Ingela - Onkologi i Sverige

Diagnostik av akut lymfatisk leukemi hos barn med hjälp av helgenomsekvensering

En ny svensk studie visar att helgenomsekvensering kan upptäcka kliniskt relevanta genomiska avvikelser vid akut lymfatisk leukemi och har stor potential för implementering i rutindiagnostik. Studien har genomförts av forskare i gruppen klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, inom Genomic Medicine Swedens arbetsgrupp för hematologi och publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Oncology.

Gisela Barbany, docent i medicinsk genetik.

Behandlingsresultat för barn med akut lymfatisk leukemi (ALL), den vanligaste cancersjukdomen hos barn, är mycket goda med 90 procent överlevnad. Men 15 procent av barnen får återfall och hälften överlever inte sin sjukdom. När ett barn diagnostiseras med leukemi kartläggs bland annat vilka genetiska avvikelser som finns i leukemicellerna, som ett led i bedömningen av återfallsrisken. Detta kräver flera olika tekniker vilket är tidskrävande och kostsamt.

För en andel patienter har det inte varit möjligt att bestämma genetisk riskgrupp eller så har det helt saknats kända prognostiska markörer.

–Vi behöver därför mer precisa diagnostiska verktyg för att bättre kunna individanpassa behandlingen och därmed förhoppningsvis kunna bota fler, säger Gisela Barbany, docent och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av de ansvariga bakom studien.

Helgenomsekvensering (WGS) har gjort det möjligt att kartlägga arvsmassan med stor noggrannhet och detaljrikedom. Det ger en ökad förståelse av leukemisjukdomen. I studien har WGS och gängse rutindiagnostik vid ALL jämförts för att undersöka om WGS kan ersätta dagens metoder. Analyserna har gjorts på diagnostiska benmärgmaterial från 88 ALL patienter.

Fatemah Rezayee, doktorand vid klinisk genetik.

–Resultaten visar att WGS kunde fastställa samtliga klinisk relevanta genetiska avvikelser. Dessutom, kunde vi med WGS identifiera genetiska förändringar som är viktiga för leukemiutveckling i 35 av 39 patienter som tidigare saknade information för att indelas till en riskgrupp, säger Fatemah Rezayee, doktorand vid gruppen klinisk genetik och försteförfattare till studien.

Studien har också bekräftad en fullständig överensstämmelse mellan de rutindiagnostiska och WGS resultaten. Vidare identifierade författarna ytterligare en viktig men svårupptäckt genetisk avvikelse med hjälp av ett skräddarsytt bioinformatikverktyg. De lovande resultaten öppnar upp nya möjligheter för genetisk diagnostik av ALL för att kunna individanpassa behandlingen och på så sätt medverka till att undvika såväl under- som överbehandling.

Studien utfördes inom Genomic Medicine Swedens arbetsgrupp för hematologi, i samarbete med SciLifeLab Clinical Genomics, och finansierades av medel från bland annat Science for Life Laboratory Swedish Genomes Program (med stöd från Knut och Alice Wallenberg stiftelsen), Barncancerfonden och Vetenskapsrådet under ramen för ERA PerMed.

Läs publikationen här.

Ny utlysning riktar fokus på barncanceröverlevarnas hälsa

Barn med cancer löper stor risk att drabbas av både akuta reaktioner under själva behandlingen och sena komplikationer långt efter att den avslutats. Barncancerfonden lanserar nu ett nytt forskningsprogram som ska bidra till att minska komplikationerna under och efter barncancerbehandling.

Utlysningen ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser och har tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet.

Fem frågor som besvaras av Weronica Ek som projektleder den satsning som utlysningen ingår i:

Vad skiljer denna utlysning från barncancerfondens ordinarie?

”Denna utlysning är en del av barncancerfondens strategiska satsning med syfte att hitta sätt att förebygga uppkomst av sena komplikationer, att utveckla skonsammare behandlingsmetoder för framtidens barncancerpatienter, men också att förbättra livskvalitén hos de som lever med sena komplikationer idag. Det som skiljer denna utlysning från våra övriga projektutlysningar är att vi vill möjliggöra skapandet av större nationella och internationella samverkansprogram där flertalet forskare och läkare, men även personer med andra spetskompetenser ingår. På detta sätt kommer forskarna få stor möjlighet att få en så komplett och tydlig översikt över de behov och problem som barncanceröverlevare har, och möjliggöra för forskarna att driva den bästa och vassaste forskningen inom området.”

