Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Levercancer och allvarlig leversjukdom vanligare om fettlever finns i familjen

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som kan visa sambandet i en rikstäckande studie publicerad i Journal of Hepatology.

Fett ackumulerat i leverceller. Foto: Getty Images.

Personer med metabolt orsakad fettlever har en förhöjd risk att utveckla och avlida i levercancer. Fettlever är idag den främsta orsaken till att levercancer ökar snabbt. Men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att även nära släktingar och partners har en förhöjd risk att drabbas av leverrelaterade sjukdomar.

Bör utvärdera nyttan med screening

Fahim Ebrahimi, postdoc. Foto: Gunilla Sonnebring.

– Patienter med metabolt orsakad fettlever bör inte behandlas isolerat utan rekommendationer om livsstilsförändringar bör ges till både släkt och familj. Dessutom talar vår studie för att man bör utvärdera nyttan med screening av nära släktingar med ytterligare riskfaktorer, säger studiens försteförfattare Fahim Ebrahimi, läkare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Forskarna har använt sig av den så kallade ESPRESSO-kohorten som bland annat innehåller information om alla leverbiopsier tagna i Sverige från 1965 och framåt. Där fann de knappt 12 000 personer med biopsiverifierad MASLD (”Metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease”, tidigare kallat NAFLD, se faktaruta). Till var och en av dessa matchades upp till fem kontrollpersoner. Därefter identifierades nära släktingar (föräldrar, syskon och barn) till båda grupperna liksom partners. Totalt omfattar studien närmare 250 000 nära släktingar och 57 000 partners.

Följdes i upp till 50 år

Med en uppföljningstid på, i snitt, 17,6 år, där vissa individer följdes så länge som 50 år, fann forskarna att nära släktingar till MASLD-patienter löpte en 80 procent ökad risk att drabbas av levercancer jämfört med kontrollerna. Men levercancer är en relativt ovanlig sjukdom vilket gör att den absoluta riskökningen att drabbas är betydligt lägre. Enligt forskarna är den absoluta riskökningen under 20 års tid 0,11 procent.

– Det innebär att ytterligare en av 900 nära släktingar till patienter med MASLD utvecklar levercancer under en 20-årsperiod. Så den absoluta risken är liten. Men på populationsnivå är den ändå relevant, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Miljöfaktorer spelar in

Partners till MASLD-patienterna hade klart förhöjda risker att drabbas av allvarlig leversjukdom som till exempel cirros (skrumplever) och död.

– Detta bekräftar att det finns en tydlig ärftlighet i metabolt orsakade fettleversjukdomar, men också att miljöfaktorer, som en delad livsstil, spelar en viktig roll, säger Fahim Ebrahimi.

Forskningen finansierades av Swiss National Science Foundation (SNSF) och Karolinska Institutet. Fahim Ebrahimi, Hannes Hagström och Jonas F. Ludvigsson har alla haft ekonomiska relationer till olika läkemedelsbolag, främst i form av forskningsstöd för andra, orelaterade, studier, men även för rådgivande funktioner.

 

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med ATMP. Målet är att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar, samt underlätta samarbete. ATMP-centrum Uppsala invigs fredagen den 8 september.

Fredagen den 8 september invigs ett centrum för läkemedel inom avancerad terapi på Akademiska sjukhuset. Bakom centrumet står Akademiska/Region Uppsala och Uppsala universitet. Målet är att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar med cell- och genterapi samt vävnadstekniska produkter.

ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) är en regulatorisk definition av en specifik typ av läkemedel baserade på celler, vävnader eller gener. ATMP delas in i somatiska cellterapier, genterapier och vävnadstekniska produkter, samt kombinationsläkemedel där avancerade terapiläkemedel används tillsammans med medicintekniska produkter. Allt fler patientgrupper kommer i fråga för behandling med läkemedel för avancerad terapi, däribland patienter med cancer och blodsjukdomar, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller svåra brännskador.

