Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

182 miljoner betalas ut till regionerna för arbete med standardiserade vårdförlopp i cancervården

Detta är första året som samtliga regioner uppfyller de prestationskrav som är villkor för att ta del av den andra utbetalningen av medel för arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner.

– Regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp är en viktig del i arbetet för att göra cancervården mer jämlik, minska onödig väntan och oro för patienterna samt för att korta väntetiderna i cancervården. Det är glädjande att samtliga regioner lyckades uppfylla de prestationskrav som är villkor för den här utbetalningen och att samtliga regioner har nått målet att minst 70 procent av de om insjuknat i cancer utreds inom ett standardiserat vårdförlopp, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Regeringen ger Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut drygt 182 miljoner kronor till regionerna för deras arbete med standardiserade vårdförlopp. Detta sker i enlighet med den överenskommelse som regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, En jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2023.

Totalt avsattes 365 miljoner kronor för regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp i överenskommelsen, fördelat på två lika stora utbetalningar. Båda utbetalningarna är fördelade per region utifrån befolkningsstorlek. Den andra utbetalningen, som detta beslut gäller, är villkorad av prestation. Samtliga regioner har uppfyllt villkoren för den andra utbetalningen och utbetalning till regionerna kommer att göras enligt följande:

  • Stockholm: 42 426 203 kronor
  • Uppsala: 6 983 461 kronor
  • Sörmland: 5 230 061 kronor
  • Östergötland: 8 172 573 kronor
  • Jönköpings län: 6 385 854 kronor
  • Kronoberg: 3 529 969 kronor
  • Kalmar län: 4 276 780 kronor
  • Gotland: 1 057 701 kronor
  • Blekinge: 2 741 038 kronor
  • Skåne: 24 566 410 kronor
  • Halland: 5 947 910 kronor
  • Västra Götalandsregionen: 30 553 294 kronor
  • Värmland: 4 907 396 kronor
  • Örebro: 5 332 942 kronor
  • Västmanland: 4 860 157 kronor
  • Dalarna: 4 977 839 kronor
  • Gävleborg: 4 955 655 kronor
  • Västernorrland: 4 199 352 kronor
  • Jämtland Härjedalen: 2 292 841 kronor
  • Västerbotten: 4 799 847 kronor
  • Norrbotten: 4 302 717 kronor

125 miljoner kronor till forskningssatsningar inom barncancerområdet

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning och 2023 var året då de sammanlagda satsningarna sedan starten för över 40 år sedan passerade fyramiljardersvallen. Nu delar Barncancerfonden ut 125 miljoner kronor till 62 projekt inom barncancerområdet med målet att varje drabbat barn ska överleva och leva ett gott liv.

Barncancercentrum Drottning Silvias barnsjukhus, Foto: Sofia Sabel.

Barncanceröverlevnaden har i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden, under 2000-talet ökat till 85 procent, men flera stora utmaningar kvarstår. Dels finns fortfarande flera svårbehandlade cancerformer, dels drabbas så många som 7 av 10 barn av sena komplikationer orsakade av behandlingen och en tredjedel av dessa är riktigt allvarliga, till och med livshotande.

De projekt som beviljas medel speglar de behov som finns menar Britt-Marie Frost, Barncancerfondens forskningschef.

– Det handlar mycket om att genom ny teknik och tillgång till mer genetisk information kunna minska både över- och underbehandling, men också hitta nya läkemedel som immunterapier och precisionsläkemedel som vi sedan kan kombinera på olika sätt för bättre effekt. Behovet av att få fram nya läkemedel och mer individanpassade behandlingar är stort. Vi måste få tillgång till fler av de nya typer av läkemedel som nu utvecklas för att testa och godkänna för barn.

2023 fick Barncancerfonden 147 projektansökningar varav 62 (42%) beviljas medel för, oftast under de tre kommande åren. Av de beviljade projekten är cirka 70 procent fortsättningsbidrag och 30 procent projekt med en ny frågeställning.

Ett av de områden där överlevnaden är lägre och de sena komplikationerna allvarliga är hjärntumörer.

– Vi har flera tumörtyper som drabbar hjärnan och nervsystemet. Många av dessa är idag mycket svårbehandlade och tyvärr orsakar tumören och flera av behandlingsmetoderna komplikationer i olika grad. Det kan handla om en speciell form av hjärntrötthet – cancer fatigue, koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och i vissa fall påverkan på IQ. Detta orsakar problem som ofta påverkar barnet resten av livet, säger Britt-Marie Frost.

Projektanslag 2023 fördelat på diagnoser.

Tillsammans med hjärntumörer är leukemi den vanligaste diagnosgruppen och trots bättre behandlingsmetoder finns där stora utmaningar.

