Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Positivt CHMP-utlåtande för Opdivo som neoadjuvant terapi vid NSCLC

EMA:s rådgivande kommitté, CHMP, har gett ett positivt utlåtande för neoadjuvant behandling med Opdivo (nivolumab) i kombination med platinabaserad kemoterapi av resektabel icke‑småcellig lungcancer (NSCLC) med hög risk för återfall hos vuxna vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥ 1 %.

Behandlingen blir det första neoadjuvanta immunterapi-baserade alternativet på NSCLC-området i EU. Rekommendationen baseras på resultaten från FAS 3-studien studien CheckMate 816, som visade att behandling med neoadjuvant Opdivo (nivolumab) i kombination med platinabaserad kemoterapi gav en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av händelsefri överlevnad (EFS) och patologiskt komplett respons (pCR) jämfört med  enbart kemoterapi före kirurgisk borttagning av tumör.

Läs utlåtandet här.

Säkrare och snabbare koll av födelsemärken på alla vårdcentraler

Nu ska alla vårdcentraler i Stockholm ha möjlighet att undersöka födelsemärken och hudförändringar med hjälp av teledermatoskopi. Det nya arbetssättet gör det lättare att snabbt upptäcka och behandla malignt melanom.

Arbetet med att införa det nya systemet har pågått från slutet av maj 2021 till slutet av mars 2023. I korthet går det ut på att läkaren på vårdcentralen kan fästa ett dermatoskop, en sorts förstoringsglas som hen undersöker huden med, på en mobiltelefon och ta bilder. Bilderna skickas sedan till Karolinska Universitetssjukhuset för bedömning av två hudspecialister.

Elinor Nemlander är projektledare för utbildningsinsatsen kring teledermatoskopi och arbetar själv som läkare på vårdcentral.

– Om jag behöver hjälp i min bedömning av ett födelsemärke, eller om jag har en stark misstanke om malignt melanom, använder jag teledermatoskopi, berättar hon.

I slutet av april hade 13 000 remisser skickats in i systemet och ungefär 300 fal av malignt melanom upptäckts.

Elinor Nemlander lyfter flera fördelar med det nya arbetssättet.

– En av de största vinsterna är att vi får tillgång till hudspecialisternas kompetens redan vid patientens första besök på vårdcentralen. Det betyder att vi får en korrekt diagnos snabbare och att patienterna inte behöver slussas runt till olika vårdgivare.

Andra fördelar Elinor Nemlander tar upp är att läkarna opererar färre patienter i onödan och att väntetiden från undersökning till operation blir kortare.

– Vi har sagt att svaret ska komma inom sju dagar, men hittills är medelsvarstiden 23 timmar. Det gör ju också att den tid patienterna går om omkring med oron att inte veta förkortas.

Teledermatoskopi är ett lärande system. Läkarna som använder det blir allt säkrare på att bedöma födelsemärken och hudförändringar.

– De remisser vi skickar lagras också i patientens journal vilket gör det möjligt att eftergranska bilder. Den möjligheten har vi inte haft förut och den ökar den medicinska säkerheten.

Initiativet till det breda införandet av teledermatoskopi kommer från hudläkare som samarbetat med Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland och med Akademiskt Primärvårdscentrum.

En nyligen genomförd enkätstudie där 150 läkare på olika vårdcentraler svarat visar att 95 procent tycker att processen och kvaliteten för patienterna förbättras med det nya arbetssättet och 63 procent uppger att de ökat sin kunskap på området.

– Nu arbetar vi med nästa steg där vi utvecklar fallbaserad fortbildning. Läkarna vill se fler fall, säger Elinor Nemlander.

Ny utvärdering av nationella Min vårdplan cancer i 1177

Regionala cancercentrum i samverkan har genomfört en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av Min vårdplan i 1177. Den visar att antalet aktiva Min vårdplan har femdubblats under de senaste två åren och att helhetsintrycket av Min vårdplan är gott hos patienter, behandlare och införandestödjare. Utvärderingen visar även på förbättringsmöjligheter.

— Det är glädjande att många tycker att Min vårdplan är ett värdefullt verktyg för att skapa delaktighet och inflytande för patienter genom hela vårdresan. För varje år utökas antalet Min vårdplan till fler diagnoser och det blir ett alltmer etablerat stöd och verktyg. Slutsatserna från utvärderingen är mycket värdefulla för utvecklingsarbetet framåt, säger Claire Micaux, nationell samordnare för Min vårdplan cancer.

