Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Många med matstrups- och magsäckscancer upplever god livskvalitet men också trötthet och oro

För första gången sedan starten har det nationella kvalitetsregistret för matstrups- och magsäckscancer (NREV) sammanställt en patientrapport med lättillgänglig information som riktar sig till patienter.

I rapporten redovisas data om hur många som insjuknar, väntetider, komplikationer och tilläggsbehandling, men även data om hur patienterna upplever sin livskvalitet och sin vård.

– Registret har under flera år samarbetat med patientorganisationen PALEMA som efterfrågat en mer lättläst rapport. I samband med att den interaktiva årsrapporten ”Öppet NREV” ersätter de traditionella årsrapporterna tyckte vi att det var dags att göra en lättläst kortversion, säger Jan Johansson, registerhållare för kvalitetsregistret och kirurg vid Skånes Universitetssjukhus.

Figur 1: Antal personer per 100 000 personer (incidens) som drabbas av magsäckscancer har minskat markant över tid.

Figur 2: Antal personer per 100 000 personer (incidens) som drabbas av matstrupscancer har ökat något över tid.

Magsäckscancer har blivit allt ovanligare under senaste 50 åren, men drabbar fortfarande cirka 600 personer per år. Antalet som insjuknar i matstrupscancer har i stället ökat något under de senaste decennierna och drabbar nu ungefär 700 personer per år. Båda cancerformerna är vanligare hos män men för magsäckscancer har könsskillnaderna utjämnats över tid.

– Matstrupscancer ökar i hela västvärlden framför allt hos män och är relaterad till bland annat övervikt, rökning och alkoholkonsumtion. Magsäckscancer har minskat i flera decennier eftersom det ofta är orsakat av en långvarig infektion i magsäcken av bakterien Helicobacter Pylori. Infektionen blir mindre och mindre vanlig i vårt land, men är fortfarande vanlig i länder med mycket magsäckscancer, säger Jan Johansson.

Trötthet vanligt, men många upplever ändå god livskvalitet

Många patienter uppger att de upplever trötthet och oro för sin hälsa. Samtidigt anger 60 procent av patienterna att de upplever sin livskvalitet och hälsa som god ett år efter diagnos. En majoritet av patienterna upplever också väntetiderna som acceptabla, att de är lagom delaktiga i beslut av sin vård och att informationen har varit bra.

– Tumörer i matstrupe och magsäck är betydligt ovanligare än tjocktarmscancer, men kräver omfattande onkologisk och kirurgisk behandling. Patienterna orkar på grund av behandlingen inte alltid göra sin röst hörd i intresseföreningar eller i den offentliga debatten, något som framgår av resultaten i rapporten, säger Jan Johansson.

Det tar i genomsnitt 44 dagar från diagnos till start av behandling, vilket är betydligt längre än den optimala tiden i standardiserade vårdförlopp som är 38 dagar från välgrundad misstanke till start av behandling. Idag behöver många patienter en individualiserad utredning med många delmoment som gör att tiden blir lång.

– Vi kan behöva se över det standardiserade vårdförloppet för att ta höjd för alla ingående utredningssteg. Det viktigaste är att kvalitén på utredningen är hög och att behandlingsplanen blir individualiserad än att behandlingsstart sker några dagar tidigare och kanske inte är helt optimal, säger Jan Johansson.

Val av tilläggsbehandling varierar i landet

Rapporten visar att valet av tilläggsbehandling före operation av matstrupscancer ser olika ut i landet. Kemoradioterapi innebär att strålbehandling och cellgifter ges samtidigt och används oftare i den Västra, Sydvästra och Norra sjukvårdsregionen, medan enbart cellgifter (kemoterapi) är vanligare i de övriga sjukvårdsregionerna.

– Inom medicinen finns alltid olika behandlingstraditioner, där resultaten kanske är goda oavsett behandling. All cancerbehandling styrs av resultat från vetenskapliga studier och uppdateras ständigt, kommenterar Jan Johansson skillnaderna.

– Kvalitetsregistret har medvetet satt fokus på skillnaderna i val av behandling. För att få klarhet i frågan bedriver vi vetenskapliga studier där vi försöker ta reda på om de olika behandlingstraditionerna har betydelse för långtidsresultat och överlevnad. Vi jämför även våra svenska resultat med andra länders resultat av olika tilläggsbehandlingar, säger Jan Johansson.

