Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Palliativa teamet i Gävle

Palliativa teamet i Gävle – Vårt mål är att patienterna ska ha en bra sista tid i livet
Om du hade en dödlig sjukdom som inte gick att bota – vad skulle då vara viktigt för dig? Många som hamnar där vill allra helst få leva så vanligt som möjligt. Kunna vara hemma i sin egen miljö, leva nära vänner och familj och fortsätta med aktiviteter som känns roliga och meningsfulla. Runt om i Sverige finns palliativa team som hjälper till att möjliggöra detta. Vi fick följa delar av det palliativa teamet i Gävle under en arbetsdag.

Det palliativa teamet vid Gävle sjukhus har hand om sammanlagt ett 100-tal patienter – de flesta med cancer i obotligt skede, några med ALS.
– Många av dem som är inskrivna hos oss skulle behöva vårdas inneliggande om inte vi fanns, säger överläkare Stefan Bergström, en av de två läkarna
– båda onkologer – i teamet.
– Vi vill att de som själva önskar det ska få vårdas och dö hemma. Vårt mål är att de ska få en bra sista tid i livet. Ibland handlar det om dagar eller veckor och ibland om år, men för det mesta brukar patienterna vara inskrivna hos oss några månader innan de går bort.

Det är vintermorgon och mörkret är ännu tätt utanför sjukhusfönstren. Arbetsdagen har precis börjat och hela teamet samlas för morgonrapport. Medarbetarna slår sig ned i några slitna skinnsoffor med knäckemackor och kaffemuggar i händerna. Sjuksköterskan Maria Jansson som ansvarade för telefonrådgivningen föregående dag berättar om de samtal som kom in. Inskrivna patienter och deras anhöriga kan ringa rådgivningen när de vill under 8–16 på vardagar (övrig tid finns andra journummer).

FÄRDEN GÅR VÄSTERUT
Efter morgonrapporten följer Onkologi i Sverige med läkaren Stefan Bergström och sjuksköterskan Gunnel Wretblad ut till bilen. De ska göra flera hembesök först i Hofors och sedan i Sandviken i dag och vi åker de 5,5 vintriga milen västerut mot Dalagränsen. Vid hembesöken kommer även distriktssköterskor från hemsjukvården att vara med. Det palliativa teamet samarbetar nära med dem. Det är de som gör det mesta av det praktiska och träffar patienterna oftast.
– Vår roll är främst att bistå med specialistkunskaper om palliativ vård så att patienterna får bästa möjliga symtomlindring och så att de och deras anhöriga får information och annat stöd, berättar Stefan.
Av de totalt omkring 100 inskrivna patienterna är det för närvarande ett 80-tal som teamet brukar besöka.
– En del patienter tycker att det räcker att vi håller telefonkontakt eller att bara veta att de kan ringa om de behöver oss, säger Gunnel.
– Andra kan vi besöka två gånger i veckan eller oftare ändå. Om patienter och anhöriga har mycket oro så kan det behövas tät kontakt. I andra fall är det lagom med besök kanske var fjärde eller var sjätte vecka.

Inskrivningen av en ny patient börjar med att det palliativa teamet får en remiss. I sina instruktioner till remissskrivare framhåller teamet att patienten måste ha fått ordentlig information om sitt tillstånd och godkänna att bli remitterad till palliativa teamet.
– Vi vill att ett brytpunktssamtal har genomförts. Det är viktigt för en bra kontakt mellan oss och patienten, särskilt i början, säger Stefan. När en remiss kommit, ringer en sjuksköterska patienten för att boka ett inskrivningsbesök.

Läs hela reportaget som PDF

Liknande poster

Här pågår ett pionjärarbete för att förbättra prostatacancersjukvården

Här pågår ett pionjärarbete för att förbättra prostatacancersjukvården

– Vi vänder upp-och-ned på allt! Så beskriver professor Henrik Grönberg hur han och hans medarbetare bygger upp Prostatacancercentrum vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. – Vi tänker korta väntetiderna och skapa en modern, effektiv prostatacancersjukvård. Då måste man…

Charles Sawyers ger råd till unga forskare: VÄLJ VIKTIGA FRÅGOR ATT ARBETA MED!

Charles Sawyers ger råd till unga forskare: VÄLJ VIKTIGA FRÅGOR ATT ARBETA MED!

