Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

Johan Holmberg. Foto: Mattias Pettersson.

Neuroblastom (NB) uppstår i det sympatiska nervsystemet och är den vanligaste solida barncancern utanför kraniet, med en hög grad av variation som sträcker sig från spontan tillbakagång till dödlig utgång trots intensiv behandling. Den viktigaste genen som kan ge upphov till en tumörcell förstärks i en stor andel av högriskfallen, varav mindre än 50 % överlever.

Sjukdomen har olika ansikten; en del tumörer mognar ut av sig själva, en del svarar bra på behandling medan andra är dödliga trots intensiv behandling. Som i andra tumörer hos barn, så har man funnit få återkommande mutationer i neuroblastom.

Måltavlor för behandling

I andra cancerformer har det s.k. splitsningsmaskineriet (då gener ger upphov till proteiner) visat sig vara av betydelse för tumörens utveckling, men dess betydelse i neuroblastom är inte klarlagd.

– Vi kommer att undersöka splitsningsmaskineriets betydelse för neuroblastom, och om det är en behandlingsbar aspekt av sjukdomen, säger Johan Holmberg.

– Vi ska använda en ny sekvenseringsmetod som bättre kan kartlägga effekterna av att förhindra splitsning i NB. Förutom att öka kunskapen om grundläggande mekanismer, hoppas vi även kunna specificera vilka aspekter av splitsningsmaskineriet som kan utgöra måltavlor för behandling.

Vilken roll spelar HIF2a?

HIF2a har beskrivits som en onkogen (gen som kan orsaka en cancercell) för neuroblastom, något som projektets preliminära data ifrågasätter. Oavsett vad som visar sig vara riktigt, så är ett mål för forskargruppen att klarlägga HIF2a:s roll.

– Vi hoppas kunna avgöra om HIF2a verkligen fungerar som en onkogen i neuroblastom, eller om den har andra funktioner och då inte bör komma på tal som måltavla i kliniken, säger Johan Holmberg.

Satsningar på cancervård måste innebära satsningar på kompetensförsörjning

Statens årliga överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om cancervården pekar både ut områden och fördelar medel. 2024 har RCC fått i uppdrag att särskilt fokusera på patologi och radiologi liksom rehabilitering. Områden som är viktiga för barnonkologin men också områden där det krävs kompetensförstärkning menar Barncancerfonden.

Foto: Malin Grönborg.

Regeringen avsätter en miljard kronor till cancervården under 2024. Av dessa går 809 miljoner kronor till överenskommelsen med regionala cancercentrum, RCC, 133,5 miljoner kronor till sjukvårdsregionala RCC och resterande medel till myndighetsuppdrag och liknande.

Insatserna i överenskommelsen delas in i fyra områden som motsvarar cancerstrategins delar: prevention och tidig upptäckt, tillgänglig och god vård med mera, med fokus på patienten, kunskapsutveckling samt kompetensförsörjning och forskning.

Utpekade områden kräver kompetensförstärkning

Barncancerfonden är positiv till den utökade satsningen och menar att det är viktigt att barn synliggörs i satsningar på tillgänglig och god vård, där rehabilitering och palliativ vård ingår. Att aktiva överlämningar och långtidsuppföljning efter barncancer är ett välkommet besked. I ekonomiska termer är 80 miljoner kronor avsatt specifikt för barncancer, i linje med tidigare överenskommelser.

Av särskild vikt för det barnonkologiska området, som på många punkter skiljer sig från vuxenonkologi, är den uttalade satsningen på patologi och radiologi. Ungefär en fjärdedel av de barn som insjuknar i cancer behöver strålbehandling. I Sverige betyder det att någonstans mellan 80 och 100 barn om året strålbehandlas.

Förbättrad bildteknik, strålningsteknik och datorkraft har revolutionerat strålterapin och tillsammans med genetiska analyser har det blivit möjligt att än bättre skilja på tumörer med hög och låg risk och därmed skräddarsy behandlingen efter barnets behov.

