Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Akademiska först i Sverige med internationell ackreditering för ovarial- och endometriecancerkirurgi

Som första verksamhet i Sverige får Akademiska sjukhuset en internationell ackreditering som Centre of Excellence inom kirurgisk behandling för livmoderkroppscancer. Samtidigt ackrediteras sjukhuset även som Centre of Excellence inom kirurgi för äggstockscancer, vilket endast Karolinska sjukhuset haft tidigare.

Livmoderkroppscancer (endometriecancer) och äggstockscancer (ovarialcancer) är de vanligaste gynekologiska cancerformerna. De allra flesta som drabbas av någon av cancerformerna genomgår kirurgi som en del av sin behandling.

– Våra patienter kommer från hela Sjukvårdsregion Mellansverige. Vi tar även emot patienter från andra regioner som behöver en ytterligare bedömning, säger Karin Glimskär Stålberg, överläkare och docent vid verksamhetsområdet kvinnosjukvård på Akademiska sjukhuset.

Ackrediteringen ges av European Society of Gynaecological Oncology och är giltig i fem år.

– För att ackrediteras behöver man behandla en viss volym patienter, visa goda resultat och ägna sig åt forskning, både klinisk och redan publicerad. Det är som en kvalitetsstämpel för patienter som söker sig till oss, och även de som remitterar sina patienter till oss. Att vi blir ett Centre of Excellence visar att vi uppfyller de europeiska kraven på ett högt kvalificerat tumörkirurgiskt center, säger Karin Glimskär Stålberg.

Akademiska sjukhuset har sedan tidigare tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid viss endometrios. Uppdraget inriktar sig på avancerad kirurgi som cirka 250 patienter i Sverige är i behov av varje år.

FAKTA: Äggstocks- och livmoderkroppscancerkirurgi

  • 2019 certifierades Akademiska sjukhuset som europeiskt centrum för avancerad äggstockscancerkirurgi och uppgraderades 2023 till Centre of Excellence. Organisatoriskt tillhör centrumet verksamheten kvinnosjukvård.
  • De flesta fall av livmoderkroppscancer opereras med robotassisterad titthålsteknik. Fördelarna med detta är bl.a. att patienten får mindre smärta efter operationen, kan komma hem snabbare från sjukhuset samt kortare sjukskrivning. Sedan ett par år använder man s.k. portvaktskörtelteknik för att bedöma om sjukdomen spridit sig. Detta har inneburit en centralisering av kirurgin till universitetssjukhus.
  • Äggstockscancer opereras i de allra flesta fallen med öppen kirurgi, eftersom tumörer kan vara stora eller att sjukdomen är spridd i buken.  I vissa fall kan HIPEC-behandling (varm cytostatika i bukhålan i samband med kirurgi) vid spridd äggstockscancer, vara aktuell i studieform. Akademiska sjukhuset är det enda sjukhuset i Sverige som är med i en internationell studie om HIPEC-behandling vid äggstockscancer.
  • Sjukvårdsregion Mellansverige består av Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Värmland, Region Västmanland och Region Örebro län.

Stora förändringar i behandling av recidiverande mantelcellslymfom

I Sverige insjuknar ca 100 personer årligen i mantelcellslymfom (MCL). Sjukdomen kan i vissa fall ha ett indolent förlopp och initialt inte vara behandlingskrävande, men kan också vara betydligt mer kliniskt aggressiv. Nu har det nationella vårdprogrammet för mantelcellslymfom reviderats.

Behandling utgörs primärt av kemoterapi i kombination med rituximab, och för yngre patienter rekommenderas också konsolidering med autolog stamcellstransplantation. Utvecklingen av behandling vid MCL går snabbt framåt, och många nya läkemedel studeras vid primärbehandling såväl som vid återfall av MCL.

Nytt i denna version av vårdprogrammet är framförallt följande:

  • Ibrutinib rekommenderas generellt som behandling vid 1:a recidiv
  • För patienter med progress under ibrutinib rekommenderas CAR-T-cellsbehandling i form av brexucabtagene autoleucel

Läs Nationellt vårdprogram mantelcellslymfom.