Syftet med utvärderingen har varit att bättre förstå hur patienter och behandlare använder och upplever Min vårdplan. Utvärderingen fokuserar på fyra olika diagnosgrupper och omfattar erfarenheter från åtta mottagningar där patienter, behandlare och införandestödjare fått dela sina erfarenheter genom enkäter, intervjuer och fokusgrupper.

Resultaten visar att vid de mottagningar som ingår i utvärderingen använder man Min vårdplan för de flesta av sina patienter. När en patient inte erbjuds digitala Min vårdplan beror det oftast på språkbarriärer, kognitiv svikt eller att patienten inte använder digitala tjänster. Många patienter upplever att Min vårdplan ger ökad kunskap om diagnos, vård och behandling, ökad trygghet och ökat inflytande medan behandlare upplever ökad kvalitet och jämlikhet i patientinformationen och ett minskat resursbehov.

I utvärderingen framkommer också att det finns skillnader i hur Min vårdplan används och upplevs. Vissa mottagningar använder Min vårdplan som ett informationsmaterial. Vid dessa mottagningar upplevs tjänsten ge ett begränsat mervärde och en ökad administration.

— För att uppnå en ännu bättre nytta av Min vårdplan skulle arbetssättet, innehållet och tekniken kunna utvecklas. Många patienter lyfter fram att plattformen Stöd och behandling skulle kunna göras mer användarvänlig så att det blir lättare att hitta både information och funktioner. Detta gäller framförallt planeringsverktyget som idag inte används i den förväntade omfattningen. Ungefär en tredjedel av patienterna som besvarat enkäten upplever också att det är svårt att navigera i Min vårdplan. Utöver det som framkommit i utvärderingen behöver vi arbeta vidare med hur vi ska tillgodose behoven hos de patienter som idag inte blir erbjudna Min vårdplan, de som tackar nej eller de som får Min vårdplan men av olika anledningar inte använder den. Ett annat utvecklingsområde är stöd till närstående, säger Claire Micaux.

Utvärderingen ger många konkreta förslag till det fortsatta arbetet. RCC i samverkan har nyligen beslutat att inrätta en funktionsgrupp för Min vårdplan med uppdrag att driva teknisk och innehållsmässig utveckling liksom att fortsätta stödja implementeringen av nya arbetssätt.

Med start efter sommaren 2023 kommer RCC att erbjuda nätverk för behandlare (kontaktsjuksköterskor och andra sjuksköterskor) där man kan utbyta erfarenheter. Funktionsgruppen för Min vårdplan kommer att fokusera på att utveckla interaktiviteten i det befintliga gränssnittet, samtidigt som det pågående samarbetet med Inera kring utvecklingen av plattformen och möjlighet till central kvalitetsuppföljning kommer att intensifieras. Slutligen kommer de diagnosspecifika arbetsgrupperna att arbeta vidare med innehåll i olika svårighetsnivåer och olika typer av medier. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med RCC:s övriga kunskapsstöd, den nationella kunskapsstyrningen och SKR, med det långsiktiga målet att integrera olika lösningar för en sammanhållen vård.

RCC i samverkan ska även se över möjligheterna kring hur min vårdplan i 1177 kan införas för fler patienter. Att stödja verksamheterna i implementeringen utgör en viktig del av arbetet framåt.

Ny studie om immunterapibehandling av melanom

– Vi tycker att immunterapi varit ett helt fantastiskt tillskott för våra patienter vid spridd sjukdom men att vi inte ser bättre effekt för patienterna som får behandlingarna i ett tidigare skede är något uppseendeväckande med tanke på kostnad, biverkningar och vårdtimmar, säger Hildur Helgadottir, en av forskarna bakom studien.

Hildur Helgadottir. Foto: Stefan Zimmerman.

Spritt melanom är en svårbehandlad sjukdom där vi tills för ca tio år sedan inte haft några effektiva behandlingar. Sedan ca tio år tillbaks har vi fått effektiva behandlingar för metastaserat melanom med tillkomst av immunterapier och målriktad behandling som signifikant förlängt överlevnaden, som uppmärksammats stort, inte minst i och med Nobelpris 2018.

2018 infördes även i Sverige och många andra länder denna typ av terapi i ett tidigare skede av sjukdomen, som adjuvant behandling, direkt efter operation av hudmelanom i stadium III där patienterna opererats även för spridning till anliggande hudoråden eller lymfkörtlar. Läkemedelsprövningar hade visat att man med denna behandling minskade återfallsrisken i melanom. Detta var första gången vi fick adjuvant behandling för melanom. Behandlingarna är förstås både dyra och ger en hel del biverkningar, men något vi ändå väldigt gärna ville ge för att minska risken för återfall och helst också död i melanom. Fortfarande är det så att införandet av adjuvant behandling baserades på minskade återfall, de studier som tittar på överlevnad när man jämför adjuvant behandling mot placebo har upprepat skjutit på att komma med resultaten.

