Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ingen ökad cancerrisk hos majoriteten med refluxsjukdom

Refluxsjukdom yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Men nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften BMJ att det inte finns någon ökad cancerrisk hos majoriteten av patienterna. En omfattande studie från tre nordiska länder visar att cancerrisken enbart är förhöjd hos patienter som uppvisar förändringar i matstrupens slemhinna vid gastroskopi.

Dag Holmberg, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och ST-läkare i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Stefan Zimmerman.

– Det här är glädjande resultat eftersom refluxsjukdom är ett väldigt vanligt tillstånd och de flesta patienter har en helt normal slemhinna vid undersökning med gastroskopi, säger studiens försteförfattare Dag Holmberg, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och ST-läkare i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Refluxsjukdom innebär att surt maginnehåll läcker upp i matstrupen. Det kan ibland ge upphov till inflammation i matstrupens slemhinna, så kallad esofagit, vilket diagnostiseras med gastroskopi. Det är välkänt att refluxsjukdom ökar risken för matstrupscancer, men det har tidigare varit okänt hur cancerrisken ser ut hos patienter med normal slemhinna.

Symtomen vid refluxsjukdom kan komma och gå men består i regel över tid. Det innebär att många uppsöker vård vid flera tillfällen och ofta genomgår upprepade gastroskopier för att upptäcka slemhinneförändringar eller förstadier till cancer.

– Vår studie tyder på att dessa upprepade gastroskopier sannolikt inte är nödvändiga för personer med refluxsjukdom som har normal slemhinna i matstrupen. Fynden borde vara lugnande för denna stora patientgrupp och kan ge vägledning till läkare inom primärvården som ofta behandlar de här patienterna, säger Dag Holmberg.

Den aktuella studien bygger på nationella hälsodataregister i Sverige, Danmark och Finland och inkluderade drygt 285 000 individer med refluxsjukdom där gastroskopi inte påvisat esofagit. Patienterna följdes i upp till 31 år och forskarna registrerade alla fall av matstrupscancer.

Cancerrisken jämfördes sedan med risken hos individer från den generella befolkningen av samma ålder, kön och vid samma tidsperiod i de tre länderna. Ingen ökad risk för matstrupscancer observerades hos patienter med refluxsjukdom och normal slemhinna.

Som jämförelse analyserade forskarna även cancerrisken hos drygt 200 000 individer med refluxsjukdom med esofagit. Dessa hade en påtagligt ökad risk att utveckla matstrupscancer.

–  Vi planerar nu att gå vidare och undersöka vilka andra faktorer än esofagit som kan kopplas till cancerutveckling hos personer med refluxsjukdom, säger studiens sisteförfattare Jesper Lagergren, professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och överläkare i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark, Helsingfors universitet och Uleåborgs universitet i Finland. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Nordiska Cancerunionen. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Digital cancerrehabilitering i Skåne väcker internationellt intresse

Ängelholms sjukhus helt digitala cancerrehabilitering blir nu en del i ett större internationellt projekt som ska utveckla, testa och implementera e-hälsolösningar inom cancervården – där målet är att ge ökad livskvalitet för patienter och göra vården mer jämlik.

– Vi har erfarenhet av att öppna och driva en digital rehabilitering. Det vi har sett är att det finns gott om digitala verktyg men att det är brist på modeller, riktlinjer eller utbildningar om hur ett digitalt möte mellan vårdgivare och patient ska gå till. Vi behöver kunna säkra samma goda kvalitet i ett digitalt möte som i ett fysiskt. Det behövs en handbok och det är den vi ska börja skriva nu, säger Patrik Göransson som är Ängelholms sjukhus representant i AMBeR-projektet.

AMBeR står för Advanced Modeling of Baltic Cancer e-caRe och går ut på att bygga upp helt digitala processer inom cancervården. Projektet finansieras av EU Interreg South Baltic Programme 2021-27 för perioden september 2023 till augusti 2026.

Patrik Göransson är enhetschef för Cancerrehabilitering Skåne online, den digitala cancerrehabiliteringen som lanserades i början av 2023. Det är erfarenheterna från den verksamheten som ligger bakom inbjudan att utforma och delta i AMBeR-projektet.