EU-kommissionen godkänner nivolumab i kombination med kemoterapi vid icke-småcellig lungcancer

EU-kommissionen godkänner Opdivo (nivolumab) i kombination med kemoterapi som neoadjuvant behandling av patienter med kirurgiskt resekterbar icke-småcellig lungcancer.

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate-816 som visar att neoadjuvant behandling med Opdivo (nivolumab) i kombination med platinabaserad kemoterapi förbättrade händelsefri överlevnad (EFS) och patologisk komplett respons (pCR) jämfört med enbart kemoterapi. Opdivo är därmed det första EU-godkända neoadjuvanta immunterapibaserade behandlingsalternativet för patienter med kirurgiskt resekterbar icke-småcellig lungcancer med PD-L1-uttryck ≥1 % och hög risk för återfall.

Lungcancer är den främsta orsaken till cancerrelaterad död i världen och varje år får cirka 4 000 personer diagnosen i Sverige. Sjukdomen delas in i två huvudgrupper; icke-småcellig lungcancer och småcellig lungcancer där icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för cirka 85% av fallen.

EU-kommissionens beslut innebär att nivolumab i kombination med platinabaserad kemoterapi nu kan användas som neoadjuvant behandling av resektabel icke‑småcellig lungcancer med hög risk för återfall hos vuxna vars tumörer har PD‑L1‑uttryck ≥ 1 %. Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate-816 där tre cykler kombinationsbehandling med nivolumab och kemoterapi innan kirurgisk borttagning av tumör visar på statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av händelsefri överlevnad (EFS) och patologisk komplett respons (pCR) jämfört med enbart kemoterapi. Säkerhetsprofilen överensstämde med tidigare rapporterade studier på nivolumab i kombination med kemoterapi vid NSCLC.

— Även om det är möjligt att bota vissa patienter med resekterbar icke-småcellig lungcancer med hjälp av kirurgi kommer cirka 30–55% av patienterna som får sina tumörer borttagna att drabbas av återfall, och tyvärr avlida till följd av sjukdomen. Det finns därmed ett stort behov av behandlingsalternativ utöver kirurgi som kan minska risken för återfall. Vi är därför glada över EU-godkännandet för den här immunterapibaserade kombinationen av nivolumab och kemoterapi, som innebär att vi är ett steg närmare att kunna erbjuda ytterligare ett behandlingsalternativ i det tidiga skedet av sjukdomen”, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Nivolumab-baserade alternativ har nu godkänts för behandling i tidigare sjukdomsstadier av fyra olika cancertyper inom EU: NSCLC, urotelial cancer, matstrupscancer eller cancer i övergången mellan matstrupe och magsäck och malignt melanom.

Över 300 barncancerpatienter har fått sina gener kartlagda i unikt svenskt projekt

Sedan 2021 erbjuds alla barn i Sverige som drabbas av cancer att få hela arvsmassan kartlagd genom helgenomsekvensering – något som är unikt i världen. Nu visar en analys av de första 309 barnen med solida cancertumörer som ingått i projektet att mer precisa diagnoser kunnat ställas hos fler än hälften av patienterna. En förutsättning för mer individanpassad behandling. Helgenomsekvensering ökar också kunskapen om barncancer, möjliggör för ny forskning och kan bidra till utvecklingen av precisionsläkemedel för barn.

Göteborgs Barncancercentrum har störst upptagningsområde i Sverige och under den aktuella perioden, 2021 till nu, har 72 barn med solida tumörer får sitt DNA analyserat inom ramen för projektet GMS barncancer.

2021 helgenomsekvenserades den första barncancerpatienten inom ramen för projektet GMS Barncancer och nu har 309 barncancerpatienter* fått en genetisk kartläggning av både sina friska celler och cancerceller. En genomgång av samtliga barn där prover tagits från solida tumörer visar nu att projektet bidrar till mer exakt diagnostik och med det nya behandlingsmöjligheter.