– Välj angelägna forskningsfrågor som du känner passion för. Du ska kunna berätta för din mamma vad du forskar om och hon ska förstå vad du gör och tycka det är ett viktigt arbete. Det rådet ger den framstående cancerforskaren…

Nya cancersamordnaren, Beatrice Melin, kombinerar forskning med strategi och strukturer

Nya cancersamordnaren, Beatrice Melin, kombinerar forskning med strategi och strukturer

Hon går ofta på vandringsstigarna utmed älvstranden i Umeå och låter tankarna fara ganska fritt. Då och då kommer hon plötsligt på något viktigt. – Nuförtiden behöver jag ha det långsamt för att bli kreativ. När jag är ute och…

Lena Claesson-Welsh ger sig inte förrän alla frågor är besvarade

Lena Claesson-Welsh ger sig inte förrän alla frågor är besvarade

– Forskningen behöver många olika personlighetstyper, säger cancerforskaren Lena Claesson-Welsh. Vi behöver kreativa personer som är vidöppna för nya idéer och lätt släpper gamla tankemodeller. Och vi behöver de mer nitiska och uthålliga som strukturerat arbetar vidare med en modell…

SJUKSKÖTERSKELEDD MOTTAGNING I GÄVLE gör vården mer tillgänglig och avlastar läkarna

Vid onkologkliniken på Gävle sjukhus finns sedan hösten 2015 en mottagning som leds av specialistsjuksköterskorna Karin Horn och Helene Henriksson. De tar både emot patienter på bokade besök och arbetar med telefonuppföljning av klinikens patienter. – Vårt viktigaste syfte är…

Kliniska Forsknings- och Utvecklingsenheten, KFUE – Effektiv infrastruktur för kliniska studier

Kliniska Forsknings- och Utvecklingsenheten, KFUE – Effektiv infrastruktur för kliniska studier

Möjliggörare, rälsläggare, spindlar i nätet, inspiratörer, vägledare – eller helt enkelt experter på klinisk prövning. Medarbetarna vid Kliniska Forsknings- och Utvecklingsenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala har många sätt att beskriva sitt arbete och sina roller. – Vi erbjuder en…

CHRISTINAKLINIKEN

CHRISTINAKLINIKEN

Privata Christinakliniken kombinerar den lilla enhetens fördelar med storsjukhusets resurser. Christinakliniken vid Sophiahemmets sjukhus i Stockholm tar emot patienter med ett brett spektrum av cancersjukdomar. Här får patienten träffa samma läkare varje gång och kan ringa eller sms:a till sin…

Nytt trappsteg inom myelombehandling

Nytt trappsteg inom myelombehandling

Behandlingsmöjligheterna vid blodcancersjukdomen myelom fortsätter att utvecklas. Introduktionen av andra generationens proteasomhämmare väntas förbättra överlevnad och livskvalitet för många patienter. – Nu tar vi ett nytt viktigt trappsteg i behandlingen vid myelom! säger docent Bo Björkstrand, överläkare och sektionschef vid…

Målriktade terapier skapar positiv utveckling i lungcancervården

Målriktade terapier skapar positiv utveckling i lungcancervården

För inte länge sedan hade lungcancerläkare relativt begränsade möjligheter att behandla avancerad sjukdom. I dag är läget betydligt ljusare tack vare den snabba utvecklingen av målriktade terapier. – Ett bra exempel är de ALK-hämmande läkemedlen, som ger både tydliga överlevnadsvinster…

Elisabet Lidbrink: – Vi måste vara svaga patienters advokater

Elisabet Lidbrink: – Vi måste vara svaga patienters advokater

Överläkare Elisabet Lidbrink, Radiumhemmet, är en orädd talesperson för utsatta patientgrupper, bland andra kvinnor med spridd bröstcancer. – Vi onkologer måste vara våra svårt sjuka patienters advokater, säger hon.

Kerstin Sollerbrant – ”Vårt mål är att alla barn med cancer ska överleva”

Kerstin Sollerbrant – ”Vårt mål är att alla barn med cancer ska överleva”

Kerstin Sollerbrant tycker att hon har ett drömjobb. Hon är forskningschef på Barncancerfonden, som har satt som sitt mål arbete med att stödja forskning och utbildning om barncancerarncancerfonden vars m forskare.g finansieras självklart forskargrupatt utrota barncancer. – Cancersjukdomarna är fortfarande…

Ny skandinavisk studie drar igång på riskpatienter med GIST

Ny skandinavisk studie drar igång på riskpatienter med GIST

Introduktionen av tyrosinkinashämmaren imatinib (Glivec) i början av 2000-talet innebar en revolution i behandlingen av magtumören GIST. I dag pågår ett målmedvetet forskningsarbete för att optimera behandlingen. Skandinaviska sarkomgruppen drar därför i gång en ny studie om möjliga fördelar med…

Professor Eva Kimby – Efter pensionen känns det viktigt att knyta bra kontakter

Professor Eva Kimby – Efter pensionen känns det viktigt att knyta bra kontakter

Det är med blandade känslor som professor Eva Kimby går i pension från hematologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge. Visserligen kommer hon att fortsätta med forskningsdelar av sitt jobb så förändringen blir inte så dramatisk, men klinikdelen lämnar…