Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Mutation hos lungcancerpatienter kopplas till ökad risk för hjärnmetastaser

En populationsbaserad studie på 6.000 lungcancerpatienter visar att patienter med mutationen KRAS G12C har stor risk att få hjärnmetastaser, men detta leder förvånansvärt nog inte till en sämre överlevnadsprognos. Studien har genomförts av forskare knutna till Genomic Medicine Sweden och det Nationella lungcancerregistret med stöd av Amgen.

Varje år drabbas cirka 4.000 patienter i Sverige av lungcancer. I den vanligaste formen, icke-småcellig lungcancer (NSCLC), drivs tumörutvecklingen ofta av förändringar i arvsmassans tillväxtgener. Den gen som oftast drabbas är KRAS där flera olika genförändringar på ett hittills oklart sätt leder till en heterogen grupp av tumörer. En av dessa KRAS-mutationer, varianten G12C, har varit i fokus de senaste åren eftersom den kan hämmas av specifika målriktade läkemedel.

Studien innefattar drygt 6.000 patienter i Nationella lungcancerregistret där man vid diagnos gjort en gensekvenseringsanalys. Resultaten visar att KRAS-mutationen G12C är starkt kopplad till rökning, vanligare hos kvinnor och påverkar cancerns spridningsmönster på ett unikt sätt jämfört med andra KRAS-mutationer.

Johan Botling. Foto: Johan Wingborg.

– Det mest intressanta fyndet är att patienter med mutationen G12C i KRAS har större risk att få hjärnmetastaser än lungcancerpatienter med andra mutationer, säger Johan Botling, överläkare och professor i patologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som lett arbetet med forskningsstudien.

Överlevnadsdata för patienter med mutationen KRAS G12C som hade hjärnmetastaser vid diagnos visar dock att de inte hade sämre prognos än lungcancerpatienter med andra spridningsmönster.

– Det här fyndet överraskade oss. Vi ser att dessa lungcancerpatienter tycks få hjärnmetastaser tidigare i sin sjukdom än andra, men samtidigt har färre metastaser i andra organ. Kanske är det förklaringen till resultaten, säger Johan Botling. I fortsatta studier kommer vi också att undersöka hur olika KRAS-mutationer påverkar svar på behandling med cytostatika, immunterapi och målriktade läkemedel.

En viktig förutsättning för studien är att resultat från mutationsdiagnostik med NGS (next-generation sequencing) sedan 2015 rapporterats på nationell nivå för lungcancerpatienter till det Nationella lungcancerregistret.

Gunnar Wagenius. Foto: Johan Linberg, Karolinska universitetssjukhuset.

– Nationella lungcancerregistret är en unik resurs för forskning där vi nu kan koppla molekylära data med annan patientinformation som ålder, kön och behandlingsresultat, både för att kunna använda befintliga behandlingar på bästa sätt och för att utveckla nya angreppsätt. Det här är den första publikationen som visar på potentialen i att koppla molekylär diagnostik med patientdata i registret, säger Gunnar Wagenius, docent och överläkare på Lungonkologiskt Centrum, Karolinska universitetssjukhuset och registerhållare för Nationella lungcancerregistret.

Sandra Eketorp Sylvan. Foto: Amgen.

– I Sverige har vi unika möjligheter att generera högkvalitativa, tillförlitliga real-world data. Inom lungcancer ligger Sverige även i framkant vad gäller tidig biomarkörstestning. Många kliniska prövningsprogram idag inkluderar målriktade behandlingar och då är tidig, bred, etablerad biomarkörstestning av yttersta vikt. För oss på Amgen är samarbetet med GMS och Lungcancerregistret ett föredömligt exempel på när vi tillsammans kan generera unika, högkvalitativa data för att bygga en kunskap som är viktig även bortom Sveriges gränser, säger Sandra Eketorp Sylvan, Medical Director Amgen Sverige.

– Här har vi tittat på mutationer i en gen och hittat intressanta data. Med den breda gensekvensering som utvecklas inom GMS finns möjligheten att koppla molekylära data från många hundra gener till effekter på stora nationella patientpopulationer. Det kommer ge oss ännu större möjligheter att förstå samband och kunna individanpassa behandlingar, avslutar Johan Botling.

Läs publikationen här.

Tepkinly EU-godkänt för vuxna med relapserande eller refraktär DLBCL

AbbVie meddelar att EU-kommissionen gett Tepkinly (epkoritamab) ett villkorat godkännande som monoterapi för behandling av vuxna personer med diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL), som fått återfall (relaps) eller inte svarat på (refraktär) två eller fler linjer av systemisk behandling.