– GMS Barncancer är unikt då vi erbjuder alla barn helgenomsekvensering, i de flesta andra länder är det bara vid återfall som man gör dessa analyser. Vi är redan bra på att sätta rätt diagnos i Sverige men genom helgenomsekvenseringen så blir diagnosen ännu mer precis vilket gör att vi kan sätta in rätt behandling så snabbt som möjligt. Och omvänt – vi kan låta bli att ge läkemedel som inte behövs. Inte minst det senare hoppas vi på, att vi kan minska överanvändning av läkemedel som kan ge onödiga komplikationer, säger David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi vid Lunds universitet och överläkare vid Klinisk patologi i Region Skåne, samt co-chair för GMS Barncancer.

Sedan start har projektet finansierats av Barncancerfonden och på senare tid även av Socialdepartementet. Senast i maj meddelande regeringen att de avsätter 10 miljoner kronor för att inom ramen för projektet Genomic Medicine Sweden genomföra piloter för att implementera genetisk och molekylär diagnostik i klinisk praxis. GMS Barncancer engagerar sammanlagt runt 100 personer på de sex orter som har större barnonkologiska centra – Stockholm, Lund, Uppsala, Göteborg, Umeå och Linköping. Nu hoppas Barncancerfonden att regionerna ska ta över finansieringen och projektet ska övergå i rutinsjukvård.

– Idag finns inget annat land i världen som erbjuder alla barncancerpatienter samma möjlighet till avancerad diagnostik som vi kan göra tack vare GMS Barncancer. Jämlik vård ska vara en självklarhet och därför är vi väldigt stolta över detta projekt som är en förutsättning för att alla barn ska kunna ta del av precisionsmedicin när det finns att tillgå. Projektet visar att alla regioner kan använda modern diagnostik och på sikt fasa ut andra äldre diagnosmetoder, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Även om det inte finns så många målstyrda läkemedel utprövade på barn så kan man redan nu se en klinisk nytta när de två första åren analyserats.

– Vi kan se att över hälften av barncancerpatienterna med solida tumörer har fått en förfinad eller reviderad diagnos. I över 90 procent av fallen har vi också fått fram information av kliniskt värde, där 22 patienter har fått förändringar i sin behandling, som till exempel att de kunnat få ett målstyrt läkemedel, immunterapi eller modifierad konventionell terapi, säger David Gisselsson Nord.

David Gisselsson Nord hoppas att läkemedelsforskningen för barn ska komma i kapp den som sker för vuxna cancerdrabbade.

– När vi kommit lika långt gällande precisionsbehandlingar för barn som för vuxna, då kommer vi både att kunna öka överlevnaden och på sikt minska de sena komplikationer som idag drabbar över 70 procent av de barn som överlever sin cancer, avslutar han.

Om GMS Barncancer:

  • Ett projekt inom Genomic Medicine Sweden, GMS, som drivs i nära samarbete med Barntumörbanken, en nationell biobank för barntumörer. Arbetet startade 2019 och kom i drift 2021.
  • Barncancerfonden har finansierat GMS Barncancer sedan 2019. Först genom ett uppstartsbidrag om 15 MSEK, sedan i form av strategiska anslag om 24 MSEK, som successivt trappas ner fram till 2026.
  • Målet är en mer exakt diagnostik som gör det möjligt att välja rätt behandling, men också mer kunskap om varför barncancer uppstår och hur den kan bekämpas genom att den data som genereras inom ramen för projektet tillgängliggörs för forskning via Barntumörbanken.
  • Projektet tilldelades Guldpillret 2022.

* Antalet inkluderar barncancerpatienter med solida tumörer under perioden Q1 2021 – Q1 2023. Leukemier är inte inkluderade i dessa siffror.

