Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nytt sfi-projekt ska få nyanlända att upptäcka cancer i tid

Vem som insjuknar och vem som överlever cancer påverkas av utbildning, bostadsadress och inkomst. Även språkbarriärer kan vara en faktor för deltagandet i screeningprogam. Som ett led i att minska skillnaderna i insjuknande och överlevnad gör Cancerfonden nu en riktad insats mot elever på sfi-programmen.

Målet är att öka kunskapen om den svenska vården, sjukdomen cancer och hur man ska gå till väga för att hitta rätt vård i Sverige. Men också hur man kan ta hand om sin hälsa för att må bra och undvika sjukdom. 

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

 – Språket kan vara en viktig barriär som hindrar många från att söka vård eller hörsamma sin kallelse till screening. Genom att kombinera språkundervisning med information om hur sjukvården fungerar i Sverigeoch hur man kan minska risken för cancer så hoppas vi kunna bidra till förändring, säger Ulrika Årehed Kågström Generalsekreterare för Cancerfonden.  

Materialet innehåller övningar, underlag och handledningsstöd för sfi-lärare.Eleverna får bland annat lära sig vad olika vårdmottagningar heter, om hur ett samtal med vården kan låta och om hur screening för cancer fungerar i Sverige.

 – Ett exempel på hur en övning kan vara att du får tolka en kallelse till mammografi. Då förklarar läraren vad en kallelse är för något, sen får eleverna titta på en kallelse och efter det kommer ett test där eleverna får svara på frågor om innehållet, säger Ulrika Årehed Kågström   

Cancerfondsrapporten “Segregerad screening” som släpptes 2021, visade att deltagandet i screeningprogrammen skiljer sig kraftigt åt baserat på socioekonomiska faktorer. För att fler ska överleva cancer är det viktigt att nå målgrupper med lägst deltagande. Cancerfonden hoppas att undervisningsmaterialet kan vara en viktig resurs för lärare och elever i SFI-klassrum runt om i landet och att det kan bidra till att öka kunskapen om den svenska vården och på sikt bland annat öka deltagandet i screeningprogrammen. 

 – Ska vi besegra cancer på riktig behöver vården bli bättre på att möta människor där dom är i livet. Det här är ett sätt att möta människor redan i början av deras etablering i Sverige. Vår förhoppning är att våra regioner, som har ett stort ansvar för deltagandet i den svenska sjukvården, kan ta inspiration från insatser som dessa. Vi måste alla agera för en jämlik cancervårdsäger, Ulrika Årehed Kågström

Utbildningsmaterialet finns redan nu tillgängligt för sfi-lärare att använda sig av. Övningarna och undervisningsmaterialet går att se här: https://www.cancerfonden.se/utbildning

Uppföljningsmottagningar underlättar övergången till vuxenvården

Sedan 2020 har Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, genomfört en omfattande genomgång av barncancervården i Sverige. Satsningen har bland annat resulterat i att uppföljningsmottagningar, som kan underlätta övergången från barn- till vuxenvård för tidigare barncancerpatienter, nu finns över hela landet.

Satsningar på barncancervården är prioriterat både av nuvarande och tidigare regering. Detta har gjort det möjligt att genomföra en omfattande kartläggning av barncancervården. Ett arbete som har pågått sedan 2020 och som har genomförts av representanter från samtliga sex Regionala cancercentrum (RCC) i Sverige. Den nationella arbetsgruppen har letts av Karin Mellgren, professor i barnonkologi och representant för RCC Väst.

Genom det gedigna arbete som gjorts med att kartlägga problem och behov inom områden som kompetensförsörjning, kvalitetsförbättring, samordning och övergång från barn- till vuxenvård finns en bra grund att utgå ifrån i det fortsatta arbetet med att utveckla barncancervården. Arbetet har också resulterat i flera konkreta insatser. Digitala utbildningar för vårdpersonal och andra aktörer i samhället såsom skola och försäkringskassa har tagits fram och insatser har även genomförts i fråga om uppföljning av barn som är färdigbehandlade från sin cancer.

– Vi identifierade tidigt ett behov av att underlätta samarbetet mellan barn- och vuxenvården. Som en följd av detta har det startats uppföljningsmottagningar i hela landet, som följer både barn och unga vuxna över 18 år. Det fanns inte överallt när vi började det här arbetet och är ett stort steg framåt för patienterna, säger Karin Mellgren.

