAPOX. Studien visade också att zolbetuximab i kombination med CAPOX signifikant minskade risken för död (totalöverlevnad, OS).

Läs hela pressmeddelandet här.

Ny metod för att identifiera funktionella proteinformer och utforska deras associationer med läkemedelskänslighet

Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har tillsammans med forskare på The European Molecular Biology Laboratory publicerat en artikel i Nature Chemical Biology där de utvecklat en ny metod som kan identifiera och urskilja viktiga skillnader mellan proteiner på ett objektivt sätt.

Rozbeh Jafari, senior forskare vid institutionen för onkologi-patologi. Foto: Privat.

Studien undersöker termostabiliteten hos proteiner med hjälp av grafteori för att identifiera fall där fraktioner av ett givet protein smälter annorlunda. I dessa fall kan metoden identifiera att proteinet sannolikt finns i flera fysiska former, så kallade proteinformer. Därför kan man få ett nytt perspektiv på variationer mellan proteiner och deras proteinformer. Metoden tillämpades på cellinjer från akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn för att identifiera specifika proteinformer associerade med sjukdomsbiologi och läkemedelssvar i en större strävan för att hitta förbättrade individanpassade behandlingar för patienterna.

Nytt sätt att identifiera proteinvarianter

Den cellulära miljön inne i cancercellerna avbildas bättre utav proteiner eftersom de utgör den slutliga verkställande pusselbiten och definierar den slutliga fenotypen. Utöver den stora variationen i genetisk information finns det också många fysiska orsaker till variationer hos proteiner, som inkluderar läkemedels- eller molekylbindning, omlokalisering och andra viktiga proteinmodifieringar. Proteinformer som bildas utöver sin genetiska sammansättning kan ha egenskaper som öppnar möjligheten till en bredare utveckling av anpassningsbara proteinfunktioner, och kan till och med vara en bidragande faktor till resistensutveckling i tex cancerceller. Att förstå proteinformer och deras funktioner är därför avgörande för att förstå sjukdomsprocesser, men det är en utmanande uppgift att upptäcka skillnader i proteinformer tekniskt och veta vilka skillnader man ska leta efter. Denna studie introducerar för första gången ett övergripande och objektivt sätt att identifiera många olika nya varianter av proteinformer samtidigt utan att behöva använda andra långsamma och specialiserade metoder.

Forskarna använde en panel av 20 ALL-cellinjer och samlade in masspektrometri baserade termo-stabilitets mätningar. De tillämpade också en metod för att sortera proteinfragmenten och förbättra deras identifiering, vilket möjliggjorde en djup peptidtäckning per protein. De använde en grafteori-baserad analytisk metod för att analysera datat som gjorde det möjligt för dem att sortera proteiner i sina samexisterande proteinformer. De utförde analyser för att profilera vilken typ av biologisk förändring som bidrog till viktiga proteinformer. De undersökte även proteinformernas associering med läkemedelskänslighet från 378 olika cancerläkemedel där de kunde visa att olika proteinformer av ett givet protein korrelerade olika med läkemedelskänslighet.

Viktiga resultat för läkemedelsutveckling och precisionsmedicin

– I den här studien har vi utvecklat en ny metod för att identifiera olika fysiska versioner av proteiner som tidigare inte kunde särskiljas från varandra, och vi gjorde detta baserat på deras termo-stabilitet, säger Rozbeh Jafari, seniorforskare vid institutionen för onkologi-patologi och studiens sisteförfattare.

– Att kunna identifiera dessa skillnader förbättrar tolkningen av sjukdomsbiologi och läkemedelssvar, och ger därför ett kraftfullt och unikt verktyg som kastar nytt ljus över proteinerna och deras proteinformer samt deras roll i ALL och andra cancerformer. Det har viktiga konsekvenser för läkemedelsutveckling och precisionsmedicin och kan i framtiden bana väg för effektivare behandlingar. Vi kommer nu att fortsätta att utforska ytterligare aspekter och fördelar med denna metod i kliniskt relevanta modeller.

Studien finansierades av Barncancerfonden, Vetenskapsrådet, Felix Mindus bidrag till leukemi forskning, Dr. Åke Olssons Stiftelse för hematologisk forskning, Magnus Bergvalls Stiftelse, Cancerföreningen i Stockholm och Konung Gustaf V:s Jubileumsfond.

 

Screening mot cancer i tjock- och ändtarmen räddar liv

Sedan mars 2021 erbjuds allmän screening i Dalarna för att upptäcka och förebygga tjock- och ändtarmscancer ”Det här är ett mycket betydelsefullt preventivt arbete” säger Daniel Sjöberg, överläkare och samordnare för tarmcancerscreeningen i Region Dalarna.

Testkit för screening.

Screeningen innebär att personer i utvalda åldersgrupper som är folkbokförda i Dalarna blir erbjudna provtagning och undersökning redan innan uppkomsten av symtom. Den som är aktuell för provtagningen blir erbjuden att lämna ett prov för att undersöka om det finns osynligt blod i avföringen.

