Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

VR-glasögon inom barnsjukvården ger tryggare barn

Sedan i höstas får barn på Skånes universitetssjukhus använda VR-glasögon för att minska rädsla och smärta inför operationer. Redan nu märks skillnad – barnen är tryggare och användandet av lugnande mediciner kan minska.

Sjuksköterska Fanny Köhler Alvén och specialistsjuksköterska Katarina Andersson på Skånes universitetssjukhus har goda erfarenheter av att använda VR-glasögon för att skapa trygghet inför operationer.

– Vi har snabbt sett väldigt fina resultat, berättar specialistsjuksköterska Katarina Andersson, som har särskilt ansvar för barn med uttalad sjukhusrädsla eller som har olika neuropsykiatriska funktionshinder.

Lugnar oroliga

Barn som ska få högspecialiserad vård för komplexa sjukdomar behöver ofta ta prover, få plastslangar i armen, opereras eller gå igenom svårare undersökningar. De får träffa sjuksköterskor som förbereder och distraherar barnen genom lek eller bokläsning. Men ibland räcker inte det. För att ta hand om barn som är väldigt rädda, eller som behöver extra stöd används lekterapi, distraherande film, spel på iPad eller såpbubblor.

När lekterapi inte är tillräckligt används lugnande läkemedel eller lustgas. Men sedan i höstas har barnen vid Skånes universitetssjukhus även kunnat sätta på sig ett par virtuella glasögon och hamna i en helt annan värld. Och fördelarna är många.

Biverkningar uteblir

– Barn som inte behöver ta lugnande mediciner eller lustgas slipper biverkningar som yrsel och illamående. Det allra häftigaste är att forskning visar att de barn som är mindre rädda innan ingreppet har mindre ont efteråt, berättar Fanny Köhler Alvén, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

För forskning pekar på ett tydligt samband mellan rädsla och smärta. Fanny Köhler Alvén har tillsammans med en kollega gjort en litteraturstudie om lekterapi, där de bland annat inkluderat studier som handlar om just kopplingen mellan rädsla och smärta.

– De studierna visar att även om smärtstillande medicin rent fysiologiskt tar bort all smärta, kan barnet ändå uppleva kraftig smärta på grund av rädsla och oro. Dessutom kan oro inför ett ingrepp också medföra ökad smärta efteråt, förklarar Fanny Köhler Alvén.

Glitterexplosion

VR-glasögonen är speciellt framtagna för vårdsituationen och kan styras med bara en hand. Det betyder att personal kan sätta venkatetrar eller ta blodprov på barnets ena hand medan de använder den andra till att styra spelet.

– Samtidigt är vi tydliga med att förklara vad vi gör. Men när barnen spelar med glasögonen på, märker de oftast inte av sticken och blir därför inte lika rädda, säger Katarina Andersson.

Så medan sjukhusets yngsta patienter med VR-glasögonens hjälp får glitter och enhörningar att explodera ur moln, kan de äldre kasta vattenballonger på fiskmåsar eller skjuta mystiska varelser med laserstrålar i rymden. Personalen ser bara ett problem.

Vill inte sluta

– Barnen vill inte sluta spela. Det är svårt att få av dem glasögonen och många vill spela tills de är inne i operationssalen.

Även om de flesta barnen uppskattar att använda utrustningen, fungerar det inte för alla.

– Några har blivit yra av spelen, andra behöver se vad som händer runt omkring. Men för de allra flesta fungerar spelen som en rolig avledning.

Fakta VR-glasögon

  • VR (Virtual Reality) betyder ”simulerad verklighet” och de tätslutande VR-glasögonen har två små skärmar som visar en datorbaserad modell av miljön.
  • VR-glasögonen är speciellt framtagna för sjukvården och kan styras med användarens blickriktning eller med hjälp av en enhandskontroll.
  • VR-glasögonen kan användas av barn som vistas på Barn- och ungdomsavdelning dagkirurgi och post-op vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Glasögonen har också testats av barnortopedin vid Skånes universitetssjukhus.

