Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Karolinska först med precisionsmedicinsk analys för metastaserad prostatacancer

Klinisk patologi och cancerdiagnostik på Karolinska Universitetssjukhuset blir första sjukhuset i Sverige att analysera mutationer i cellfritt DNA hos patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer. Analysen innebär att fler patienter får tillgång till behandling för sin cancer.

Johan Lindberg. Foto: Marcus Hagström.

Män med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer har sedan maj 2022 kunnat behandlas med läkemedlet olaparib (en så kallad PARP-hämmare) men det förutsätter att cancercellerna hos patienten har en mutation i en av generna BRCA1 eller BRCA2. Den nya egenutvecklade precisionmedicinska analysen kan identifiera dessa mutationer i generna BRCA1 och BRCA2 genom sekvensering av cirkulerande DNA från döende tumörceller.

Den nya analysen ger en aktuell lägesbild av mutationerna. Tidigare har analysen gjorts på vävnadsprover som kan vara tagna långt tillbaka i tiden.

Johan Lindberg har en delad anställning mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet och har ansvarat för att utveckla testet.

– Det känns väldigt bra att detta test nu implementeras i klinisk rutin. Det ger fler patienter tillgång till precisionsmedicinsk behandling för sin sjukdom. Testet har optimerats för att kunna upptäcka förändringar i väldigt små mängder DNA, vilket tidigare varit ett problem för denna patientgrupp, säger Johan Lindberg.

För att göra behandlingen tillgänglig för fler patienter erbjuder nu Karolinska Universitetssjukhuset denna analys till sjukhus i hela Norden. Analysen är utvecklad inom ramen för den multinationella studien ProBio (www.probiotrial.org).

Mikael Björnstedt, verksamhetschef för Klinisk patologi och cancerdiagnostik, påpekar att analyser av cellfritt DNA förväntas öka de närmaste åren, vilket ställer krav på ett tätare samarbete mellan forskare på Karolinska Institutet och vårdpersonal på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Utvecklingen av precisionsmedicinska analyser går snabbt framåt, och för att hänga med krävs ett aktivt kompetens- och kunskapsutbyte mellan akademin och sjukvården, säger Mikael Björnstedt.

Rekommendation av produkter för att underlätta planering av bröstcanceroperationer

Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) har kommit med en rekommendation till regionerna som gäller två produkter som ska underlätta planeringen av bröstcanceroperationer genom att öka flexibiliteten för de kliniska verksamheterna.

Rekommendationen gäller produkterna Magtrace och Sentimag, som används tillsammans för att kartlägga så kallade portvaktskörtlar. Portvaktskörtlarna opereras ut för analys i syfte att upptäcka spridning av bröstcancer. MTP-rådet bedömer utifrån klinisk evidens att produkterna för detta ändamål fungerar lika bra som den standardmetod som används idag, portvaktskörtelskintigrafi. Däremot finns andra fördelar som till exempel att det inte krävs nuklearmedicinsk utrustning, som är fallet för skintigrafi. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har också gjort en hälsoekonomisk analys och kommit fram till att kostnaden för produkterna visserligen är något högre jämfört med dagens metod, men att de andra fördelarna kan överväga.

– Den här metoden används redan idag på några sjukhus, men vi har nu gjort en bedömning av evidensläget och hälsoekonomin och kommit fram till att produkterna sannolikt är lika bra som dagens standardmetoder plus att de medför större flexibilitet när det gäller utrusning, lagerhållning och logistik. Rekommendationen ska ses som ett stöd till regionerna att besluta om användning av produkterna, säger Ulrica Fjärstedt, ordförande i MTP-rådet.

MTP-rådet ingår i regionernas samverkansmodell för medicinteknik inom det nationella systemet för kunskapsstyrning, hälso- och sjukvård.

Läs rekommendationen här.

Om produkterna

Överlevnaden vid bröstcancer beror mycket på bröstcancerns stadium vid diagnos. För att kunna avgöra stadium är bedömning av de lymfkörtlar som lymfvätskan från tumören först dräneras till, portvaktskörtlarna, viktig .

Magtrace är ett magnetiskt spårämne som injiceras i anslutning till tumören i bröstet och färdas med lymfvätskan till portvaktskörtlarna där det ansamlas. Sentimag är en sensor som detekterar Magtrace-ämnet och som kirurgen använder för att hitta portvaktskörtlarna för att kunna operera ut dessa och se om de innehåller bröstcancerceller. Magtrace och Sentimag tillverkas av det engelska företaget Endomag.