Kan den som redan har stöd från barncancerfonden för ett projekt som handlat om toxicitet eller sena komplikationer söka detta anslag?

”Med denna utlysning vill vi öka kvaliteten på forskningen kring toxicitet och sena komplikationer och absolut inte hindra de forskare som redan utför bra forskning inom området. Vi vill snarare öka deras möjlighet att utföra större samverkansprojekt vilket kan höja kvaliteten på forskning inom området. Vi tillåter därför att forskare som redan är finansierade av barncancerfonden att även söka medel i denna utlysning.”

Hur kommer stödet att utformas?

”Stödet kan ges till samverkansprogram som har en hög barncancerrelevans och ett särskilt fokus på neurokognitiva, kardiovaskulära, och fertilitetsrelaterade komplikationer. Forskare kan söka medel för ett till fyra år, och den totala summan att söka ligger på 16 miljoner kronor. Tanken är att vi vid denna utlysning ska finansiera ett till två forskningsprogram.”

Varför har ni valt just kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet? Barncanceröverlevare kan ju drabbas av andra typer av problem senare i livet orsakade av den tuffa behandlingen?

”Barncancerfondens mål är självklart att stötta forskning som kan leda till att alla sena komplikationer ska minska och att framtidens barncanceröverlevare ska få leva sina liv så komplikationsfria som möjligt. De områden som vi valt att fokusera på i denna utlysning är alla vanliga komplikationer hos barncanceröverlevare och komplikationer som överlevarna själva rapporterar som viktiga.”

Ett av utlysningens syften är att stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser, varför är det viktigt?

Barncancerfondens mål är att bidra till världsledande och konkurrenskraftig forskning, samt långsiktig hjälp för barncancerdrabbade världen över, inte bara i Sverige. Och för att nå dit måste vi samarbeta nationellt och internationellt och finansiera den viktigaste och bästa forskningen. Barncancer är en ovanlig diagnos, och för att få en så bra förståelse för de komplikationer som uppstår hos barn som behandlats för cancer så behöver vi samverka mellan både regions- och kompetensgränserna. Vi vill också stärka samarbetet mellan de olika professioner som barn som har behandlats för cancer träffar. Utöver onkologer och övrig behandlande personal så träffar många barncanceröverlevare även kardiologer, fysioterapeuter, psykologer och fertilitetsläkare, men även experter inom andra områden som behandlar och följer upp barn som drabbas av både direkta och sena komplikationer.

Barncancerfondens satsning för att minska de sena komplikationerna består av tre delar: stöd till nätverkande, uppbyggnad av infrastrukturer genom en extra satsning på kvalitetsregister och forskningsprogrammet.

Det finns uppskattningsvis över 12 000 barncanceröverlevare i Sverige.
Sena komplikationer är ett samlingsnamn för alla former av bestående problem eller komplikationer som kommer som en följd av behandling eller av sjukdomen i sig. De kan uppstå inom en rad olika områden och innebära mer eller mindre allvarlig påverkan på hälsa och livskvalitet.
Bland de vanligaste sena komplikationer som kan drabba barncanceröverlevare finns hormonella problem, hjärt- och kärlpåverkan, kognitiva svårigheter och infertilitet.
Sedan 2016 finns det ett nationellt vårdprogram för uppföljning av barncancer.
Uppföljningsmottaganingar för barncancer finns vid Stockholm, Göteborg, Lund, Umeå, Uppsala och Linköping.

Sista ansökningsdag 2023-09-08 kl 14.00. Länk till ansökningssystemet.

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Aron Onerup, postdoktor vid Göteborgs Universitet och St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA; Maria Åberg, projektledare och professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Att fysisk aktivitet kan förebygga vissa typer av cancer är känt sedan tidigare. Det som nu studerats är kopplingen mellan fysisk kondition vid mönstring och risken att senare insjukna i 18 olika cancerformer.