Uppföljningsmottagningarna har möjliggjorts tack vare ett nytt nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer samt ett stort engagemang från verksamheterna. En annan åtgärd för att underlätta överföringen till vuxenvården är att tillsätta kontaktsjuksköterskor för långtidsuppföljning vid de barnonkologiska centra, något som inte har funnits tidigare.

Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare på RCC, lyfter fram betydelsen av det arbete som gjorts inom den nationella arbetsgruppen för barncancer.

– Tack vare denna omfattande genomgång har vi nu en bra grund att stå på. Det finns ett tidigare gott samarbete och strukturer att bygga vidare på. Genom detta arbete har vi kommit en bra bit på väg i att utveckla barncancervården, säger han.

Karin Mellgren menar att svensk cancervård står sig bra även i en internationell jämförelse – även om det inte framgår av den internationella statistiken.

– Den internationella statistiken bygger på det som står i cancerplanen men att det inte står i cancerplanen betyder inte att vi inte gör det. Cancerplanen är relativt gammal och skrevs i första hand för vuxna. Med tanke på det fokus som legat på barncancerområdet de senaste åren finns anledning att se över hur planen är skriven, så att det framgår vad som faktiskt görs, säger hon.

Karin Mellgren menar dock att det återstår en del arbete innan Sverige har den bästa barncancervården i världen. I den nationella arbetsgruppens fortsatta arbete ligger fokus just nu bland annat på rehabilitering, kompetensförsörjning och tillgång till nya läkemedel.

Läs rapporten här.

Cancerfonden finansierar lovande forskare med 124,3 miljoner kronor

I takt med att fler överlever cancer ställs nya krav på att kunna leva ett bra liv både under och efter en cancerbehandling. När Cancerfonden nu beviljar 124,3 miljoner kronor till 31 forskare görs därför även en särskild satsning på forskning som just handlar om att öka patienters livskvalitet.

Foto: Olle Nordell.

Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd. Foto: Malin Norlén.

— I tider av ekonomisk instabilitet känns det otroligt bra att vi, tack vare våra generösa givare, kan fortsätta finansiera svensk cancerforskning. Idag har vi beslutat om att finansiera 31 forskare på olika nivåer till ett värde av 124,3 miljoner kronor, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Forskarna som får anslag befinner sig på olika nivåer i sin forskarkarriär och är verksamma inom en rad olika specialområden. I år gör Cancerfonden även en extra satsning på vårdforskning. Vårdforskning fokuserar på att höja livskvalitet för drabbade både under behandling och efteråt, vare sig det handlar om att man blivit botad från sin cancer eller lever ett långt liv med kronisk cancer. Något som blir allt viktigare i takt med att fler överlever cancer.

Marlene Malmström, forskare vid Lunds universitet, är en av dem som nu får en tjänst inom området vårdforskning beviljad. Hon fokuserar på bröstcancer, den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor. Tack vare framgångsrik forskning kan idag behandlingen skräddarsys utefter egenskaper hos den specifika cancertumören och överlevnaden är generellt god. Däremot är inte rehabiliteringen efteråt fullt lika anpassad.

— Behovet av rehabiliteringsinsatser kan variera kraftigt från person till person. Efter en cancerbehandling lider många av trötthet, oro och nedstämdhet med sjukskrivning som följd. Trots det är dagens rehab mer baserad på tradition och medicinska faktorer snarare än varje persons individuella behov, säger Marlene Malmström.

För att rehabiliteringen ska bli effektiv behöver den, precis som själva cancerbehandlingen, skräddarsys, menar Malmström. I sin forskning kommer hon därför att utveckla en modell för hur sjukvården kan identifiera de patienter som är i behov av utökad rehabilitering och att anpassa den utefter patientens situation. Förhoppningen är att modellen ska kunna ligga till grund för en effektiv rehabilitering inom bröstcancerområdet och på sikt även inom andra cancerområden.

Forskning som gör skillnad 

Cancerfonden beviljar pengar till forskning i huvudsak två gånger per år. I urvalsprocessen får alla ansökningar konkurrera med varandra. De mest lovande ansökningarna väljs ut av Cancerfondens forskningsnämnd. Sedan 1950-talet har Cancerfonden samlat in och delat ut pengar till den främsta cancerforskningen i Sverige. Då, på 50-talet, överlevde en av tre. Idag överlever två av tre.