Uppsala har en lång tradition inom ATMP-forskning och behandling. Gunilla Enblad, professor och överläkare inom onkologi, berättar att Uppsala var tidigt ute: 2014 behandlades den första patienten i Europa med CAR T-celler här, då Akademiska sjukhuset i samarbete med Uppsala universitet och Baylor College of Medicine startade sin första CAR T-studie (CAR är en förkortning för chimeric antigen receptor). Sedan dess har sjukhuset fortsatt behandla patienter med CAR T-celler både inom kliniska studier och med redan godkända behandlingar.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

– Främsta nyttan med ATMP-centrum är att patienterna ska få ökad tillgång behandling med avancerade läkemedel. Frågan har diskuterats länge, men nu är tidpunkten rätt. Fältet rör sig snabbt och det sker otroligt mycket både nationellt och internationellt. Hela landet kraftsamlar och det sker flera stora satsningar, både lokalt och nationellt. Vi förväntar oss att se en exponentiell ökning av godkända terapier de närmsta åren. Redan idag har vi på Akademiska sjukhuset ATMP-produktion inom brännskadevården där vi har ett uppdrag inom Nationell högspecialiserad vård. För att utveckla detta krävs de stödfunktioner som nu etableras, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

– Centrumet samlar all den expertis och erfarenhet som finns inom ATMP-området på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Det ger oss en kraftfull plattform som förenklar vidare utveckling och införande av nya behandlingar. ATMP-centrum Uppsala blir dessutom en tydlig kontaktväg in för patienter, forskare, industri och samarbetspartners inom fältet, tillägger hon.

Eva Tiensuu Janson, professor och ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci vid Uppsala universitet, framhåller att centrumet kommer att bidra till att stödja befintlig och framtida forskning inom området, samt tillgängliggöra redan godkända behandlingar:

– Genom etableringen knyter vi samarbetet mellan universitetet och sjukhuset tätare. Vi vill sänka tröskeln för att driva ett ATMP-projekt hela vägen från laboratoriet till klinik, så att nya läkemedel snabbare kan komma patienterna till gagn.

Hon tillägger att läkemedel för avancerad terapi styrs av ett eget regelverk vilket kan vara utmanande för den som inte är insatt. Ofta ställs även höga krav på samordning av verksamheter för den omfattande logistik som erfordras. Likaså vad gäller spårbarhet vid tillvaratagande av celler och vävnad och efterföljande ATMP-produktion.

FAKTA: Läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Indelas i somatiska cellterapier, genterapier och vävnadstekniska produkter, samt kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.

  • Somatiska cellterapier definieras av att de innehåller celler som bearbetats väsentligt så att dess egenskaper, funktion eller struktur har ändrats och att cellerna ges med syftet att behandla, förebygga eller diagnosticera en sjukdom genom sin effekt.
  • Genterapier definieras av att de innehåller arvsmassa (DNA, RNA eller annan nukleinsyrasekvens) vars syfte är att reglera, reparera, ersätta, addera eller ta bort en gensekvens, och att denna effekt beror på arvsmassan eller dess produkt.
  • Vävnadstekniska produkter definieras av att de innehåller bearbetad vävnad eller celler för nybildning, reparation eller ersättning av human vävnad.
  • Kombinationsläkemedel som innehåller läkemedel för avancerad terapi kombinerat med medicintekniska produkter (t.ex. matrix eller stödkonstruktioner)
  • I likhet med andra läkemedel, ska säkerhet och effekt visas genom kliniska prövningar.
  • Det så kallade sjukhusundantaget är speciellt för läkemedel för avancerad terapi. Det möjliggör användning av ATMP, som ännu inte är marknadsgodkända, på enskilda patienter under en läkares ansvar.
  • Läkemedel för avancerad terapi ska alltid tillverkas under så kallad god tillverkningssed (eng. Good Manufacturing Practice – GMP), oavsett om de används inom klinisk läkemedelsprövning eller under sjukhusundantag. Tillverkningstillstånd ska alltid sökas hos Läkemedelsverket.

Uppdaterat vårdprogram för tumörer i centrala nervsystemet

Det nationella vårdprogrammet för tumörer i centrala nervsystemet har uppdaterats och omfattar nu även hjärnhinnetumörer (meningeom).

Det nationella vårdprogrammet för tumörer i hjärna, ryggmärg och dess hinnor är den uppdaterade, utvidgade versionen av vårdprogrammet tumörer i centrala nervsystemet.

– Den största förändringen är att vårdprogrammet utökats med diagnosen hjärnhinnetumörer, säger Sara Kinhult, ordförande i vårdprogramgruppen för tumörer i centrala nervsystemet.

Liksom tidigare finns specifika rekommendationer för utredning, behandling och uppföljning för såväl låggradiga som höggradiga tumörtyper hos vuxna patienter. Samtliga kapitel i vårdprogrammet har uppdaterats och reviderats. Särskilt kapitlen om egenvård och uppföljningar har omarbetats och utökats.