Fakta Barnkirurgi

  • Varje år opererar barnkirurgin vid Skånes universitetssjukhus omkring 4 000 barn (upp till 18 år) inom specialiteterna barnkirurgi, barnhjärtkirurgi, neurokirurgi, ortopedi, öron-näsa-hals, ögonvård och tandvård.
  • En stor andel barn sövs även i samband med avancerade undersökningar i till exempel magnetkamera eller vid provtagning.
  • Inom ramen för nationell högspecialiserad vård har Skånes universitetssjukhus uppdrag att utföra hjärtkirurgi på barn och ungdomar samt viss avancerad barnkirurgi.

Premiär för den första genanalysen av uveala melanom

För en tid sedan skickades de första proverna för genanalys av uveala melanom från S:t Eriks Ögonsjukhus till SciLifeLab. Det är Gustav Stålhammar och hans forskningsteam vid Karolinska Institutet som infört en ny analysmodell som på ett mycket precist sätt kan förutsäga risken för dottertumörer.

Gustav Stålhammar och hans forskningsteam har tagit fram en analysmodell för att kunna förutsäga risken för dottertumörer vid uvealt melanom. Foto: S:t Eriks Ögonsjukhus.

Analysmodellen kommer att kunna leda till en förbättrad överlevnad för cancerpatienter. Det har tagit tid att utveckla, validera och införa analysmodellen.

– Nu kan vi med större precision förutsäga en patients risk att dö av sitt melanom. Det innebär att resurser kan fördelas mer effektivt och patientvården kan individualiseras genom anpassad information och uppföljning, säger ögononkolog, ögonpatolog och forskargruppsansvarig Gustav Stålhammar.

– Till en början kommer vi kunna erbjuda testet till kanske hälften av patienterna, men på sikt vill vi förstås kunna göra det till nästan alla.

CHMP ger ett positivt utlåtande gällande Carvykti för behandling av relapserad och refraktär multipelt myelom

Janssen mottog den 23 februari en positiv rekommendation av den europeiska läkemedelsmyndighetens humanmedicinska kommitté (CHMP) för Carvykti (ciltacabtagene autoleucel; cilta-cel) för behandling av relapserad och refraktär multipelt myelom i tidigare behandlingslinjer.

– Cilta-cel är den första CAR-T-behandlingen för multipelt myelom som får en positiv CHMP-rekommendation för användning i tidigare behandlingslinjer, säger Duarte Marchand, Nordisk vdför Janssen. Vi menar att rekommendationen som baseras på resultaten i fas 3-studien CARTITUDE-4 bekräftar den potential som cilta-cel visat i tidigare fas 1/2-studie och som kan vara av stort värde för de aktuella patienterna redan efter det första återfallet.

Läs pressmeddelandet här.

 

Regeringen tar nästa steg i arbetet med att uppdatera den nationella cancerstrategin

Regeringen har utsett professor Mef Nilbert till särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi. Den uppdaterade strategin är nästa steg i att utveckla den befintliga strategin som presenterades 2009, men anpassas för att omhänderta den stora utveckling som skett inom cancervården sedan dess. Uppdateringen görs för att säkerställa att Sverige har de förutsättningar som krävs för att fortsatt vara ett föregångsland inom cancervård. Den uppdaterade strategin ska beakta alla åldrar.

–  Sverige ska förbli ett föregångsland inom cancervård och cancervården, inbegripet barncancervården och rehabilitering, ska förbättras och utvecklas. Vi ska därför ta tillvara de många möjligheter som utvecklingen på området innebär och skapa en jämlikt tillgänglig vård över hela landet. Den nationella cancerstrategin ska uppdateras för att skapa en aktuell och nationellt gemensam riktning för detta arbete, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

– Cancerstrategin från 2009 har stärkt den nationella samverkan och stakat ut en gemensam riktning för arbetet. Som utredare i arbetet med en uppdaterad svensk cancerstrategi ser jag fram emot att få ta del av synpunkter från patienter och närstående så väl som professioner och beslutsfattare. Alla har en roll i arbetet med att förhindra fler cancerfall och erbjuda patienter med cancer en ännu bättre livskvalitet, säger regeringens särskilda utredare Mef Nilbert.

Mef Nilbert är professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och har bland annat forskat om ärftlig tjock- och ändtarmscancer och sarkom. Hon har också arbetat med införandet av standardiserade vårdförlopp, som infördes för att korta väntetider inom cancervården. Sedan hösten 2023 är hon även ämnesexpert på Socialstyrelsen.