Så fördelas pengarna i denna omgång, lärosäte för lärosäte

  • Karolinska Institutet: 13 forskare (54,9 miljoner kronor)
  • Uppsala Universitet: 7 forskare (22,7 miljoner kronor)
  • Lunds Universitet: 5 forskare (21,9 miljoner kronor)
  • Göteborgs universitet: 3 forskare (13,8 miljoner kronor)
  • Stockholms universitet: 1 forskare (6,3 miljoner kronor)
  • Umeå universitet: 2 forskare (4,6 miljoner kronor)

Här finns en fullständig lista över samtliga forskare som beviljats medel.

 

Anna-Karin Wennstig och Maria Helde Frankling tilldelas stipendium för cancerforskning

Anna-Karin Wennstig, överläkare i onkologi på onkologkliniken Sundsvalls sjukhus, och Maria Helde Frankling, överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, får Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer. Stipendiet på 200 000 kronor, delades ut vid årets onkologidagar i Kalmar den 23 mars.

På bilden från vänster: David Lindquist, Per Karlsson, Lars Beckman (för Anna-Karin Wennstig), Maria Helde Frankling, Signe Friesland och Daniel Nyqvist Pfizer.

Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) onkologistipendium instiftades 2022 och syftar till att stimulera fler medlemmar att fortsätta forska efter disputationen för att främja translationell och klinisk cancerforskning. Anna-Karin Wennstig och Maria Helde Frankling tilldelas detta stipendium 2023 för sina forskningsinsatser inom bröstcancer respektive lungcancer.

En postdoktor är en tidsbegränsad forskningstjänst efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Translationell forskning innebär att resultat från experimentell forskning överförs till vården för att ge patientnytta, eller att iakttagelser eller problem i vården ger upphov till nya forskningsidéer.

– Det är viktigt med fler forskande läkare som kan kombinera sin kliniska tjänst med forskning för att utveckla kunskap och metoder som är av betydelse för våra patienter. Vi är mycket glada över att för andra året kunna dela ut detta forskningsstipendium till två mycket välförtjänta medlemmar, säger Signe Friesland, ordförande i Svensk Onkologisk Förening.

– Vi är mycket glada över att kunna samverka med SOF även i år med detta stipendium för att stödja satsningen på framtidens cancerforskare, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

Anna-Karin Wennstig – ökad kunskap om risk för hjärt-kärlsjukdom och lungcancer efter strålbehandling vid bröstcancer

Anna-Karin Wennstig. Foto: Privat.

Strålbehandling utgör en viktig del av den adjuvanta behandlingen vid bröstcancer och minskar tydligt risken för lokala återfall och död i bröstcancer. Det har länge varit känt att patienter som strålas för bröstcancer har en högre risk att drabbas av förträngningar i kranskärlen, vilket kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt. Flera större studier har visat att för patienter behandlade på 60- och 70-talet var risken att dö i hjärt-kärlsjukdom efter en strålbehandling nästan lika stor som nyttan av själva strålbehandlingen. Ett flertal studier har också kunnat påvisa en ökad risk för lungcancer hos de kvinnor som fått strålbehandling under den här tidsperioden.

Strålbehandlingen har genomgått en enorm teknisk utveckling med sjunkande hjärt- och lungdoser som följd vilket minskat risken för långtidsbiverkningar. Anna-Karin Wennstigs avhandling 2020 studerade risken för ischemisk hjärtsjukdom och lungcancer hos kvinnor som fått adjuvant strålbehandling för bröstcancer med mer moderna tekniker. I denna forskning ingick kvinnor från Stockholm, Uppsala-Örebro och Norra regionen som mellan 1992 och 2012 behandlats för bröstcancer. Avhandlingen visade att kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl samt lungcancer, och att det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt.

Efter sin disputation har Anna-Karin Wennstig fortsatt sin forskning och är nu inriktad på att tillsammans med kollegor i forskagruppen ytterligare studera risk för hjärt-kärlsjukdom och lungcancer hos kvinnor som fått strålbehandling för bröstcancer genom att bland annat titta på data i bröstcancerregistren i de aktuella tre regionerna mellan 1992-2020 (cirka 68 000 patienter). En del av denna nya forskning kommer handla om att beräkna ett dosresponssamband för stråldos och hjärt-kärlsjukdom, en annan del är att titta specifikt på risken att få lungcancer som en biverkan genom att samköra registerdata från de aktuella tre regionerna från 1992-2012.