Analyserna bygger på data om 1 078 000 män som mönstrade i Sverige under åren 1968-2005, med en snittålder på 18 år. Alla resultat var oberoende av eventuell övervikt eller fetma, vilket år personerna mönstrade, samt föräldrarnas utbildningsnivå.

Studien som publiceras i tidskriften British Journal of Sports Medicine visar att bra kondition vid mönstring följdes av lägre risk att utveckla cancer i huvud-halsområdet, matstrupen, magsäcken, bukspottkörteln, levern, tjocktarmen, ändtarmen, njurarna och lungorna.

Tydligast vid magtarmcancer

Kopplingarna till kondition var starkast för cancersjukdomar i magtarmkanalen, däribland cancer i matstrupe och lever med en cirka 40-procentigt lägre risk för personer med bra kondition vid mönstring. Motsvarande för cancer i magsäck och tjocktarm var en cirka 20-procentigt lägre risk.

Uppgifterna om rökning var knapphändiga, men sannolikt var personerna med bra kondition oftare rökfria. Detta tros förklara en del av den starka kopplingen mellan sämre kondition och cancer i matstrupe och lever, samt hela kopplingen mellan sämre kondition och lungcancer.

För endast två cancerformer, hudcancer och prostatacancer, var bra kondition i unga år kopplat till ökad sannolikhet för diagnos. En trolig förklaring är att män med bra kondition också har bättre koll på hudförändringar och prostata, vilket leder till fler tidiga vårdkontakter och diagnoser.

Forskargruppen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har även studerat kondition vid mönstring relativt dödlighet inom fem år efter en cancerdiagnos senare i livet. Preliminära data presenterade på årsmötet för American Association for Cancer Research visade att dödligheten i cancer, alla kategorier, var i genomsnitt 30 procent lägre för personer som haft bra kondition.

God kondition en bra rustning

Aron Onerup är postdoktor vid Göteborgs Universitet och St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA, och studiens förstanamn och korresponderande författare:

– Att ha god kondition verkar både kunna minska risken att få många typer av cancer, och göra en bättre rustad för en framgångsrik cancerbehandling om man drabbas. Resultaten förstärker argumenten för att arbeta med att etablera hälsosamma levnadsvanor som leder till god kondition redan tidigt i livet, säger han.

Maria Åberg, projektledare och professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tror att resultaten kan bli ytterligare ett verktyg i arbetet med att motivera tonåringar och unga vuxna att öka den fysiska aktiviteten.

Mats Börjesson är professor i idrottsfysiologi på Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och senior författare i studien:

– Levnadsvanor grundas tidigt och är ofta stabila över hela livet. Studien ska inte tolkas som att det räcker att röra sig som ung, vi tror att det är av stor betydelse fortsatt upp i åren, säger han.

Läs hela publikationen.

Ny metod kan rädda fler från hudcancer

Att kolla misstänkta hudförändringar är viktigt för att hinna upptäcka cancer i tid. Nya metoden teledermatoskopi kan rädda fler liv.

Foto: Joakim Lindberg.

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. De flesta som får melanom har bränt sig ett flertal gånger i solen.
Teledermatoskopi är en metod som införts i Region Stockholm, men som även finns i andra regioner i landet. Idén bakom metoden startade hos hudläkare på Karolinska sjukhuset och 2019 beslutade Region Stockholm om införande. Metoden är ett verktyg för allmänläkaren att använda för att konsultera hudläkare för en misstänkt hudcancer och är nu tillgängligt på alla Stockholms vårdcentraler.

– Allmänläkaren tar två vanliga bilder och två bilder med ett dermatoskop kopplad till en mobiltelefon. Bilderna skickas sedan via en digital IT-plattform, till Karolinska Universitetssjukhuset för bedömning, säger Karina Schultz, hudläkare och medlem av den styrgrupp på Karolinska Universitetssjukhuset som granskar bilderna från teledermatoskopi.