– Att minimera behovet för fysiska besök gynnar inte bara de som har långt att åka utan även de som lider av trötthet som följd av cancersjukdom eller behandling. Det sparar också tid, och gör att fler kan få in sin rehabilitering i det övriga livspusslet, säger Patrik Göransson,

Projektet kommer även att undersöka möjligheterna för patienter att mäta olika blodvärden i hemmet, för att sedan följa upp med en digital vårdkontakt om resultaten. Även lokala infrastrukturer och regelverk ska ses över och en modell, manual och policyrekommendationer levereras till EU.

– Allt vi kommer fram till i projektet ska testas i verkligheten, mätas och utvärderas. Jag är säker på att detta arbete kommer att underlätta för verksamheter som vill komma igång med digital vård och rehabilitering, men den stora vinsten är så klart att våra patienter får en bättre och mer tillgänglig vård, säger Patrik Göransson.

Om AMBeR-projektet 

AMBeR-projektet har beviljats totalt 2,6 miljoner Euro och leds av leds av Department of Oncology vid Zealand University Hospital i Danmark. Ängelholms sjukhus tilldelas totalt 4,5 miljoner kronor för sin del i projektet.

Med BrainChild vill Barncancerfonden skapa nya förutsättningar för barncancerforskning

Enorma mängder forskningsdata om barncancer samlas i dag in över hela världen i olika format och separata databaser som sällan är utformade för att delas. Med innovationsprojektet BrainChild ska Barncancerfonden undersöka möjligheten att skapa nya förutsättningar för barncancerforskning genom en centraliserad dataplattform för att lagra, analysera och dela data med forskare och kliniker. Med finansiering om 100 000 euro från EQT Foundation inleds en förstudie under hösten 2023.

I dag finns stora mängder data kring ett barn som drabbas av cancer, men dessa är svåråtkomliga där olika institutioner ofta använder sig av olika infrastrukturer och system för datalagring, vilket gör det svårt att komma åt rätt information och få system att prata med varandra.

Genom BrainChild vill Barncancerfonden undersöka möjligheten att skapa en centraliserad dataplattform för att lagra, analysera och dela data om barncancer med forskare och kliniker. Med hjälp av AI-teknik och tillgången till storskaliga data hoppas Barncancerfonden att BrainChild kan överbrygga tidigare utmaningar och underlätta effektivt informationsutbyte mellan olika aktörer. Förhoppningen är att BrainChild ska fylla ett viktigt behov i den globala forskningsinfrastrukturen och bidra till att påskynda betydande framsteg inom utvecklingen av nya behandlingar.

– Trots de forskningsframsteg som gjorts är barncancer den vanligaste dödsorsaken till följd av sjukdom hos barn i Sverige, och inför vissa diagnoser står vi fortfarande handfallna. Med en gemensam dataplattform skulle barncancerdata kunna tillgängliggöras på ett helt nytt sätt, vilket i förlängningen betyder att vi kan få svar på frågor vi inte ens vet att vi borde ställa. Jag är övertygad om att big data och AI kommer att revolutionera forskningens möjligheter att förstå hela bilden av samspelande faktorer, och i det kan BrainChild spela en oerhört viktig roll säger Elinor Westerberg, chef strategisk affär på Barncancerfonden.

Näringsliv och ideell sektor visar vägen

BrainChild inleddes under våren 2023 och EQT Foundation går nu in med 100 000 euro för att finansiera den förstudie som ska identifiera förutsättningarna att samla och ena globala barncancerrelaterade data. Utöver finansiellt kapital, bidrar EQT och EQT Foundation med expertis och ett brett kontaktnät över hela världen i de projekt de investerar i. För BrainChild kommer bland andra Sven Törnkvist, Head of EQT Digital, Marcos Alvarez, Director EQT Partners och Celine Bale, Vice President EQT Partners, att följa och stötta projektet som en del av EQT Foundations Deal Team.

– BrainChild går helt i linje med EQT Foundations syfte, att stödja initiativ som med hjälp av disruptiv teknik bryter ny mark, och är samtidigt ett utmärkt exempel på ett internt skapat projekt som kan bidra till en systemförändring. Vi är övertygade om att Barncancerfonden genom sitt projekt kan påskynda betydande forskningsframsteg med sikte på en ökad överlevnad. Givet organisationens historia, expertis och breda nationella- och internationella nätverk är Barncancerfonden perfekt lämpade att driva den här sortens av utvecklingsprojekt, säger Sven Törnkvist, Head of EQT Digital och en del av EQT Foundation Deal Team.