Bakgrund kvalitetsregistret

Det nationella kvalitetsregistret för matstrups- och magsäckscancer (NREV) skapades 2006 på initiativ av läkare som arbetade med patienter med matstrups- och magsäckscancer för att förbättra kvaliteten av vården. Tidigare har enbart vanliga årsrapporter tagits fram, men i år valde den nationella styrgruppen att i stället för första gången producera en patientrapport. Syftet är att presentera registerdata riktat mot patienter på ett lättillgängligt sätt. Figurerna i rapporten är hämtade från registrets interaktiva rapport, där den som vill har möjlighet att fördjupa sig.

Läs patientrapporten för matstrups- och magsäckscancer 2023

Nytt nationellt vårdprogram för bäckencancerrehabilitering

Ett nytt vårdprogram för bäckencancerrehabilitering har fastställts och publicerats i Kunskapsbanken på cancercentrum.se. Tidigare har ett liknande dokument funnits under benämningen Vägledning för bäckencancerrehabilitering, men nu är det omarbetat till ett vårdprogram.

Cancer i lilla bäckenet utgörs huvudsakligen av kolorektal, urologisk och gynekologisk cancer. Behandlingen för dessa cancerformer utgörs av operation, strålning, cytostatika och antihormonell behandling ensamt eller i kombination. Sjukdomen och behandlingen ger ofta kvarstående fysiska problem med tarmfunktion, urinvägsfunktion och sexuell funktion, vilket i sin tur kan bidra till försämrad livskvalitet.

Målet med vårdprogrammet för bäckencancerrehabilitering är att ge kunskap om fysiska följdeffekter av behandling av cancer i lilla bäckenet så att eventuella symptom kan behandlas och patienten få så god funktion som möjligt. Vårdprogrammet avser att vara ett konkret stöd för alla vårdgivare, såväl specialistvård som primärvård, som kommer i kontakt med denna patientgrupp. Syftet är att bidra till:

  • adekvat identifiering av eventuella besvär från tarm eller urogenitala organ, kvarstående smärta eller lymfödem
  • adekvat kartläggning och utredning av besvären
  • optimerad behandling av symptom och följdsjukdomar

Vilka behandlingsmodaliteter som kan betraktas som basala skiljer sig mellan olika diagnoser och vårdenheter. Läsaren av vårdprogrammet behöver därför i samråd med andra relevanta instanser bedöma vilka utredningar och behandlingar som är rimliga att göra på den egna enheten och vad som bör remitteras till en annan instans.

– Förhoppningen med vårdprogrammet är att varje region ska kunna använda det som hjälp för att identifiera eller skapa de strukturer som behövs för en optimerad behandling av patienter som drabbats av fysiska funktionsproblem efter behandling av cancer i lilla bäckenet, säger Annika Sjövall, ordförande i Nationell arbetsgrupp för bäckencancerrehabilitering.

Nationellt vårdprogram för bäckencancerrehabilitering

Underhållsbehandling med gilteritinib fördelaktigt för subgrupp av patienter med FLT3-positiv akut myeloisk leukemi

Resultat från fas III-studien MORPHO som utvärderar gilteritinib jämfört med placebo efter stamcellstransplantation presenterades nyligen på årets europeiska hematologikongress EHA och var inkluderad som en nyhet på kongressens pressmöte. En explorativ analys visade på en förbättring av återfallsfri överlevnad (RFS) hos en undergrupp av patienter med mätbar kvarvarande sjukdom (MRD).

Resultaten från fas III-studien MORPHO som visade fördelaktiga resultat med gilteritinib som underhållsbehandling efter hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT), jämfört med placebo hos en subgrupp av AML-patienter med FLT3-ITD-muterad akut myeloisk leukemi (AML) och med mätbar kvarvarande sjukdom (MRD) presentades på ett pressmöte som arrangerades av den europeiska hematologikongress EHA i Frankfurt, Tyskland, och som en ”oral presentation” på kongressen den 11 juni 2023.

Läs hela pressmeddelandet här.

Ny lovande klinisk data med ColoNode

Umeå universitet har, i samarbete med HiloProbe AB, slutfört en del av en ny klinisk studie som ger ytterligare viktig evidens för produkten ColoNodes användbarhet vid tjocktarmscancer.
— Resultaten ser lovande ut, konstaterar Lina Olsson, vd Hiloprobe AB

Lina Olsson, vd för HiloProbe. Foto: Patrick Trädgårdh.

