”Ökning av neoadjuvant kemoterapi förändrar det kirurgiska panoramat”
”Ökning av neoadjuvant kemoterapi förändrar det kirurgiska panoramat”
Årets Kicki Waller-möte i Åre bjöd som vanligt på ett gediget och uppskattat program. Här refereras mötets höjd punkter i form av viktig ny kunskap, reflektioner och presentationer av nya och pågående studier av bröstkirurgen Hanna Fredholm, Karolinska Universitetssjukhuset och Anne Andersson, onkolog vid Norrlands Universitetssjukhus.
Genexpression delar in bröstcancer i distinkta molekylära subtyper (Luminal A, Luminal B, Basal-like, HER2-enriched och normal- like) som har visat sig ha starkt prognostiskt och behandlingsprediktivt värde. För att utröna vilka luminala tumörer som behöver kemoterapi är genexpression under införande i Sverige, men än så länge baseras subtypsindelning på proteinuttryck (immunhistokemi) av biomarkörerna ER, PR, HER2 och proliferationsmarkören Ki67. Bröstpatologen Johan Hartman, Södersjukhuset, uppdaterade åhörarna på rådande metoder för mätning av HER2 som är i linje med internationella guidelines. HER2 analyseras först med immunhistokemi (0/1+/2+/3+) där fall graderade 0 och 1+ är negativa och fall med 3+ är positiva. För fall med 2+ kontrolleras genuttryck med in situ hybridisering. Kvalitets- och standardiseringskommittén inom Svensk Förening för Patologi (KVAST) ihop med företaget Equalis skickar regelbundet ut 10 typfall av bröstcancer till alla patologkliniker i Sverige för bedömning av histologisk typ, subtyp, biomarkörer och grad. Utskicket 2018 visar preliminärt en god överenstämmelse mellan bedömare gällande HER2. Samtidigt presenterades retrospektiva data från Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) 2013–2017 där andelen HER2-positiva fall varierade mellan 7 och 14 procent mellan olika patologkliniker. Vad är orsaken och hur påverkar det läkemedelsbehandlingen? Framtida metoder som digital bildanalys och sekvensering av tumörernas mRNA och DNA kan medföra en mer robust subtypsindelning.
STRÅLBEHANDLING – BRA FÖR ALLA SUBTYPER
Bröstkirurgen Åsa Wickberg, Örebro, disputerade 2018 med en avhandling om betydelsen av adjuvant behandlingför lokalrecidiv av bröstcancer (LR), där ett av arbetena rörde subtyper och risk för LR. Kvinnor som genomgick bröstbevarande kirurgi under 1981– 1988 för bröstcancer under 2 cm av grad I-II utan spridning till lymfkörtlar inkluderades. De fick ingen endokrin behandling eller kemoterapi men randomiserades till strålbehandling eller ej. Efter 20 års uppföljning och med subtypsindelning baserat på immunhistokemi av alla tillgänliga fall (223 av 381, 59 procent) fann man att risken för LR halverades med strålbehandling. Riskreduktionen med strålbehandling sågs i alla subtyper (Luminal A; 14 procent, Luminal B/HER2 neg; 17 procent och för HER2+ och trippelnegativa fall; 22 procent). I jämförelse med Luminal A, hade de med Luminal B/ HER2-neg tumörer 3 gånger högre risk för LR; för de som fick strålbehandling var risken 2,6 gånger högre, för de som inte fick strålbehandling var risken 5 gånger högre.