Vårdprogrammet omfattar diagnoserna astrocytära och oligodendrogliala tumörer, medulloblastom, ependymom och intrakraniella germinalcellstumörer och nu också meningeom.

Ytterligare förändringar jämfört med tidigare version går att läsa om i inledningskapitlet i vårdprogrammet.

Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg

Världsledande forskning om cancer i matstrupe och magsäck prisas

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar professor Jesper Lagergren vid Karolinska Institutet med Reuterskiölds pris, för världsledande forskning med inriktning på orsaker, prevention och behandling av matstrups- och magsäckscancer.

Jesper Lagergren. Fotograf: Linda Åhman.

Jesper Lagergren är professor och överläkare i kirurgi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet samt King’s College London, School of Cancer and Pharmaceutical Sciences.

– Jesper Lagergrens upptäckter har haft stor betydelse för prevention, diagnostik och behandling av matstrups- och magsäckscancer. Hans forskning har bidragit till att öka överlevnaden för drabbade patienter, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

– Jag är mycket hedrad och glad för priset och för att vår forskning uppmärksammas. Min forskningsgrupp har som mål att bidra till att minska antalet döda i matstrups- eller magsäckscancer genom att påvisa orsaker och förebyggande åtgärder samt klarlägga kirurgiska faktorer som medför förbättrad överlevnad, säger Jesper Lagergren.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 24 oktober 2023. Pristagaren belönas med 40 000 kronor.

Om Reuterskiölds pris

Ernst Reuterskiölds fond, stiftad av apotekaren Ernst Reuterskiöld och hans maka Jenny Reuterskiöld, genom testamente 1904, överlämnad till Svenska Läkaresällskapet 1930, belönar ”värdefulla, av svenska medborgare författade arbeten i kirurgi”.

 

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts lymfom.

Stefan Kuczera. Foto: Malin Arnesson.

Stefan Kuczera är forskare vid Avdelningen för radiologi på Institutionen för kliniska vetenskaper. Han utvecklar och tillämpar djupa neurala nätverksmetoder, som är en slags artificiell intelligens, för att förbättra den diagnostik för prostatacancer som görs med diffusionsviktad magnetresonanstomografi (dMRI).

– Vi har nyligen utvecklat ett ramverk för robust och reproducerbar skattning av dMRI-modellparametrar som kan fungera som avancerade biomarkörer för prostatacancergradering. Men tillvägagångssättet är än så länge inte praktiskt för större patientkohorter på grund av långa beräkningstider, säger Stefan.

Djupinlärningsmetoder förväntas komma att överträffa konventionella metoder när det gäller robusthet, bildkvalitet och beräkningsprestanda. Djupinlärningsmetoderna kommer att tillämpas på patientdata som samlas in på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med en dedikerad förvärvssekvens.

Stefan Kuczera disputerade i magnetresonansfysik vid Victoria University of Wellington, Nya Zeeland, 2015. Efter en period som postdoktor vid Lunds universitet, kom han till Göteborgs universitet 2018.

Behövs fler behandlingsalternativ

Alessandro Camponeschi. Foto: Malin Arnesson.

Med sin expertis inom B-celler vill Alessandro bidra till bättre behandling för barn med Burkitts lymfom. Det är en aggressiv cancerform, där det behövs fler effektiva behandlingsalternativ. Burkitts lymfom ingår i den cancergrupp som uppstår i celler i kroppens lymfsystem.

I den aktuella studien ska Alessandro undersöka proteinet CD38, ett protein i cellmembranet som uttrycks högt i både Burkitts lymfom och i andra B-cellsmaligniteter.

– Målet är att bedöma vilken terapeutisk potential det finns i att rikta in sig mot CD38 som målprotein, vilket kan leda till nya behandlingsalternativ för barn som lider av denna form av B-cellcancer, säger Alessandro.

Alessandro Camponeschi är forskare vid Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Institutionen för medicin. Under sina doktorandstudier i Italien arbetade han med B-celler inom hälsa och olika sjukdomar på ett flertal laboratorier, bland annat när det gäller vanlig variabel immunbrist och reumatoid artrit. Som postdoktor i Göteborg började han fokusera på human B-cellsutveckling och dess kliniska konsekvenser, såsom immunbrist, autoimmunitet och cancer. För närvarande forskar han framför allt på B-cellreceptorbiologi och den roll dess signalering spelar i spridningen och överlevnaden av B-cellsmaligniteter.