– Dagens leukemibehandling är lång och väldigt komplex. Vi ser nu när överlevnaden har ökat att många får svåra och ibland livslånga komplikationer. Vi ser också återfall där resistensutvecklingen gör det svårt att behandla så det är en viktig diagnos att fortsätta forska inom. Sverige har under de senaste åren lett det internationella leukemiprotokollet ALLTogether som innehåller både vårdriktlinjer och forskning. Där inkluderas många barn med lymfatisk leukemi och får anpassad behandling utifrån deras individuella risk för att drabbas av återfall.

Trots de många utmaningar som finns inom området är Britt-Marie Frost positiv.

– Det händer så mycket spännande inom cancerområdet och inom barnonkologin ligger vi faktiskt före vuxenonkologin i den bemärkelsen att vi nu erbjuder helgenomsekvensering till alla barn med cancer för att kunna ställa en mer exakt diagnos, vilket är en förutsättning för en mer individanpassad behandling.

De 10 projekt som fick mest medel 2023 är:

  • Magnus Essand, Uppsala universitet: CAR-T celler med förmåga att inducera immunitet i hjärntumörer hos barn
  • Fredrik Swartling, Uppsala universitet: Ursprungsceller, återfallsmekanismer och nya genterapier för barnhjärntumörer
  • Sven Nelander, Uppsala universitet: Nya behandlingar mot cancer i nervsystemet hos barn: en integrativ strategi
  • Thoas Fioretos, Lunds universitet: Förbättrad molekylär förståelse, diagnostik och behandling av akut leukemi hos barn
  • Daniel Bexell, Lunds universitet: Nya behandlingsvägar mot terapiresistent neuroblastom
  • Marika Nestor, Uppsala universitet: Utveckling av molekylär strålterapi för neuroblastom med hjälp av målsökande läkemedel
  • Rikard Wicksell, Karolinska institutet: DAHLIA-ung: en behovsanpassad digital behandling för unga med långvarig smärta efter cancersjukdom
  • Fredrik Mertens, Lunds universitet: Genetiska studier av mjukdelstumörer hos barn
  • Kjeld Schmiegelow, Rigshospitalet, Region Hovedstaden: Thioguanine förbättrad ALL-underhållsbehandling
  • Caroline Apergi Palm, Karolinska institutet:  Utveckling av RNAi prodroger för precisionsmedicin mot barnleukemi

Bland universiteten gick mest medel till Karolinska Institutet, följt av Uppsala universitet och Lunds universitet. Det universitetssjukhus som erhöll mest medel var Karolinska universitetssjukhuset.

Här finns listan på alla beviljade projekt.

 

Forskningsmedel till AI-modeller som följer tumörutveckling

Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centres forskningsråd fördelar anslag med syfte att stärka cancerforskningens konkurrenskraft vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin inom ramen för den strategiska forskningsplanen. Jonas Wallström är överläkare inom buk- och kärlradiologi och har tilldelats forskningsmedel för utveckling av AI-modeller kopplade till tumörutveckling.

– En stor utmaning är hur vi i ett framtida screeningprogram ska hantera alla bilder med tanke på begränsad tillgång på expertgranskare och här tror vi att AI-modeller kan vara en del av lösningen, säger Jonas Wallström.

På vilket sätt kan AI användas inom cancervården?

– I just det här forskningsprojektet vill vi titta på AI-modeller för att värdera utveckling av tumörförändringar över tid hos män som gjort upprepade magnetkameraundersökningar. Vi vill i första steget låta modellen sortera bort undersökningar utan allvarliga fynd. I ett senare steg vill vi låta modellen försöka förutspå vilka bildförändringar som kan leda till utveckling av allvarlig cancer längre fram.

Hur kan denna metod eventuellt användas i det kliniska arbetet?

– Jag har jobbat med tidig upptäckt av prostatacancer i screeningstudien Göteborg 2 sedan start 2015 som forskare och som röntgenläkare med bedömning av MR-bilderna. Vi har visat att en screeningalgoritm med PSA-prov följt av magnetkamera halverar överdiagnostiken av lågriskcancer samtidigt som vi kan bibehålla en god detektion av kliniskt betydelsefull cancer. En stor utmaning är hur vi i ett framtida screeningprogram ska hantera alla bilder med tanke på begränsad tillgång på expertgranskare och här tror vi att AI-modeller kan vara en del av lösningen.

Hur ska forskningen/projektet gå till rent praktiskt? 

– Vi har en stor databas av MR-undersökningar för träning av algoritmer som sedan kan utvärderas i den pågående screeningstudien.

Finns det likande exempel redan?

