Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nya rön om ärftlighet för prostatacancer

Det är väl känt att män med prostatacancer i släkten har en ökad risk att drabbas av sjukdomen. Man räknar till exempel med att bröder till män med prostatacancer har en dubblerad risk. Men vad innebär egentligen en dubblerad risk? Prostatacancer är många gånger en beskedlig åkomma som inte behöver behandlas, andra gånger är det en dödlig sjukdom. Det är naturligtvis en viktig skillnad om en man har ökad risk att drabbas av den ena eller den andra formen, men det har fram till nu inte funnits någon kunskap om hur stora dessa risker är. Redan 1960 publicerades en amerikansk studie där man visade att män som avlidit av prostatacancer hade större sannolikhet än män utan prostatacancer att ha bröder och fäder med prostatacancer1. Metodiken på den tiden var omständlig: forskarna identifierade familjemedlemmar till patienter som dött av prostatacancer genom att läsa dödsrunor i dagstidningarna. När jag skrev min avhandling om ärftlighet och prostatacancer på 1990-talet var det bara aningen lättare. Via cancerregistret kunde vi identifiera män med nydiagnostiserad prostatacancer, men släktingarna spårades i kyrkoböckerna i den församling som mannen var folkbokförd i. Om mannen hade flyttat, fick vi skicka brevet vidare till nästa församling. I en annan studie skrev vi brev till den patientansvarige läkaren, som i sin tur lämnade ut ett frågeformulär om cancer i släkten. Många liknande epidemiologiska studier publicerades under 1990-talet och resultaten var anmärkningsvärt samstämmiga: Söner till män med prostatacancer hade ungefär dubblerad och bröder en trefaldig risk; män med flera fall av prostatacancer i familjen hade ännu högre risk, särskilt om familjemedlemmarna hade diagnostiserats i förhållandevis unga år.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

TLV utökar subvention för talazoparib

TLV utökar subvention för talazoparib

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat om en utökad subvention för Pfizers Talzenna, talazoparib, i kombination med enzalutamid vid prostatacancer.

Stockholm3 visar dödlig prostatacancer som missas vid PSA-mätning

Stockholm3 visar dödlig prostatacancer som missas vid PSA-mätning

Stockholm3 screening upptäcker aggressiv och potentiellt dödlig prostatacancer som missas av PSA vid nuvarande gränsvärde. – Det här […]

Fokus på kortare väntetider

Fokus på kortare väntetider

I det förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi som nu är ute på remiss finns ett fokus på hur viktigt det är att minska väntetiderna.

Från lokala studier till global påverkan – Örebroforskarens resa inom prostatacancer

Från lokala studier till global påverkan – Örebroforskarens resa inom prostatacancer

För 47 år sedan inleddes en banbrytande studie om prostatacancer vid Universitetssjukhuset Örebro, som lade grunden för flera betydelsefulla forskningsprojekt.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk? Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Ett speciellt protein kan spela en nyckelroll i kampen mot vissa typer av prostatacancer. Det visar en studie av en internationell forskargrupp ledd från Umeå.

Egenprovtagning för prostatacancer ska öka testningen i norr

Egenprovtagning för prostatacancer ska öka testningen i norr

Genom möjlighet till egenprovtagning av prostatacancertestning, PSA, i hemmet är målet att öka testningen för prostatacancer och därmed rädda liv.

Precisionsbehandling vid spridd prostatacancer ger ökad överlevnad

Precisionsbehandling vid spridd prostatacancer ger ökad överlevnad

Män med spridd kastrationsresistent prostatacancer bör i första hand behandlas med andra generationens hormonläkemedel, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd jämfört med cellgifter. Men effekten beror även på vilka mutationer som finns i patientens tumör. Det visar resultat från…

Fler tankar om ”second opinion” i cancersjukvården

Fler tankar om ”second opinion” i cancersjukvården

I förra årets sista nummer av Onkologi i Sverige fanns en tänkvärd krönika om ”second opinion” av Åke Andrén Sandberg. Han har mycket lång erfarenhet av ämnet och belyste många viktiga aspekter. Läsningen stimulerande mig att ta upp ytterligare några.…

Den svenska modellen för tidig diagnostik testas i andra länder

Den svenska modellen för tidig diagnostik testas i andra länder

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos män. Nu startar ett europeiskt projekt, där Skånes universitetssjukhus ingår, för att hitta det effektivaste sättet att ställa en tidig diagnos. Professor Anders Bjartell, överläkare i urologi, beskriver här hur projektet lagts…

1 500 västerbottningar testade sig för prostatacancer

1 500 västerbottningar testade sig för prostatacancer

För att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede erbjuder Region Västerbotten sedan 2023 alla män som fyller 50 och 56 år att regelbundet lämna ett PSA-prov. Under förra året fick 3 350 män i länet erbjudandet och 1 510 män,…

Akut åtgärd krävs för att minska orimliga väntetider

Akut åtgärd krävs för att minska orimliga väntetider

Sverige står inför en alarmerande situation när det gäller väntetider för prostatacancerpatienter. De har de i särklass längsta väntetiderna av alla cancersjukdomar. Trots en åttaårig satsning och 3,5 miljarder kronor från regeringen har inte väntetiderna för prostatacancervården minskat överhuvudtaget.

Processer som styr bildandet av prostatacancer

Processer som styr bildandet av prostatacancer

Maria Brattsand, docent och molekylärbiolog vid Umeå universitet, studerar en genfamilj som kallas kallikrein-liknande peptidaser (KLK), särskilt KLK4, som produceras i stora mängder i prostata.

Riktad immunterapi lovande mot spridd prostatacancer

Riktad immunterapi lovande mot spridd prostatacancer

Nya data för xaluritamig (AMG509), en målriktad immunterapi mot STEAP1, visar lovande effekt motmetastaserande kastrationsresistent prostatacancer. Det visar data som presenterats på den just avslutade ESMO-kongressen i Madrid.

Registerbaserad cancerforskning – en svensk paradgren

Registerbaserad cancerforskning – en svensk paradgren

En månad in på Sveriges ordförandeskap i EU 2023 ordnade regeringen en konferens utanför Stockholm för att belysa tre viktiga områden inom cancersjukvården. Ett av dem var “Health data – a key to modern and equitable cancer care”. Övergången till…

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008…

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

Förebyggande insatser begränsas av haltande kommunikation till släktingar

Förebyggande insatser begränsas av haltande kommunikation till släktingar

Intresset hos svenskar att få kunskap om en ärftlig cancerrisk är stort. Nio av tio vill både få kännedom om en upptäckt risk i familjen, och vill också informera sina släktingar. Men önskemål om hur genetisk riskinformation bör hanteras varierar…