Umeåbolaget Hiloprobe AB har utvecklat ett reagenskit med tillhörande webbaserad mjukvara som analyserar lymfkörtlarna efter operation hos patienter som drabbats av tjocktarmscancer. Produkten kallas ColoNode och dess testsvar kan, tillsammans med andra provsvar, på ett säkrare sätt än med dagens rutinmetod indikera om patienten behöver mer behandling eller om patienten blivit botad med kirurgi.

– Hela 1,8 miljoner patienter världen över får tjock- och ändtarmscancer årligen. Cirka hälften av dem överlever inte sin sjukdom. Vårt mål är att fler patienter ska få leva, säger Lina Olsson, vd för Hiloprobe AB.

Företaget har tidigare genomfört två kliniska studier. En del av en tredje klinisk studie om ColoNode är nu avslutad. Studien är en multicenterstudie som utgår från Umeå universitet, där man följt tjocktarmscancerpatienter i tre år och jämfört ColoNode direkt mot den rutinmetod som finns i dag.

– Det är mycket positivt att vi har kommit så här långt. Jag kan inte gå in på detaljer men resultaten ser lovande ut och vi ser fram emot att de ska publiceras. Det finns generellt ett stort intresse för vår produkt men det behövs omfattande evidens för ColoNode, gärna flera publikationer oberoende av varandra, för att få igång användning av produkten på sjukhusen, konstaterar hon.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.
– Vi vill bidra till visionen om att Sverige ska bli världsledande inom utveckling och tillgängliggörande av avancerade terapier, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Avancerade terapiläkemedel (på engelska Advanced Therapy Medicinal Products, förkortat ATMP) är läkemedel som baseras på celler, vävnader eller gener. Med ATMP kan skador och sjukdomstillstånd behandlas på helt nya sätt och ge bättre möjligheter att lindra och, i successivt allt högre utsträckning, bota en lång rad svåra sjukdomar.

– Det är en spännande och viktig tid när det gäller nya behandlingar för sjukdomar där dagens läkemedel och behandlingar inte räcker till eller saknas helt och hållet, säger Kristina Åkesson, professor och dekan vid Medicinska fakulteten.

En avgörande faktor för att lyckas med ATMP är att ligga i frontlinjen när det gäller stamcells- och genterapiforskning.

– De förutsättningarna har vi som ledande lärosäte när det gäller grundläggande experimentell och translationell forskning inom cell-, vävnads- och genterapi. Det finns ett stort antal forskargrupper vid Medicinska fakulteten som bedriver innovativ forskning med stor potential att utveckla nya ATMP-produkter, säger Kristina Åkesson.

Även vid Lunds universitets tekniska högskola (LTH) bedrivs ATMP-relevant forskning inom en rad områden, bland annat läkemedel, immun- och nanoteknologier samt medicinsk teknik. Universitet bedriver sedan många år också framgångsrik ATMP-relaterad klinisk forskning tillsammans med universitetssjukvården i Region Skåne. Exempel på resultat är de ATMP-behandlingar vid Skånes universitetssjukhus som ges till patienter med blodcancer och vissa neurologiska sjukdomar.

– För att kunna använda dessa avancerade terapier optimalt behövs ett motsvarande ATMP- centrum inom sjukvården. Skånes universitetssjukhus har redan etablerat ett sådant vilket gör att vi gemensamt ligger i framkant av utvecklingen. Detta får betydelse för de patientgrupper som behöver dessa terapier, säger Kristina Åkesson.

Många ATMP är sprungna ur den akademiska forskningen. För att underlätta övergången från upptäckt i forskarlaboratoriet till nya behandlingsterapier för patienterna, behöver tillverkningsprocessen translateras från forskningsrutiner till renrumsrutiner så att den medicinska produkten motsvarar så kallad Good Manufacturing Practice (GMP), god tillverkningssed. Denna translation genomförs vid en så kallad pre-GMP-facilitet och just nu pågår uppbyggnaden av en sådan vid Lunds universitet.

– Komplexiteten för ATMP är större än för traditionella läkemedel (små molekyler) men även i jämförelse med protein och antikroppsläkemedel. Därför krävs nära samverkan mellan akademisk forskning, sjukhus för tillverkning av ATMPs och med patienter för klinisk prövning samt industrin för att kunna skala upp produktionen för att nå många patienter. ATMPs har en potential att bota sjukdomar vi idag anser vara obotliga, det är en spännande utveckling inom forskningsområdet vi får vara med om, säger Anna Falk, professor vid Stamcellscentrum, Lunds universitet.