– Nej egentligen inte, vi har en unik databas av undersökningar i screening och jag känner inte till någon AI-grupp som jobbar med uppföljning.

Hur tänker du att denna typ av framtida vård kan komma patienterna till nytta?

– Genom att avlasta/hjälpa röntgenläkaren kan hög diagnostisk kvalitet erbjudas till fler patienter dvs jämlikare vård. Jag är engagerad i andra AI-relaterade forskningsprojekt men använder i nuläget inga algoritmer i det kliniska arbetet.

 

 

Janssen lanserar en enklare Erleada-dosering för patienter med avancerad prostatacancer

Erleada (apalutamid), som kan användas i behandlingen av prostatacancerpatienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaserad sjukdom, samt med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC), finns nu tillgänglig som 240 mg-tablett. Det innebär att patienten bara behöver ta en tablett om dagen.

– Prostatacancer drabbar ofta äldre män som ofta måste hantera behandlingar mot flera olika sjukdomar, säger Arian Sadeghi, medicinsk chef inom onkologi vid Janssen. Med en tablett förenklas doseringen för patienten. Färre tabletter skapar bättre förutsättningar till ökad följsamhet och en lite enklare vardag.

Erleada finns redan idag som 60mg-tabletter, där man tar 4 tabletter om dagen. Nu finns möjligheten att erbjuda en tablett om dagen till nya patienter, men även de som redan står på Erleada med fyra tabletter per dag. Det kommer innebära att patienten kan ta 1095 färre tabletter under ett år.

Studier visar att 20–30 procent av cancerpatienter har svårt att svälja tabletter och kapslar. Erleada nya tablett om 240 mg kan lösas upp i vatten, så att patienten enklare kan ta sin behandling. I de fall som det behövs kan den också administreras via en nasogastrisk sond.

Ny statistik: 16 000 cancerfall årligen kan kopplas till våra levnadsvanor

För första gången i Sverige har Cancerfonden låtit undersöka sambandet mellan cancer, levnadsvanor och socioekonomi. Studien visar bland annat att antalet cancerfall som kan kopplas till våra levnadsvanor är drygt 16 000 per år och att bland våra levnadsvanor utgör nu övervikt och obesitas den tredje största riskfaktorn för cancer.

Bland våra levnadsvanor är rökning fortfarande den största riskfaktorn för cancer och står för totalt 6,3 procent av alla cancerfall. På andra plats kommer solvanor, som står för 5,8 procent av alla cancerfall i form av malignt melanom.

Övervikt en växande riskfaktor 

Övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) kan nu kopplas till cirka tre procent av alla cancerfall, vilket motsvarar cirka 2000 cancerfall per år. Därmed är kroppsvikt nu den tredje största riskfaktorn för cancer kopplat till levnadsvanor och kan härledas till 13 olika cancerformer.

– Det finns onödigt lidande att undvika och liv att rädda, det är 16 000 cancerfall som hade kunnat undvikas varje år. Men det kräver att politiken tar ansvar för att jobba mot tydliga och konkreta mål i kampen mot cancer, inte minst i det förebyggande arbetet. Annars kommer vi fortsätta se en stor ökning av cancerfall som hade kunnat förebyggas, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Små socioekonomiska skillnader

För första gången någonsin i Sverige inkluderar beräkningarna hur socioekonomi hör ihop med cancer kopplat till levnadsvanor. Rökning och solvanor står för de tydligaste skillnaderna; tre gånger fler cancerfall kan kopplas till rökning bland de med kort utbildning jämfört med de med lång utbildning. För solvanor är sambandet det omvända – för de med eftergymnasial utbildning kan solvanor kopplas till sju procent av alla cancerfall, jämfört med drygt fyra procent för de med förgymnasial utbildning. För övriga levnadsvanor syns inga, eller mycket små, skillnader beroende på socioekonomisk status.

– Med andra ord är riskfaktorer som övervikt, låg fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion ett problem i alla samhällsgrupper och kräver därför åtgärder på befolkningsnivå. Rökningen i Sverige är ett jättebra exempel på hur politiska beslut, som rökförbud, marknadsföringsförbud och åldersgränser, markant minskat andelen rökare i Sverige. Samma förhållningssätt går att applicera även på andra levnadsvanor, säger Ulrika Årehed Kågström.

Se mer statistik och grafik över riskfaktorer här.

Om statistiken

Med hjälp av Institutet för hälsoekonomi har Cancerfonden tittat på de 11 påverkbara riskfaktorerna för cancer, i enlighet med den europeiska kodexen mot cancer. Det är första gången någonsin i Sverige som även socioekonomiska faktorer vägts in i beräkningarna för att kunna avgöra hur cancerrisken är fördelad i samhället.