– Sådant blod ser man inte själv men kan vara ett tidigt tecken på cancer i tjocktarm och ändtarm, säger Daniel Sjöberg.

Om provet är positivt erbjuds kameraundersökning, så kallad koloskopi, av tjocktarmen för att utreda och upptäcka eventuell cancer eller förstadium till cancer. Om koloskopiundersökningen inte visar något avvikande får den undersökte erbjudande om att ta ett nytt avföringsprov efter två år.

Bra deltagande i Dalarna

Under år 2022 har alla som är folkbokförda i Dalarna och som fyller 60, 62 och 64 år erbjudits provtagning. Av nära 11 000 invånare som fått erbjudandet deltog nästan 7000 personer. Av dessa har nästan 200 personer haft ett positivt screeningprov och blivit erbjuden koloskopi.

– Ungefär två procent av de som skickar in avföringsprov har spår av blod i avföringen. Blod i avföringen behöver inte vara orsakat av cancer, men måste alltid utredas, säger Daniel Sjöberg.

Även om det finns vissa kommunala skillnader i deltagandet så har Dalarna nationellt sett ett högt deltagande i screeningen.

– Det är glädjande att vi kan se ett högt deltagande överlag. I Sverige är cancer i tjock- och ändtarmen den tredje vanligaste typen av cancer som både män och kvinnor insjuknar i. Ju tidigare cancern hittas, desto större chans att man kan bli helt frisk. Det är viktigt att man gör och skickar in sitt prov om man blir erbjuden provtagning, säger Daniel Sjöberg.

– Dalarna har erbjudit allmän screening sedan mars 2021 vilket är mycket bra, genom allmän screening kan vi tidigt upptäcka och förebygga koloncancer, säger Sofia Jarl (C), ordförde i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Vilka får erbjudandet?

Under 2023 kommer personer födda 1957, 1959, 1961, och 1963 få erbjudande om avföringsprov. När programmet är fullt uppbyggt kommer personer folkbokförda i Dalarna i åldrarna 60–74 år att erbjudas provtagning vartannat år.

 

Effektiv behandling vid ovanlig men dödlig cancerform

En speciell kirurgisk behandling har visat sig ge mycket god effekt för patienter med ögonmelanom som spridit sig till levern. Resultaten presenteras av forskare vid Göteborgs universitet. Behandlingen innebär att levern sköljs med stora mängder cellgifter utan biverkningar för resten av kroppen.

Roger Olofsson Bagge och hans team i operationsrummet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Paul Björkman.

Ögonmelanom (uvealt melanom) är en ovanligare form av malignt melanom, som inte startar i hudens pigmentceller, utan i ögat. I Sverige diagnostiseras omkring 80 personer per år. Hälften av patienterna får dottertumörer (metastaser) i levern, vilket innebär en mycket dålig prognos. Efter det att metastaser i levern konstaterats avlider en stor andel av patienterna inom ett år. Tyvärr har nuvarande behandlingar med immunterapi eller sedvanliga cellgifter (cytostatika) bara ytterst begränsade effekter.

De nya resultaten publiceras i tidskriften Journal of Clinical Oncology. I studien lottades 87 patienter med metastaserat ögonmelanom till att antingen få den av de etablerade behandlingarna som patientens läkare ansåg vara det bästa alternativet, eller den aktuella experimentella behandlingen leverperfusion (isolated hepatic perfusion, IHP).

40 procent fick mindre tumörer
I gruppen som fick IHP-behandling visade den efterföljande röntgenundersökningen att tumörerna krympt i 39,5 procent av fallen, vilket bara kunde ses för drygt fyra procent (4,5 procent) i den grupp patienter som fått konventionell behandling.

Roger Olofsson Bagge, professor vid Göteborgs universitet samt överläkare och kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Johan Wingborg.

– Det är den första behandlingen som visats krympa tumörer så här pass effektivt för den här patientgruppen. På sikt är det vår förhoppning att patienterna ska kunna bli cancerfria, men än så länge kan vi inte säga att behandlingen kan bota patienterna, säger Roger Olofsson Bagge, professor vid Göteborgs universitet samt överläkare och kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Studien och behandlingsmetoden har väckt stort intresse världen över. Diskussioner på internationell nivå kommer troligen att leda till att behandlingen blir den som rekommenderas för patientgruppen.

En stor operation
Själva operationen innebär ett omfattande öppet kirurgiskt ingrepp, där levern isoleras och kopplas till en hjärtlungmaskin. Extremt höga doser av cellgifter pumpas sedan runt i levern under en timmes tid, varefter alla cellgifter sköljs bort och levern kopplas in igen. Med metoden är det möjligt att ge en extremt hög dos av cellgift koncentrerat till den del av kroppen där det finns cancerceller.