– Jag känner mig otroligt tacksam och hedrad över att ha tilldelats Pfizers och SOFs onkologistipendium. Det kommer att bli ett mycket värdefullt tillskott för att kunna fortsätta bedriva forskning parallellt med det kliniska arbetet med bröstcancerpatienter. De senaste åren har det skett fantastiska framsteg när det gäller bröstcancerbehandlingen, inom många olika modaliteter, vilket glädjande nog gör att fler kvinnor med bröstcancer blir botade och långtidsöverlevare. Men detta ställer också högre krav på att den behandling vi ger inte är förenad med för stora risker för biverkningar som kan ge annan sjuklighet med försämrad livskvalité och i värsta fall förkorta livet. Stipendiet är ett tacksamt tillskott för att vi ska kunna fortsätta bedriva forskning kring biverkningar av strålbehandling, säger Anna-Karin Wennstig.

Maria Helde Frankling – skörhet hos äldre med lungcancer

Marie Helde Frankling. Foto: Jan Torbjörnsson.

Hos äldre patienter med avancerad lungcancersjukdom finns det både patienter som tolererar behandling väl och får god nytta av behandlingen, och patienter som får avbryta behandlingen i förtid på grund av biverkningar och försämrat allmäntillstånd. En av de vanligaste formerna av lungcancer är icke-småcellig lungcancer. Idag är det mest effektiva alternativet cytostatika ofta i kombination med immunterapi. Här saknas i dagsläget välfungerande prognostiska verktyg för att förutse vilka av dessa äldre patienter som tolererar cytostatikabehandling, och vilka som inte gör det.

Maria Helde Frankling planerar nu att tillsammans med kollegor starta en studie. Den primära frågeställningen är om skörhet förutsäger tidiga behandlingsavbrott. Om det blir ett positivt resultat är förhoppningen att metoden även kan komma prövas på andra cancerdiagnoser. Studien kommer bland annat använda ett instrument för att skatta skörhet som forskargruppen hoppas kommer kunna hjälpa till att förutsäga vilka äldre patienter som kan genomföra planerad cytostatikabehandling med eller utan immunterapi. Studien består av två delar och kommer genomföras på Karolinska Comprehensive Cancer Centre med Karolinska Universitetssjukhuset som huvudman, i nära samarbete med Karolinska Institutet. Metodutvecklingsdelen för studien påbörjas våren 2023. Första patienten i den delen av studien som undersöker behandlingsutfall planeras inkluderas i augusti 2023, och patienter kommer sedan i denna del löpande erbjudas att delta under ett och ett halvt år. Alla medlemmar i forskargruppen är kliniskt verksamma inom Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

– Jag är otroligt glad, och det är en stor ära och tacksam över att tilldelas detta stipendium. Det kommer bli ett mycket viktigt bidrag för vårt nya forskningsprojekt. Om detta skörhetsskattningsinstrument vi nu ska studera visar sig fungera väl hoppas vi satt detta kan hjälpa till en än mer skräddarsydd och individanpassad behandling för patienterna, säger Maria Helde Frankling.

Prisutdelningen skedde den 23 mars på onkologidagarna som arrangeras av Svensk Onkologisk Förening och som i år hölls i Kalmar den 21 till 23 mars.

Om Anna-Karin Wennstig

Anna-Karin Wennstig är överläkare i onkologi vid Sundsvalls sjukhus, och hon kombinerar sin tjänst vid onkologkliniken i Sundsvall med en deltid som postdoktor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet. Hon är även sjukvårdsregionala processledare på tio procent för bröstcancer inom Regionalt cancercentrum, RCC Norr. Anna-Karin Wennstig blev anställd på onkologkliniken som ST-läkare 2003, som överläkare 2013 och disputerade våren 2020 vid Umeå universitet med avhandlingen ”Long-term side effects of Radiotherapy in Breast Cancer– studies in ischemic heart disease and lung cancer” där långtidsbiverkningar av adjuvant strålbehandling för bröstcancer med fokus på ischemisk hjärtsjukdom studerades. Det var första gången en onkolog doktorerat vid onkologkliniken i Sundsvall.