Från förstudie till skarp utveckling

I Sverige drabbas i snitt 350 barn av barncancer varje år, av dem dör tyvärr ungefär 50. Trots forskningsframsteg så ligger överlevnaden endast på 85 procent vilket gör barncancer till den vanligaste dödsorsaken till följd av sjukdom.

I Barncancerfondens uppdrag ingår att skapa förutsättningar för barncancerforskning. BrainChild är ett initiativ för att kunna ta snabbare kliv mot att fler barn överlever utan fysiska och psykiska men. I höst inleds förstudien för att undersöka möjligheten att samla globala hälsodata kopplat till barncancer. Efter förstudien utvärderas potentialen i olika vägval, och projektet går därefter in i sin nästa fas.

– Tack vare EQT Foundations investering i BrainChild har vi nu möjlighet att undersöka vad som krävs för att sjösätta vår idé. Vi är otroligt glada för att EQT Foundation likt oss ser potentialen i att skapa en helt ny övergripande infrastruktur för forskare och kliniker, och vi ser med spänning fram emot att ta nästa steg avslutar Elinor Westerberg, chef strategisk affär på Barncancerfonden.

Om BrainChild

BrainChild är ett projekt initierat av Barncancerfonden i syfte att undersöka möjligheten att skapa en centraliserad dataplattform för att lagra, analysera och dela data om barncancer med forskare och kliniker. Med hjälp av AI-teknik och tillgången till storskaliga data hoppas Barncancerfonden att BrainChild ska fylla ett viktigt behov i den globala forskningsinfrastrukturen och bidra till att påskynda betydande framsteg inom utvecklingen av nya behandlingar. Projektet är ett samarbete mellan Barncancerfonden och EQT Foundation, som bland annat finansierar en förstudie som inleds hösten 2023. För mer information.

 

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Anna Falk, professor i neurovetenskap och stamcellsforskare vid Lunds universitet, ska leda nyinrättade LU-ATMP. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Min vision är att vi ska accelerera utvecklingen av alla de avancerade terapier som är på gång inom Lunds universitet. Tillsammans med hälso- och sjukvården och Life Science-industrin har vi potential att på ett avgörande sätt bidra till nya banbrytande behandlingar, och i vissa fall bot, där det inte finns så mycket att erbjuda dagens patienter, säger Anna Falk.

Med många års erfarenhet inom stamcellsforskning i ryggen kommer Anna Falk att leda insatserna för att driva och stötta ATMP-forskning och utveckling vid Lunds universitets centrum för avancerade terapiläkemedel (LU-ATMP). För att lyckas krävs stamcells- och genterapiforskning i frontlinjen. Och de förutsättningarna finns på plats vid Lunds universitet genom ett stort antal forskargrupper som bedriver internationellt framgångsrik experimentell och translationell forskning inom cell-, vävnads- och genterapi.

En anledning till att allt fler avancerade terapiläkemedel utvecklas nu är de framsteg som gjorts inom molekylärbiologi, genteknik och cellterapi.

– I en rapport* som presenteras denna vecka kunde vi identifiera 23 pågående ATMP-projekt, och det bara vid Stamcellscentrum. Sedan finns det annan forskning relevant för ATMP-utveckling, såväl inom Medicinska fakulteten som vid Lunds tekniska högskola, säger Anna Falk.

Avgörande blir också samverkan med ATMP-center vid Skånes universitetssjukhus och Life Science-industrin, menar Anna Falk.

– Avancerade terapiläkemedel är inte bara en trend, utan representerar en ny era inom medicin. Sverige har en vision om att bli världsledande inom ATMP-utveckling och det finns många ATMP-projekt med stor potential inom svensk akademi. Man kan likna det vid unika och värdefulla frön som odlas fram och som kräver ett mycket speciellt omhändertagande för att utvecklas till innovativa och verkningsfulla ATMP-terapier. Jag vill att LU-ATMP ska bidra till att vi skördar dem i Sverige, säger Anna Falk.

Första steget på väg till en ny sådan behandling tas ofta inom akademin. Redan där, menar Anna Falk, behöver forskarna stöttning och råd för att de produkter som sedan går till klinisk prövning ska kunna skalas upp och bli ett läkemedel eller terapi för att nå många patienter. I det kommer hon tillsammans med vice centrumföreståndare Mats Ohlin, professor i immunteknologi vid Lunds tekniska högskola, fylla en viktig roll.