2009 lämnades det första förslaget till nationell cancerstrategi. Den nationella cancerstrategin har sedan dess varit en viktig drivkraft för positiv utveckling inom svensk cancervård. Av Tidöavtalet, som är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, framgår att cancervården inbegripet barncancervården ytterligare ska förbättras och utvecklas.

Utredaren ska föreslå en uppdaterad nationell cancerstrategi utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, rehabilitering, palliativ vård och uppföljning. Inom ramen för arbetet ska utredaren bland annat

  • analysera den utveckling som har skett inom cancervårdens organisation sedan betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) lämnades och föreslå hur denna utveckling kan omhändertas vid uppdateringen av strategin,
  • analysera och föreslå strukturer och åtgärder för jämlikt införande av precisionshälsa,
  • analysera och föreslå hur hälsofrämjande- och förebyggande insatser inom cancerområdet kan samordnas med hälsofrämjande- och förebyggande insatser inom andra områden,
  • analysera och, vid behov, föreslå åtgärder för en mer ändamålsenlig struktur för vård, kunskapsbildning och kunskapsspridning inklusive åtgärder för optimerade vårdprocesser och ökad tillgänglighet,
  • analysera och, vid behov, föreslå hur standardiserade vårdförlopp kan utvecklas som verktyg för kunskapsstyrning,
  • analysera och föreslå åtgärder för att möta framtida kompetensbehov inom cancervården,
  • analysera och föreslå åtgärder som främjar ökad integration mellan cancerforskning och klinisk verksamhet, och
  • analysera och föreslå uppdaterade mål för strategin och ansvarsfördelning för genomförande och uppföljning.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2024.

Forskning visar att titthålskirurgi ger fördelar vid tjock- och ändtarmscancer

Varje år får cirka 7.000 personer beskedet att de drabbats av tjock- eller ändtarmscancer. Nu visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro att de nya metoderna med titthålskirurgi har många fördelar.

Kaveh Dehlaghi Jadid opererar bort en blindtarm. Han tittar in i buken med en kamera och instrument. Foto: Region Örebro län.

Vid ändtarmscancer behandlas patienter vanligtvis först med strålning och cellgifter innan kirurgi. Däremot går patienter med tjocktarmscancer oftast direkt till kirurgi, men får ofta cellgifter efteråt.

Forskare Kaveh Dehlaghi Jadid. Foto: Håkan Risberg/Region Örebro län.

– Tidigare utfördes operationer främst med öppen teknik men de nya teknikerna ger fördelar som mindre blödning, lägre smärta och snabbare återhämtning. Idag använder majoriteten av kirurgerna i Sverige titthålskirurgi som är en minimalinvasiv teknik, vilket innebär att operationen görs med minsta möjliga påverkan på patienten, berättar Kaveh Dehlaghi Jadid, specialistläkare inom verksamhetsområde kirurgi på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Örebro universitet.

Titthålskirurgi kan genomföras antingen med klassisk laparoskopisk teknik eller med hjälp av robototassisterad teknik.

– Vi såg många fördelar med den nya tekniken och även vårdtiden förkortades så patienterna får åka hem tidigare, berättar han.

Resultaten från forskningen är ett kvitto på att övergången till minimalinvasiv kirurgi som har skett i Sverige varit positiv och lett till bättre resultat.

Forskningen kunde i vissa analyser dessutom visa en bättre total överlevnad för de patienter som genomgått titthålskirurgi. Lokalt avancerade tumörer hade en något större sannolikhet att bli opererade med öppen teknik, då patienten får ett stort buksnitt.

Socioekonomiska faktorer påverkar val av operationsmetod

– I min avhandling undersöktes även socioekonomiska faktorers påverkan på valet av operationsmetod. Resultaten visade att patienter med högre utbildning eller högre inkomst hade en ökad sannolikhet att få minimalinvasiv kirurgi. Kvinnor hade också högre sannolikhet att få denna metod, och det kan ha att göra med att deras bäcken är bredare, förklarar han.

För att undersöka hur operationsmetod väljs vill forskargruppen som Kaveh Dehlaghi Jadid tillhör göra ytterligare studier. Skulle dessa studier visa en fortsatt påverkan av socioekonomiska faktorer finns anledning att vidta åtgärder för att minska sådana eventuella skillnader.

– I Sverige har vi offentlig vård och alla ska få jämlik vård oavsett socioekonomiska faktorer, avslutar han.