Tepkinly är den första och enda subkutana T-cellsaktiverande bi-specifika antikroppen för behandling av denna patientpopulation inom EU.

 

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som utvecklar nu en ny klass antibiotika.

Forskare vid Linköpings universitet utvecklar en ny sorts antibiotika. Foto: Magnus Johansson/LiU.

Det finns många läkemedel och läkemedelskandidater som är mycket effektiva när det gäller att döda bakterier eller tumörceller. Problemet är att de även skadar patienten. Därför används de inte alls eller i mycket liten utsträckning. I de fall de används för att behandla sjukdomar som cancer ges läkemedlet oftast direkt i blodet och sprids i hela kroppen. Men forskare vid Linköpings universitet utvecklar en metod för att leverera starka läkemedelssubstanser på ett säkrare sätt, som de hoppas ska öppna upp nya möjligheter att behandla olika sjukdomstillstånd.

– Det finns många läkemedelssubstanser som är mycket effektiva, men ger svåra biverkningar. Jag vill paketera sådana molekyler med vår metod så att de levereras specifikt till den plats i kroppen där bakterierna eller cancercellerna finns. Vi kan sänka dosen och ändå få god effekt just där den behövs, säger Frank Hernandez, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet.

Frank Hernandez har särskilt intresserat sig för en grupp läkemedel som har använts sedan 1960-talet och som kallas nukleosidanaloger. De är fortfarande förstahandsalternativet vid behandling av flera typer av cancer och virusinfektioner. Forskning har visat att denna typ av molekyler också är bra på att döda bakterier. Trots det används inte nukleosidanaloger för att behandla bakterieinfektioner i dag – antagligen för att dessa läkemedel är förknippade med svåra biverkningar och det i dagsläget finns annan antibiotika. Samtidigt har uppkomsten och spridningen av livshotande, multiresistenta bakterier skapat ett stort behov av nya alternativ till de antibiotika som används i dag och där skulle nukleosidanaloger kunna spela en roll.

Frank Hernandez och Baris Borsa, Linköpings universitet. Foto: Magnus Johansson/LiU

De senaste tio åren har Frank Hernandez och hans kollegor gjort flera upptäckter som banat väg för den metod som de utvecklat för att paketera nukleosidanaloger så att de kan levereras på ett säkrare sätt. I flera studier har de undersökt egenskaper hos en typ av proteiner som kallas nukleaser. Nukleaser finns i såväl djur som bakterier, men under evolutionen har det uppstått skillnader mellan bakteriers nukleaser och mänskliga nukleaser, vilket forskarna utnyttjar. Forskarteamet har visat att nukleasers specifika ”fingeravtryck” kan användas för att känna igen olika bakterier.

– Med vår metod kombinerar vi två saker: förmågan att på ett mycket specifikt sätt hitta en bakterieinfektion, och effektiviteten hos läkemedel som har funnits under mycket lång tid och ofta är väl beprövade, men som hittills levererats på ett sätt som skadar patienten, säger Frank Hernandez.

Alla nukleaser har en sak gemensamt: de fungerar som biologiska saxar, som klipper av dna i cellers arvsmassa. Metoden som forskarna har utvecklat utnyttjar dessa egenskaper hos specifika nukleaser från den bakterie som ska behandlas. Läkemedlet paketeras så att det är inaktivt fram till dess att det kommer i kontakt med rätt nukleas. Bakterienukleaset klipper loss nukleosidanalogen, som då blir aktiv och dödar bakterier på platsen. Forskarna kallar sitt system TOUCAN (Therapeutic OligonUCleotides Activated by Nucleases).

I den aktuella studien, som publicerats i tidskriften Journal of Controlled Release, demonstrerar LiU-forskarna hur principen fungerar. De använder TOUCAN-systemet i möss för att döda Staphylococcus aureus-bakterier med nukleosidanalogen floxuridin, som används i sjukvården för att behandla bland annat tjocktarmscancer. Studiens resultat pekar på att floxuridin som paketerats och levererats med TOUCAN-systemet kunde behandla infektionen på ett effektivt och säkert sätt.

– Jag tror att TOUCAN-teknologin har stor potential att bli ett genombrott i behandlingen av infektionssjukdomar, säger Baris Borsa, förste forskningsingenjör vid Linköpings universitet.