– Det är ett stort ingrepp, där vi idag gör öppen kirurgi, men under det här året kommer vi att starta med en minimal-invasiv metod där levern isoleras med ballonger som förs in i blodkärlen i ljumsken, berättar Roger Olofsson Bagge.

Bara i Göteborg
Eftersom cancerformen är så ovanlig har det tagit närmare tio år att genomföra den kliniska fas III-studien. Nästan alla universitetssjukhus i Sverige har bidragit med patienter till studien, men själva IHP-behandlingen har genomförts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Behandlingen utvecklades i USA redan under 1960-talet. Den har testats för ett flertal olika tumörsjukdomar, men det är först nu som en studie kunnat visa hur pass effektiv behandlingen är för just patienter med ögonmelanom som spridit sig med dottertumörer till levern.

Titel: Isolated Hepatic Perfusion With Melphalan for Patients With Isolated Uveal Melanoma Liver Metastases: A Multicenter, Randomized, Open-Label, Phase III Trial (the SCANDIUM trial); https://ascopubs.org/doi/full/10.1200/JCO.22.01705

Så kan vården veta att AI-system för bröstcancer funkar kliniskt

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid bland annat KI har utvecklat en valideringsplattform för AI algoritmer som screenar för bröstcancer. Illustration: Claes Lundström.

Pilotprojektet startade 2021 och plattformen stod klar under förra året. Hittills har den använts för att påbörja utvärdering av tre olika företags algoritmer baserat på cirka 40 000 mammografibilder från tre regioner i Sverige.

Fredrik Strand. Foto: Martin Stenmark.

– Det är viktigt att utvärdera den diagnostiska träffsäkerheten hos de AI-algoritmer som kan komma att användas kliniskt. Även om de uppfyller regelkraven betyder det inte att de fungerar bra i alla sammanhang, säger projektledaren Fredrik Strand, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och röntgenläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

I tidskriften Journal of Medical Imaging beskriver forskarna hur de gått till väga med förhoppningen om för att fler ska kunna skapa liknande plattformar.

– Genom att göra vår kod fritt tillgänglig hoppas vi att den kommer till nytta vid utvärderingar av algoritmer för fler cancerformer än bröstcancer, säger Fredrik Strand.

Möjliggör objektiv utvärdering

Möjligheten att objektivt utvärdera olika algoritmer är efterlängtad, menar han. Flera regioner i landet ligger redan i startgroparna för att använda AI inom mammografiscreening.

– Därför är det bråttom att få system på plats som kan utvärdera algoritmer under lokalt relevanta förhållanden. Det är viktigt att varje sjukhus väljer rätt system utifrån sina förutsättningar för att inte riskera att missa en bröstcancer eller återkalla onödigt många friska kvinnor, säger Fredrik Strand.

I dag finns ingen enhetlig utvärdering av AI-algoritmers träffsäkerhet inom medicinsk diagnostik. Det beror på att tillverkarna av AI-system både tränat och testat sina algoritmer på olika mammografibilder. I plattformen får alla algoritmer bearbeta samma bilder, och resultatet jämförs sedan med ett ”facit” på faktiska cancerdiagnoser från Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC). Det gör det möjligt att visa skillnader hos algoritmerna som kan bero på hur de är tränade samt vilka tekniker och metoder som använts vid respektive mammografiscreening. Eftersom dagens AI-algoritmer har tränats på de specifika befolkningsgrupper som utvecklarna haft tillgång till kan de även innehålla bias som snedvrider resultatet.

– Plattformen kommer även att kunna visa vilka bias som finns hos en algoritm, främst när det gäller ålder, geografiskt ursprung och socioekonomisk status, säger Fredrik Strand.

Kan även locka tillverkarna

Förhoppningen är att detta sätt att testa algoritmer även ska locka tillverkarna. Här kan de få en oberoende bedömning som kan hjälpa dem att förbättra sina egna produkter.

– Det gäller dock att vården bidrar till utvecklingen genom att sätta som krav på tillverkarna att delta i oberoende tester, till exempel inför en upphandling, säger Fredrik Strand.

Utvecklingen av valideringsplattformen har skett inom ramen för ett forskningsprojekt som går i mål 2024. Innan dess ska projektgruppen ha tagit fram ett förslag till hur plattformen kan permanentas för nationell användning. Samtidigt bjuds fler regioner in att utnyttja plattformen redan i dag.

– Vi vill gärna att fler regioner tar chansen att ta del av denna möjlighet. Även när det gäller att utvärdera andra algoritmer än de tre som redan finns installerade, säger Fredrik Strand.

I projektet deltar förutom Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset även Lunds universitet, Region Skåne, Linköpings universitet, Region Östergötland, KTH, Bröstcancerförbundet och Medtech4Health AB.

Forskningen har finansierats av Regionala cancercentrum i samverkan och Vinnova. Flera av forskarna har rapporterat potentiella intressekonflikter, inklusive anställningar på bolag inom medicinsk bildhantering och patent på mammografiteknologi.