Alla bilder finns tillgängliga i patientens journal vilket ökar tryggheten att alltid kunna gå tillbaka till bilderna om behov uppstår.

– Patienten får tillgång till bedömning av hudcancerspecialiserade hudläkare redan från första besöket på vårdcentralen. Vårdcentralen och patienten får ett snabbt svar, patienten kan opereras snabbare vid hudcancermisstanke och slipper onödig oro under väntan på svar, säger Karina.

På Karolinska Universitetssjukhuset arbetar en grupp hudspecialister specialinriktade på teledermatoskopi och hudcancer. Varje remiss från vårdcentralen bedöms alltid av minst två specialister i samråd vilket ger en hög kvalitet och träffsäkerhet. När det finns misstanke om hudcancer prioriteras fallet som besvaras redan inom någon dag. Svaren kommer till vårdcentralen med en rekommendation om hur fallet skall handläggas tillsammans med noggrann beskrivning av vad specialisten ser. Detta gör att kunskapen om hudcancer och dermatoskopi ökar i primärvården som snabbt blir allt bättre på att själva ställa rätt diagnos.

Patienter dröjer ofta i månader, ibland mer än ett år att söka för sin misstänkta hudcancer. Teledermatoskopi gör att de istället kan handläggas inom primärvården och enbart de med bekräftad hudcancer behöver remitteras till specialist, vilket gör att patienter slipper onödiga läkarbesök och besparar sjukvårdsresurser.

– När patienten nu vet att den blir undersökt av hudcancerspecialist redan på vårdcentralen och att sådan undersökning är lättillgänglig, kan det bidra till att patienter söker tidigare än idag, säger säger Karina Schultz och fortsätter:

– Vår förhoppning är att detta leder till att vi hittar fler tunna melanom med god prognos, där operation är botande, säger Karina.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Gabriella Chauca Strand, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är försteförfattare till den vetenskapliga studien. Foto: Elin Lindström.

Cancerläkemedel är ett dominerande område inom läkemedelsindustrin, som ständigt utvecklar och lanserar nya behandlingar. Läkemedel för cancer godkänns centralt av Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA) och introduceras ofta därefter i Sverige.

För att snabbare nå patienter har det blivit allt vanligare att cancerläkemedel godkänns baserat på studier som visar en effekt på biomarkörer, men utan att det finns tydlig evidens för att de förlänger livslängd eller förbättrar livskvaliteten för patienter. Forskare inom hälsoekonomi vid Göteborgs universitet visar nu i en studie att det fortsatt saknas sådan evidens för många av de nya cancerläkemedlen, flera år efter att de introducerats.

Oklar effekt för viktiga utfall

Studien omfattar fleråriga uppföljningsdata för 22 cancerläkemedel som introducerats i Sverige de senaste tio åren. Den genomsnittliga uppföljningstiden för de 22 läkemedlen var 6,6 år.

För sju av dessa 22 läkemedel fanns åtminstone en studie som tydligt visade att behandlingen gett antingen bättre livskvalitet eller ökad livslängd. För de övriga 15 läkemedlen hade randomiserade kontrollerade studier inte kunnat visa på någon sådan effekt, eller så saknades resultat från sådana prövningar. Bara för ett av läkemedlen fanns vetenskaplig evidens för att både överlevnad och livskvalitet förbättrades.

Begränsade resurser

– Vi visar att en majoritet av de läkemedel som införs med begränsad evidens fortsatt saknar tydlig evidens för hur de faktiskt påverkar överlevnad och livskvalitet hos patienter, säger Gabriella Chauca Strand, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet som är försteförfattare till den vetenskapliga publiceringen.

I ljuset av att cancerbehandling tar alltmer i anspråk av hälso- och sjukvårdssystemens begränsade resurser krävs fortsatta diskussioner om vilka läkemedel som bör godkännas för ersättning, menar forskarna.

– Bristen på bekräftande evidens för viktiga patientutfall är problematisk och skapar osäkerheter kring hur dessa läkemedel faktiskt bidrar till meningsfull patientnytta, och i längden även hur effektivt dessa resurser används inom sjukvården, säger Gabriella Chauca Strand.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Clinical Drug Investigation.