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

– Vi ligger långt fram inom diagnostiken inom barnonkologin tack vare satsningen på helgenomsekvensering via GMS Barncancer men inom strålterapin ser vi att vi behöver fler specialiserade läkare och att de kan avsätta mer tid för forskning och uppföljande studier, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Kompetensbrist risk för forskningen

Forskning lägger inte bara grunden för bättre och mer effektiv vård, den bidrar också till snabbare implementering av innovationer. Och just bristen på tid för forskning är något som oroar Britt-Marie Frost när det handlar om barnonkologin i stort.

– Barncancerfonden finansierar idag forskningsprojekt, forskartjänster, kvalitetsregister, biobanker och prövningsenheter men också patientnära funktioner vid landets regionala barncancercentra såsom konsultsjuksköterskor och syskonstödjare. Det finns fantastiska resurser inom området men just nu lider vi, liksom de flesta specialiteter av bristen på personal. Forskning tar tid och idag måste klinikerna prioritera barnets vård och omsorg.  Därför är det viktigt att hitta nya lösningar där forskning kan bedrivas utan att de kliniskt aktiva läkarna och sjuksköterskorna belastas med mer-arbete.

Rehabiliteringen måste starta tidigt

Rehabilitering är ett annat, av regeringen särskilt utpekat område under 2024. Barn som behandlas för cancer får både långa och tuffa behandlingar och drabbas tyvärr ofta av både akuta och sena komplikationer. Här hoppas Barncancerfonden mycket på det nya vårdprogrammet för rehabilitering av barn och unga som ska implementeras under 2024.

– Rehabilitering av barn är speciellt och utmanande då de inte är färdigutvecklade utan fortfarande växer och mognar, både fysiskt och psykiskt, så tidiga insatser är otroligt viktigt, konstaterar Britt-Marie Frost. Därför är det nya vårdprogrammet en viktig ambitionshöjning, men kompetensförstärkning behövs även inom rehabiliteringsområdet. Och det gäller inte bara för barn och unga som behandlats för cancer utan alla barn och unga med funktionsnedsättningar, oavsett orsak.

Barncancerfonden har också tidigare lyft oron för att vuxna som behandlats för cancer i barndomen riskerar falla mellan stolarna eftersom varken vårdprogrammet för rehabilitering av barn eller det för cancerrehabilitering för vuxna innehåller rekommendationer för målgruppen.

Läs mer om överenskommelsen på RCCs hemsida.

Sverige går med i internationell studie för ovanlig form av barnleukemi

Varje år drabbas 1–2 barn i Sverige av Akut promyelocytleukemi, APL, en ovanlig form av akut myeloisk leukemi som drabbar barn i alla åldrar och även vuxna. Nu går svenska barnonkologer med i en internationell studie, som projektleds från Uppsala, för att se om arsenik eller antikroppsbehandling helt kan ersätta eller minska behovet av cytostatika.

Foto: Sofia Sabel.

Josefine Palle, överläkare och sektionschef vid Blod- och tumörsjukdomar hos barn vid Akademiska sjukhuset har fått Barncancerfondens uppstartsbidrag för att Sverige nu formellt ska gå med i ett studieprotokoll för Akut promyelocytleukemi, APL, en ovanlig form av akut myeloisk leukemi som drabbar både barn och vuxna. Det internationella protokollet, kallat ICC APL 02, startade 2020, och har redan använts i Sverige och de nordiska länderna som ”best available treatment” sedan våren 2022.

Josefine Palle, överläkare och sektionschef vid Blod- och tumörsjukdomar hos barn vid Akademiska sjukhuset.

– Att gå med i den internationella studien ger oss tillgång till mer data och större möjligheter att följa hur andra barn som ingår i studien har reagerat på sin behandling, berättar Josefine Palle.

Idag ingår Italien, Frankrike, Tjeckien och Holland i studien och man räknar med att den ska pågå i cirka fem år till, detta för att få med tillräckligt många patienter från de två olika patientgrupperna som ingår i studien, det vill säga standardrisk och högrisk.

Ersätta cytostatika

Arsenik har använts som läkemedel under många hundra år har sedan slutet av 1990 använts vid behandling av APL hos vuxna, från början vid återfall och senare som första linjens behandling.

– Den här behandlingen är unik eftersom det är den första cytostatikafria standardbehandlingen vid akut leukemi. Det vi vill är ju att få bort cytostatikan som inte bara dödar cancercellerna utan även påverkar friska celler och sänker livskvaliteten under behandling samt orsakar både akuta och sena komplikationer, berättar Josefine Palle.