Vi har via svenska melanomregistret, som har än teckning av >99% av alla primära melanom som diagnostiserats nu gjort en studie där vi undersökt totalöverlevnad före och efter att vi började med adjuvant behandling 2018. Det vi ser är att det inte blivit någon positiv inverkan på överlevnaden som skett. Vi tycker de nya behandlingarna varit ett helt fantastiskt tillskott för våra patienter vid spridd sjukdom men att vi ännu inte ser bättre effekt för patienterna som får behandlingarna i ett tidigt skede är något uppseendeväckande med tanke på kostnad, biverkningar, vårdtimmar och så vidare.

En orsak som vi tror kan vara bidragande är att immunterapi visat sig fungera bättre när det finns makroskopiska tumörer med flera tumörantigener och immunceller. Mikroskopisk sjukdom som egentligen är det man tänker att man behandlar med immunterapi kan vara suboptimalt för att få igång ett lika effektivt immunsvar. Tills vi får data med totalöverlevnad från kliniska prövningar med adjuvant behandling vill vi, baserat på vår studie uppmana till viss försiktighet. Patienter behöver uppmärksammas på att påverkan på överlevnad ännu inte är fastställd. Alternativet att avvakta med behandling direkt efter operation, och enbart ge behandling om man skulle få ett återfall behöver även diskuteras med patienterna. I Sverige har vi möjlighet att genomföra nationell och populationsbaserade studier som denna, med tanke på våra heltäckande nationella register. I denna studie ingick närmare 1400 patienter.

Ny utlysning av forskningsprogram för att minska komplikationer av barncancerbehandling

Barncancerfonden öppnar en ny utlysning av forskningsprogram inom området toxicitet och sena komplikationer med fokus på tvärprofessionella samarbeten. Programmet är en del av en större satsning där målet är att bättre kunna förebygga men också behandla de hälsoproblem som kan uppstå senare i livet efter genomgången barncancerbehandling.

Utlysningen ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser och har tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet.

– Det är självklart glädjande att antalet som överlever sin barncancer ökat, men det betyder också att vi allt tydligare ser de negativa konsekvenser som de tuffa behandlingarna kan ge senare i livet. Komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, olika kognitiva problem, hormonstörningar men också risken att drabbas av ny cancer, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden. 

Så många som sju av tio som behandlats för barncancer drabbas av sena biverkningar och en tredjedel av dessa är allvarliga, ibland livshotande. Barncancerfonden satsar nu därför på att stärka forskningen inom området. Utlysningen av forskningsmedel är en del av en femårig satsning som leds av en nationell arbetsgrupp med representanter från alla landets sex barncancercentra. Utlysningen ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser och har tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet. Ordförande i gruppen är Arja Harila, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. 

– Avsikten med forskningsprogrammet är inte att finansiera kortvariga forskningsprojekt, utan snarare skapa nya nätverk och bestående strukturer som gynnar både forskningen och vården. 

Uppgraderade register 

Arja Harila, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Utöver utlysningen ska satsningen stimulera till utbyggnad av befintlig infrastruktur.Barncancerfonden stödjer redan sedan tidigare biobanker och kvalitetsregister som kan användas för att följa barncancerdrabbade över tid och en viktig del av satsningen är att finansiera forskningskoordinatorer vid landets alla uppföljningsmottagningarsom kan se till att viktig information om behandling och komplikationer förs över från journalerna till registren, och att avidentifierade patientuppgifter blir tillgängliga för forskningen. 

– När vi får tillgång till mer data kan vi kartlägga riskfaktorer, följa patienters utveckling över tid och se hur sena komplikationer påverkas av olika behandlingar, till exempel när vi införde protonstrålning för ungefär tio år sedan, säger Arja Harila. 

Förebygga och rehabilitera 

Patientperspektivet är också viktigt och i både den nationella arbetsgruppen och i den prioriteringskommitté som ska granska ansökningar finns barncanceröverlevare med. 

– Vi pratar inte om våra barncanceröverlevare utan med dem. Vi vill finansiera forskning som kan hitta sätt att förebygga uppkomst av sena komplikationer och utveckla skonsammare behandlingsmetoder för framtidens barncancerpatienter, men också förbättra livskvalitén för de som lever med sena komplikationer idag, avslutar Britt-Marie Frost, forskningschef Barncancerfonden.