Forskarna räknar med att det kommer ta runt 5–10 år innan metoden är redo att användas mot bakterieinfektioner hos patienter. De ser också möjligheter att använda TOUCAN för att minska biverkningar av nukleosidanaloger vid behandling av exempelvis cancersjukdomar och virusinfektioner.

Forskarna går nu vidare med att ta reda på hur TOUCAN hanteras av kroppen och med att undersöka om det finns några oönskade effekter på kort och lång sikt.

 

Nya siffror från Cancerfonden: 600 000 personer drabbade av cancer

Nu släpper Cancerfonden tillsammans med Socialstyrelsen rapporten ”Cancer i siffror”. Rapporten ger en samlad bild av cancerläget i Sverige just nu. Rapporten visar bland annat att överlevnaden i cancer ökat från 69 till 72 procent sedan 2016 och att 600 000 nu levande personer någon gång har fått en cancerdiagnos. 

Överlevnaden i cancer har ökat från 69 till 72 procent sedan 2016.

– Det här är en unik sammanställning som är baserad på över 200 cancerdiagnoser, med fördjupningar kring ett 30-tal cancerformer. Rapporten ger oss en klar bild av framgångarna inom cancerforskningen, men också vilka områden som inte har varit lika framgångsrika, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden.

Sammantaget insjuknar cirka 190 personer om dagen i någon av de 200 cancerdiagnoser som ingår i rapporten. Allra flest som drabbas, ungefär hälften, har någon av de tre största diagnoserna; bröstcancer, prostatacancer och hudcancer. Sedan förra Cancer i siffror släpptes, år 2018, har överlevnaden i cancer ökat från 69 till 72 procent. Samtidigt lever i dag 600 000 personer i Sverige som någon gång fått en cancerdiagnos. Det är en ökning med 85 000 personer sedan rapporten 2018.

– Det är en väldigt hög siffra, 600 000 personer är lika många som bor i hela Göteborg. Den här siffran kommer bara att bli ännu högre i takt med allt fler drabbas av cancer och fler överlever. Det är därför uppenbart att livskvalitet under och efter en cancerdiagnos är ett av de områden som är viktiga att satsa mer på, säger Ulrika Årehed Kågström.

”Cancer i siffror” i korthet:

  • Cirka 190 personer. Så många insjuknar varje dag i cancer i Sverige.
  • 23 personer. Ungefär så många kvinnor får ett bröstcancerbesked varje dag.
  • 1300. Så många kvinnor dör i bröstcancer varje år. Samtidigt ökar överlevnaden successivt.
  • 73% för män vs 72% för kvinnor. Det är den genomsnittliga överlevnaden fördelat på kön. Män har historiskt sett haft lägre överlevnad i cancer än kvinnor. Idag har de kommit ikapp och överlevnaden är i princip samma totalt sett för båda könen.
  • 72 år. Det är medianåldern vid en cancerdiagnos.

– Med hjälp av Socialstyrelsens statistik kan vi på ett enkelt sätt följa utvecklingen av cancer, både vad gäller insjuknande, dödlighet, antalet som lever med cancer och överlevnad i olika cancerformer samt hur det ser ut i olika grupper i samhället, säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen

Om ”Cancer i siffror”

En rapport framtagen av Socialstyrelsen och Cancerfonden som ger en lägesbild av cancerläget i Sverige idag. Rapporten släpps vart fjärde år, men till följd av pandemin har det gått fem år mellan dagens rapport och den senaste som släpptes 2018. Se rapporten i sin helhet här.

 

Snabbspår för diagnos ökar chanserna för cancersjuka

Diagnostiskt centrum vid Skånes universitetssjukhus snabbutreder flest komplexa cancerformer i landet. Här får varje år omkring 900 skånska patienter med misstänkt cancer snabb hjälp. Tack vare tidig diagnos och behandling ökar patientens chans att överleva.

Ulrika Roos, kontaktsjuksköterska, Karen Burns, enhetschef, Kristina Arnljots, specialistläkare, Helen Carlsson, specialistsjuksköterska och Ulrika Orrhede, specialistläkare, är några av de som arbetar på Diagnostiskt centrum.

– Det tar oss i bästa fall några dagar att ställa en diagnos, i knepigare fall kan det ta upp till ett par månader, konstaterar Kristina Arnljots, specialistläkare inom onkologi.

Fördelarna med en snabb diagnos är att rätt behandling kan sättas in direkt.

