Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.

Kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar är idag dåligt på grund av att området är underbeforskat. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.

– Via Socialstyrelsens cancerregister har personer som drabbats av lymfom identifierats. Personerna matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder fast utan lymfomdiagnos. Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Totalt omfattade hela studien 11 905 personer, varav 2 938 personer hade haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år. Av dessa var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät, motsvarande antal svarande i kontrollgruppen var 4 193 personer. I gruppen med lymfom var 21 procent tatuerade (289 personer) medan 18 procent var tatuerade i kontrollgruppen utan lymfomdiagnos (735 personer).

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade. Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.

En hypotes som Christel Nielsens forskargrupp hade inför studien, var att storleken på tatueringen var betydelsefull. Att det helt enkelt skulle vara förenat med större risk för cancer med en helkroppstatuering, jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog visade det sig dock inte spela någon roll.

– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.

Läs hela artikeln

Liknande poster

i-DNA i cellerna påverkar cancer

i-DNA i cellerna påverkar cancer

Nu visar forskare vid Umeå universitet att en struktur i DNA, i‑DNA, som finns i levande celler, fungerar som en reglerande flaskhals med koppling till cancer.

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

Ny forskningspolicy ska stärka medicinsk forskning i Sverige

En ny Forskningspolicy som tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige.

Kan vi förbättra förutsättningarna för patienter med bukspottkörtelcancer?

Kan vi förbättra förutsättningarna för patienter med bukspottkörtelcancer?

En studie om hur mikroskopiska förändringar i levern kan användas till att förutse om bukspottkörtelcancer kommer att sprida sig i kroppen har gjort upptäckter som har potential att förebygga att bukspottkörtel-cancer sprider sig till andra organ. Linda Bojmar och Constantinos…

Avancerad cancerbehandling ges nu vid Norrlands universitetssjukhus

Avancerad cancerbehandling ges nu vid Norrlands universitetssjukhus

Nu kan CAR-T-behandling ges vid Norrlands universitetssjukhus till vuxna patienter i norra sjukvårdsregionen. Den avancerade behandlingen har revolutionerat cancervården och innebär att patienter med vissa lymfom, där annan behandling inte har effekt, kan botas. Fler cancerdiagnoser står på tur.

Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har ökad risk för lymfom

Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har ökad risk för lymfom

Risken att drabbas av lymfkörtelcancer är något förhöjd vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, och har ökat under senare år hos patienter med Crohns sjukdom. Det visar en ny studie publicerad i Clinical Gastroenterology and Hepatology av forskare från Karolinska Institutet.

Flera nya behandlingsmöjligheter ger nu ökat hopp vid mantelcellslymfom

Flera nya behandlingsmöjligheter ger nu ökat hopp vid mantelcellslymfom

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom - en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Glädjande nog har det nu kommit både målstyrda läkemedel och nya immunterapier. Tyrosinkinashämmaren ibrutinib blev i oktober 2022 subventionerad…

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

Blodcancerförbundet först med riktig patientinvolvering inom forskning

Blodcancerförbundet först med riktig patientinvolvering inom forskning

— För att försäkra att nya innovativa behandlingar verkligen kommer personer som lever med blodcancer till del, behövs patientinvolvering inom forskning och på systemnivå. Därför skapade vi som första patientorganisation inom cancerområdet i Sverige redan förra året en patientpanel för…

Nya studieresultat från Roche inom lymfom under kongressen ASH

Fas 3-studien POLARIX visade att Polivy i kombination med R-CHP (rituximab, cyclophosphamide, doxorubicin och prednison) är den första behandlingen på två decennier som påvisat signifikanta förbättringar för patienter med nyligen diagnostiserade diffusa storcelliga B-cellslymfom jämfört med nuvarande standardbehandling.

BMS presenterar data från över 80 studier på ASH

På årets möte i Atlanta presenteras studier inom bland annat lymfom, leukemier, multipelt myelom och myeloida sjukdomar.

Forskning om prostatacancer ökar – Många nya viktiga framsteg!

Forskning om prostatacancer ökar – Många nya viktiga framsteg!

Mustaschkampen har bidragit till att uppmärksamheten för behovet av forskning om prostatacancer ökat och gåvorna från företag och allmänheten har ökat så mycket att Prostatacancerförbundet blivit en viktig forskningsfinansiär. De tre senaste åren har förbundet delat ut över 12 miljoner…

Nu kan barn med cancer transplanteras på Akademiska barnsjukhuset

Verksamheten har nu tillgång till två rum med förstärkt ventilation vilket innebär att barn med olika former av leukemier, lymfom och myelom kan få blodstamcellstransplantation på plats.

BCL-2-hämning – allt viktigare behandling för lymfom, leukemi och plasmacellssjukdomar

BCL-2-hämning – allt viktigare behandling för lymfom, leukemi och plasmacellssjukdomar

BCL-2 är ett av flera mitokondrieproteiner som förhindrar programmerad celldöd (apoptos). Hämning av BCL-2 leder till celldöd genom att apoptosen stimuleras. Ett flertal målriktade behandlingar, mot till exempel specifika tyrosinkinaser eller ytantigen, har enstaka sjukdomar eller sjukdomsgrupper som användningsområde. BCL-2…

Ny strategi för finansiering av barncancerforskning

Barncancerfondens styrelse har antagit en ny strategi för utökad forskningsfinansiering. Implementeringen inleds under 2021 och innebär en ökning av det årliga budgetanslaget med upp till 60 miljoner kronor från och med 2023.

Novartis analys bekräftar nyttan av Kymriah® på patienter med vissa typer av lymfom

Novartis announced analyses from two separate trials with Kymriah® (tisagenlecleucel) in patients with certain advanced lymphomas. In the interim analysis of the investigational Phase II ELARA study, Kymriah led to a complete response (CR) in 65% of patients with relapsed…

Forskning inom prostatacancer minskar lidande och räddar liv

Forskning inom prostatacancer minskar lidande och räddar liv

Mustaschkampen har bidragit till att forskningen inom prostatacancer ökar i Sverige. Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och ledamot av Prostatacancerförbundets forskningsråd svarar på vilka de tre viktigaste anledningarna är till att forska inom prostatacancerområdet.

Rekordutdelning till svensk cancerforskning: 799 miljoner kronor

Cancerfondens forskningsnämnd beslutade igår att dela ut 709 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Totalt i år har man fattat beslut om en utdelning på 799 miljoner kronor, det största beloppet i Cancerfondens historia. I dag presenteras vilka forskare och forskningsprojekt som får dela…

Nytt behandlingsalternativ för svenska patienter med tidigare behandlat aggressivt lymfom

NT-rådets rekommendation till regionerna NT-rådets rekommendation till regionerna är att Polivy kan användas i kombination med bendamustin och rituximab […]

Milstolpen – totalt över 3 miljarder kronor utdelade

Milstolpen – totalt över 3 miljarder kronor utdelade

Varje år delar Barncancerfonden ut medel till forskning. I och med den senaste utdelningen nåddes en ny milstolpe: totalt har organisationen nu delat ut tre miljarder kronor sedan starten på 80-talet.

Myelom, AML, KML, KLL och lymfom

Myelom, AML, KML, KLL och lymfom

Den sextonde upplagan av Karolinska Hematology Seminar hölls på Rånäs slott den 13–14 september 2018. Ett 40-tal deltagare från Sverige, Finland och Estland bjöds på uppdaterande föreläsningar av internationella experter på bland annat myelom, KML, KLL, AML och diffust storcelligt…