Fler fall av bröstcancer kan hittas med hjälp av AI

En röntgenläkare och en AI upptäckte fler fall av bröstcancer i mammografiscreening jämfört med två röntgenläkare, enligt en studie publicerad i The Lancet Digital Health. Forskarna från Karolinska Institutet pekar på att AI nu är redo att implementeras inom bröstcancerscreeningen.

Foto: Getty Images.

I drygt 30 år har mammografiscreening varit en viktig nyckel för att minska dödligheten i bröstcancer. Men mammografiscreeningen har flera utmaningar, till exempel finns det en brist på röntgenläkare. Flera retrospektiva studier har tidigare pekat på att artificiell intelligens skulle kunna vara lösningen på det problemet.

Karin Dembrower, anknuten forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: N/A.

– AI och människan uppfattar bilder något annorlunda och därmed skapas en synergi som ökar upptäckten av bröstcancer, säger försteförfattare Karin Dembrower, anknuten forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Traditionellt granskar två röntgenläkare varje undersökning. I den aktuella studien granskades undersökningarna av två röntgenläkare och AI för att avgöra vilka kvinnor som skulle återkallas för ytterligare diagnostik. Baserat på vilka kvinnor som diagnosticerades med bröstcancer, kunde forskarna avgöra träffsäkerheten hos olika kombinationer av röntgenläkare och AI.

– Med studien ScreenTrustCAD ville vi utgå från granskning av två röntgenläkare och jämföra med träffsäkerheten för en röntgenläkare och AI, samt enbart AI, säger Karin Dembrower.

Studien genomfördes på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm mellan april 2021 och juni 2022. Drygt 55 500 kvinnor mellan 40 och 74 år screenades.

Den traditionella granskningen, med två röntgenläkare, upptäckte 250 bröstcancerfall. Forskarna upptäckte, inte oväntat, att två röntgenläkare och AI detekterade flest antal bröstcancerfall, 269. En röntgenläkare och AI upptäckte 261 i samma kohort, en statistiskt säkerställd ökning. Enbart AI upptäckte 246.

Fredrik Strand, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: Martin Stenmark.

– Jämfört med nuvarande standard med två röntgenläkare ledde granskning av AI och en röntgenläkare till att man upptäckte cancer hos fyra procent fler kvinnor, samtidigt som läkarnas granskningstid blev 50 procent lägre, säger huvudansvarig forskare Fredrik Strand, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

När det gäller fall av falskt positiva, det vill säga den andel av de återkallade som var friska, något som innebär onödigt lidande och onödiga vårdkostnader, minskade de fallen med sex procent för röntgenläkare och AI, samt med 55 procent för AI som enda granskare, jämfört med två röntgenläkare.

– Vi konstaterar att för mammografiscreening var AI och en röntgenläkare ett bättre alternativ än två röntgenläkare. Till skillnad från en tidigare studie från Lunds universitet, är denna förbättring statistiskt säkerställd i ScreenTrustCAD. Även om AI övertar mycket av det initiala granskningsarbetet behövs läkare för att noggrant bedöma och vid behov ta prov på de kvinnor som återkallas, säger Fredrik Strand och fortsätter:

– Vår studie visar att AI är redo för en kontrollerad implementering i mammografiscreening. Då är det viktigt att säkerställa att AI-systemet är väl utvärderat på bilder från samma typ av röntgenutrustning, och att träffsäkerheten fortlöpande följs upp. På längre sikt finns även potential att AI tar över merparten av bedömningarna av mammografiscreening.

Sedan juni 2023 granskas screeningmammografi på Capio S:t Görans sjukhus av AI och en röntgenläkare, vilket har frigjort tid för röntgenläkarna att ägna tid åt de kvinnor som har bröstcancer. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Region Stockholm Cancerfonden och mjukvaruföretaget Lunit Inc.

Publikation

“Artificial intelligence for breast cancer detection in screening mammography: A paired-readers prospective interventional screen positive trial”, Karin Dembrower, Alessio Crippa, Eugenia Colón, Martin Eklund, Fredrik Strand, The Lancet Digital Health, online 9 september 2023.