Ny teknik främjar forskning om hur kolorektalcancer kan förhindras

Att det finns en koppling mellan tarmens slemhinnor och cancer i tjock- och ändtarmen har man känt till ganska länge. Slemhinnorna verkar skydda mot cancer. George Birchenough vill ta reda på hur det skyddandet systemet fungerar och kontrolleras. På sikt hoppas han kunna utveckla möjligheter att stärka slemhinnan och därmed motverka uppkomsten av cancer i tarmen.

George Birchenough. Foto: Magnus Gotander.

Kolorektalcancer är samlingsnamnet för olika typer av cancer i tarmen som varje år drabbar 6 800 personer i Sverige och globalt orsakar drygt en miljon dödsfall. Det är klarlagt att dieten spelar en viktig roll i sjukdomens utveckling genom sin påverkan på tarmens slemhinnor. Egentligen är det tarmbakterierna som påverkas av dieten och de påverkar i sin tur slemhinnan vars funktion som skyddsbarriär mellan bakterierna och tarmväggen då kan sättas ur spel.

Epitelceller (gröna i botten av bilden) separerade från bakterier (gröna överst i bilden) av slem (rött). Foto: Magnus Gotander.

”Vi tror att det är en kombination av vad man äter och särskilda sorters bakterier i tarmen som gör att slemhinnan bryts ner. Bakterierna i tarmen behöver växtfibrer. En kost med mycket fett och socker leder till att tarmbakterierna svälter. Då börjar en del av dem i stället att äta av slemhinnan som till slut kollapsar”, förklarar George Birchenough, forskare vid institutionen för biomedicin vid Göteborgs universitet.

Studerar bägarcellerna
I sin forskning fokuserar han på att definiera signalvägarna mellan de särskilda celler som producerar slemmet i slemhinnan, bägarcellerna, och tarmbakterierna. Målet är att hitta möjligheter att stärka slemhinnan så att den kan få större motståndskraft mot den kost som nu skadar den.

Epitelceller i tarmen (gröna) och slemproducerande bägarceller (röda). Foto: Magnus Gotander.

”Bägarcellerna har tidigare varit lite negligerade av forskningen. Nu vet vi att det finns många olika typer av bägarceller med lika många olika och specifika funktioner. Vissa producerar olika typer av slem, andra kommunicerar med immunförsvaret eller känner av och reagerar på olika bakterier. Vi försöker klargöra vilka bägarceller som gör vad.”

Forskningen har visat att tarmbakterierna producerar olika molekyler och att bägarcellerna i sin tur skapar receptorer för de molekylerna. Det är bakgrunden till hypotesen att det finns en signalering mellan bakterierna och cellerna som påverkar uppbyggnaden av slemhinnan.

Stärkt motståndskraft
Mycket medicinsk forskning går ut på att få fram läkemedel. Men George Birchenoughs arbete handlar om att hitta möjligheter att förhindra uppkomsten av cancer i tarmen genom att främja en välfungerande slemhinna. Han ser flera olika möjliga vägar: att tillföra bakterier, probiotika, som producerar vissa molekyler, att ge prebiotika som främjar tillväxten av rätt bakterier och att använda postbiotika vilket innebär att tillföra de molekyler som bakterierna ska producera.

Tvärsnitt av utsträckt tarmvävnad med slemproducerande bägarceller (mörkblå). Foto: Göteborgs universitet.

”Alla metoderna har sina för- och nackdelar men de är exempel på att det kan gå att främja en välfungerande slemhinna som därmed får bättre motståndskraft mot de hälsoutmanande livsstilsval som så många gör,” säger George Birchenough.

Ökar takten med ny teknik
Nu ser han och hans forskargrupp fram emot att införskaffa ny avancerad teknisk apparatur. Ett anslag om 2,3 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ett så kallat in-vivo bildtagningssystem som enligt George Birchenough kommer att göra stor skillnad.

”Vi kommer att kunna arbeta extremt mycket snabbare och därmed också få fram mycket mer kunskap på kortare tid. Och tidpunkten för när vi kan veta vilka av de där signalerna och kommunikationsvägarna som har terapeutiska möjligheter har kommit mycket närmare!”