Kombinationsbehandling målet

Men det är inte bara användningen av arsenik som gör att överlevnaden inom APL ökat drastiskt under senare år utan det är arsenik i kombination med A-vitamin som gör att det fusionsprotein som orsakar sjukdomen bryts ned. I protokollet finns två olika behandlingsstrategier och innebär att alla barn med standardrisk APL kommer att erbjudas A-vitaminsyra och arsenik. För barn med högrisk APL lägger man dessutom till behandling med en antikropp som använts i tidigare AML-protokoll för barn.

Ny finansieringsform

Uppstartsbidrag är en finansieringsform som startade under 2022 och målet är att fler svenska barn ska få testa nya läkemedel genom att ingå i en internationell studie. Hittills har Barncancerfonden delat ut fem uppstartsbidrag.

Screening för sjukdomsorsakande mutationer i stamceller kan förutspå återfall hos patienter med blodcancer

Återfall efter fullständig remission är fortfarande den huvudsakliga dödsorsaken efter allogen stamcellstransplantation för hematologiska maligniteter. Förbättrade biomarkörer för tidig förutsägelse av återfall är därför viktiga för bedömning av förebyggande återfallsbehandling.

En av artikelförfattarna är Madeleine Lehander, doktorand, Institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

I en ny studie använde forskarna en metod för att söka efter kvarvarande sjukdomsdrivande mutationer hos patienter med en viss typ av blodcancer efter att de genomgått en stamcellstransplantation och är i klinisk remission. Studien publicerades häromdagen i tidskriften Blood.

Resultaten visar att det går att få en högre känslighet i metoden genom att analysera de specifika celltyperna istället för att analysera ett blandat benmärgsprov (i snitt 97 gånger högre), och att detta i sin tur kan förutspå återfall i snitt tio månader innan klinisk diagnos av ett återfall.

Läs hela studien här.

Informationskampanj har ökat kunskapen om screening för tidig upptäckt av cancer

Under september genomförde RCC tillsammans med Sveriges regioner och 1177 en informationskampanj för att främja deltagandet i cancerscreening och öka kunskapen om screening för tidig upptäckt av cancer bland landets invånare. Kampanjen, som byggde på det europeiska initiativet PrEvCan, har resulterat i en ökad kunskap bland invånarna och höjt motivationen att delta i de nationella screeningprogrammen. Det visar en nyligen gjord utvärdering av kampanjen.

Informationskampanjen bestod av en nationell och en regional del. Den nationella delen innehöll material för digital annonsering och affischer och den regionala delen innehöll material som regionerna erbjöds att använda i form av material till sociala medier, bildspel till väntrumsskärmar och affischer.

Undersökningen som utvärderingen är baserad på visar att 45 procent av dem tillfrågade kvinnorna, 61 procent av kvinnorna födda utanför Europa och 46 procent av männen svarar att kampanjen har bidragit till att de har fått mer kunskap om screening för tidig upptäckt av cancer.

— Det är fantastiskt roligt att se att så många upplever att kampanjen har ökat deras kunskap om screening för tidig upptäckt av cancer. Det var precis det mål vi hade med kampanjen – att sprida medvetenhet och kunskap som kan göra skillnad i människors liv, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare och projektägare.

Även viljan att delta i screening har ökat

Undersökningen visar även att 68 procent av de tillfrågade kvinnorna, 70 procent av kvinnorna födda utanför Europa och 58 procent av männen svarar att kampanjen att ökat deras vilja att screena sig.

— Att 70 procent av de tillfrågade kvinnorna födda utanför Europa svarar att kampanjen ökat deras vilja att delta i screeningprogrammen känns extra roligt då vi ser i studier att om man är född i Sverige eller inte kan påverka tillsammans med andra faktorer om man deltar i ett screeningprogram eller inte när man blir kallad.

Utvärderingen är baserad på en undersökning som vände sig till kvinnor 23-74 år (600 personer) respektive män 60-74 år (400 personer), nationellt. Därutöver gjordes ett urval bland kvinnor som invandrat från utomeuropeiska länder (50 personer). Datainsamlingen genomfördes via en förrekryterad webbpanel där respondenterna svarade via en webbenkät.