Efter sin disputation 2020 kombinerar Anna-Karin Wennstig sitt kliniska arbete med forskning vid Umeå Universitet som postdoktor under ledningen av professor Malin Sund, överläkare Greger Nilsson, professor Carl Blomqvist, Universitetssjukhuset Örebro, och docent och biostatistiker Hans Garmo, Akademiska sjukhuset, Regionalt cancercentrum RCC Mellansverige.

Forskargruppen som Anna-Karin Wennstig tillhör bildades 2013 med syfte att bland annat studera biverkningar av strålbehandling, och samma år startade bland annat hennes doktorandprojekt. Gruppen består av läkare inom kirurgi och onkologi från Umeå, Sundsvall och Uppsala-Örebroregionen samt en medicinsk statistiker från RCC Uppsala. Fyra av medlemmarna i gruppen har professurer och gruppen har tre nya doktorander varav en kommer från Sundsvall och de andra två från Umeå respektive Sunderbyn. Gruppen kommer ansluta ytterligare en doktorand som Anna-Karin Wennstig kommer att vara bihandledare för.

Om Maria Helde Frankling

Maria Helde Frankling är överläkare och specialistläkare i onkologi och palliativ medicin vid Tema cancer, medicinsk enhet huvud- hals- lung- och hudcancer (HHLH), Karolinska Universitetssjukhuset Solna med huvudsaklig klinisk tjänstgöring inom slutenvården. Hon arbetar tillsammans med specialistsjuksköterska Helena Ullgren i ett projekt med syfte att förbättra den palliativa vården på Tema Cancer med projektanslag från RCC Stockholm Gotland.

Maria Helde Frankling är specialist i onkologi sedan 2007 och i palliativ medicin sedan 2018. Hon har arbetat med huvud-hals-hud- och lungcancerpatienter samt patienter med okända primärtumörer på onkologkliniken Södersjukhuset, tjänstgjort inom den onkologiska konsultverksamheten på Karolinska Universitetssjukhuset och under en period varit ST-chef. 2015-2020 arbetade hon som överläkare på ASIH Stockholm Södra för att därefter återvända till Karolinska Universitetssjukhuset.

Maria Helde Frankling disputerade 2020 med avhandlingen ”Vitamin D in Pallliative Care – Aspects on Pain, Infections and Quality of Life” med Linda Björkhem-Bergman som huvudhandledare. Hon har efter disputationen fortsatt sin forskning knuten som postdoktor till Linda Björkhem Bergmans forskargrupp inom palliativ medicin vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet. Maria Helde Frankling har bland annat medverkat till flera publikationer baserade på data från den randomiserade studien ”Palliative-D”. 2020 engagerades hon i idéstadiet i det nu uppstartade projektet avseende skörhetsskattning av äldre patienter med lungcancer. Projekt har nu utvecklats till två delprojekt – ett kvantitativt projekt med huvudfrågeställning avseende behandlingsutfall och en metoddel där gruppen kommer studera skörhetsskattningsinstrumentet Edmonton Frail Scale i svensk kontext. Maria är nu tillsammans med Helena Ullgren ansvariga för den det första delprojektet, och som utgör huvuddelen av Marias postdoktorarbete.

 

Xtandi och leuprorelin i kombination förbättrar signifikant metastasfri överlevnad hos patienter med icke-metastaserad prostatacancer enligt fas III-studie

Astellas meddelar positiva topline-resultat från fas III-studien EMBARK som studerat Xtandi (enzalutamid) hos högriskpatienter efter biokemiskt återfall (BCR) vid icke-metastaserad hormonkänslig (kastrationskänslig) prostatacancer.

I studien randomiserades patienterna till en av de tre studiearmarna: kombinationen enzalutamid och leuprorelin, placebo i kombination med leuprorelin, eller enzalutamid som monoterapi. Studien uppnådde sitt primära effektmått och visade en statistisk signifikant och klinisk meningsfull förbättring av MFS (metastasfri överlevnad) för patienter som behandlades med enzalutamid i kombination med leuprorelin jämfört med placebo i kombination med leuprorelin.

Läs pressmeddelandet här.