Portvaktskörtelskintigrafi är den mest använda metoden för att identifiera portvaktskörtlar idag. Den sker med nuklearmedicinsk teknik, vilket innebär att ett radioaktivt ämne injiceras, som gör att portvaktskörtlarna går att spåra med gammakamera och gammaprobe. När Magtrace och Sentimag används behövs ingen nuklearmedicinsk utrustning, vilket gör att fler sjukhus kan använda sig av metoden.

Tepmetko ingår i högkostnadsskyddet med begränsad subvention

Tepmetko (tepotinib) ingår i högkostnadsskyddet som ensam behandling av vuxna med framskriden icke småcellig lungcancer (NSCLC) med mutationer som leder till så kallad METex14‑skipping, efter tidigare behandling med immunterapi och/eller platinuminnehållande cellgifter.

Tepmetko är en målinriktad MET-hämmare som blockerar den så kallade MET-receptorn och hämmar tillväxten av celler och främjar att celler dör i tumören.

Eftersom studier pågår för ytterligare användningsområden begränsas subventionen till det nuvarande godkända användningsområdet, det vill säga ensam behandling av vuxna med framskriden NSCLC med mutationer som leder till METex14‑skipping, efter tidigare behandling med immunterapi och/eller platinuminnehållande cellgifter.

Läs hela beslutet här.

Undersöker biverkningar för cancerbehandling i Rwanda

Möt Alex Rugamba, en av de ambitiösa doktoranderna från Rwanda som nu får sin forskarutbildning vid Göteborgs universitet. Hans forskning undersöker varför biverkningar är vanligare inom befolkningar på den afrikanska kontinenten för en vanlig cellgiftsbehandling.

Alex Rugamba. Foto: Elin Lindström.

34-åriga Alex Rugamba fick sin grundutbildning inom biomedicinsk vetenskap vid University of Rwanda, och tog sin masterexamen inom medicin vid Konkuk University i Sydkorea. Nu har han just påbörjat sin forskarutbildning, där hans handledare vid Göteborgs universitet är Sofia Birgersson.

– Programmet tillåter mig att bedriva mitt arbete både i Sverige och i Rwanda, där jag genomför min datainsamling. Jag kan umgås med min familj, och få en utmärkt forskarutbildning vid ett mycket bra universitet, säger Alex.

Hans avhandlingsprojekt handlar om cytostatikan paclitaxel, som används som behandling vid en rad olika cancerformer, bland annat äggstockscancer, bröstcancer och livmoderhalscancer. Paclitaxel används i hela världen. Liksom alla cellgifter medför behandlingen biverkningar, som är betydligt vanligare i den afrikanska befolkningen jämfört med exempelvis den europeiska befolkningen. Detta beror på genetiska variationer i enzymer som påverkar metabolism, som är vanligare i Afrika.

Läs hela artikeln här.

Ny studie ifrågasätter vanligaste kirurgiska behandlingen hos de äldsta bröstcancerpatienterna

En ny studie väcker frågor om huruvida äldre kvinnor, i lika stor omfattning som i dag, ska behandlas med mastektomi, dagens vanligaste behandling hos de äldsta (80 år och äldre) bröstcancerpatienterna.

En ny studie väcker frågor om huruvida äldre kvinnor, i lika stor omfattning som idag, ska behandlas med mastektomi.

Studien är baserad på 34.139 kvinnor med ålder över 50 år och med invasiv bröstcancer från svenska kvalitetsregistret för bröstcancer. Allvarliga medicinska postoperativa komplikationer visade sig vara vanligare hos äldre kvinnor, särskilt efter en mastektomi (en fullständig bröstborttagning). Det visades också att äldre kvinnor med allvarligare postoperativa medicinska komplikationer har sämre överlevnad.

Resultaten väcker frågor om äldre kvinnor borde behandlas med bröstbevarande kirurgi och strålbehandling i högre grad. Eftersom strålbehandlingen i många fall kan idag kan på bara 5 dagar istället för tidigare 15 dagar borde detta vara ett fullgott alternativ för många äldre kvinnor.

Artikeln publicerades i British Journal of Surgery. Studien har genomförts i ett samarbete med Jana de Boniface och Anna Johansson, forskare vid Karolinska Institutet, tillsammans med Robert Szulkin från SDS Life Science.