– Det gör att vi ökar patienternas chans att överleva. Även om sjukdomen inte alltid går att bota, kan vi genom tidig behandling förlänga livet och öka livskvaliteten, förklarar Ulrika Orrhede, specialistläkare inom internmedicin och hematologi.

Utreder flest

Tidigare har det ibland tagit alldeles för lång tid att ställa en diagnos. Det är en av anledning till att landets första Diagnostiska centrum startade i Kristianstad för tolv år sedan. Liknande centrum finns nu på många av landets sjukhus. För att korta väntetiderna och erbjuda mer jämlik cancervård infördes också så kallade standardiserade vårdförlopp i sjukvården, ett arbetssätt som är grunden för enhetens arbete.

Diagnostiskt centrum vid Skånes universitetssjukhus öppnade 2014 och utreder nu flest patienter i Sverige. På mottagningen arbetar de två specialistläkarna tillsammans med tre ST-läkare inom onkologi och internmedicin, tre kontaktsjuksköterskor och en koordinator.

– Tack vare vårt erfarna team, ett gott samarbete med sjukhusets många olika verksamheter och ett kontaktnät av andra specialister kan vi se till att utredningarna görs så snabbt som möjligt, berättar Kristina Arnljots.

Alla får diagnos

Antalet remisser till Diagnostiskt centrum på Skånes universitetssjukhus ökar varje år. Här utreds två av cancervårdens snabbspår: I en grupp finns patienter med konstaterade cancermetastaser som behöver specialisthjälp för att hitta modertumören. I den andra gruppen utreds patienter med nytillkomna, allvarliga symtom som kan bero på cancer. Det kan vara ofrivillig viktnedgång, avvikande prover, trötthet eller långvarig feber. Hos 20 procent av dessa patienter hittar läkarna en cancersjukdom, hos andra konstateras ofta andra allvarliga sjukdomar.

– Det händer också att vi kan utesluta cancer eller annan allvarlig sjukdom och att besvären är ofarliga. Då skickas patienten tillbaka till vårdcentralen för uppföljning, förklarar Ulrika Orrhede.

Kontaktsjuksköterska Ulrika Roos och hennes kollegor skapar trygghet genom att ha nära och kontinuerlig kontakt med patienter som utreds för misstänkt cancer.

Stöd vid oro

För patienter är det ofta traumatiskt att få besked om att besvären kan bero på en allvarlig sjukdom. Därför har kontaktsjuksköterskorna kontinuerlig och nära kontakt med patienter som utreds.

– Många patienter är så klart oroliga och behöver stöd. Vi erbjuder allt från psykologiskt stöd och smärtlindring till hjälp med extra näring. Det vi brukar få höra är att patienterna känner sig väldigt trygga när de vet att vi finns här varje dag och bara är ett samtal bort, berättar Ulrika Roos och Helen Carlsson, två av mottagningens tre kontaktsjuksköterskor.

Sparar vårdplatser

I Sverige insjuknar varje år omkring 66 000 personer i en cancersjukdom. Majoriteten av patienterna som sökt för symptom har kontaktat primärvården. Härifrån kommer också flest remisser, men patienter remitteras även från andra enheter på sjukhuset och från akutmottagningar.

– Idag utreder vi kontinuerligt omkring ett 100-tal patienter. Bara ett fåtal av dem är inlagda inom slutenvården. Resten kan vara hemma så länge hälsan tillåter det. För inte så många år sedan var det vanligare att patienter blev inlagda under tiden de utreddes för en allvarlig sjukdom, berättar Kristina Arnljots. Det betyder att vårt arbete både avlastar akutsjukvården och sparar många vårdplatser.

FAKTA: Diagnostiskt centrum

  • Målgruppen är patienter över 18 år där läkare misstänker allvarlig sjukdom bakom symptom som inte kan härledas till något organ eller någon kroppsdel.
  • Ledtiden för att få en diagnos är omkring 20 dagar.
  • Mottagningen gallrar noga bland de omkring 1400 remisser som varje år skickas till enheten. Enbart de fall som anses ha tillräcklig misstanke om allvarlig sjukdom inkluderas i snabbspåren.
  • Extra utmanande fall kan tas upp på multidisciplinära konferenser där särskilt inbjudna specialister kan bidra med kunskap.
  • Diagnostiskt centrum mottagning Malmö tillhör Verksamhetsområde akutsjukvård och internmedicin, samtidigt som den drivs i tätt samarbete med Verksamhetsområde onkologi.