Modern målstyrd terapi – från hopp till besvikelse
Individualiserad terapi och målstyrd behandling har blivit ledord i modern onkologi. Parallellt har dessa uttryck blivit nyckelbegrepp inom cancerforskning och det är idag svårt att hitta något större projekt inom cancerbiologi som inte syftar till att i slutändan hitta ett nytt behandlingsmål, i regel en molekyl som läkemedel kan riktas mot. Men, principiellt sett, hur lovande är egentligen den nya målstyrda behandling som många av oss vurmar för? Är den inslagna vägen en säker riktning mot förbättrad överlevnad för cancerpatienter? Den nuvarande trenden med målstyrd terapi fick sitt tydligaste genomslag för mer än 15 år sedan när tyrosinkinashämmaren imatinib visade sig vara en effektiv behandling mot kronisk myeloisk leukemi (KML). Denna sjukdom karakteriseras av en specifik kromosomtranslokation (delar av kromosomer som byter plats med varandra), vilket leder till oreglerad aktivitet av tyrosinkinaset ABL. Imatinib hämmar selektivt detta kinas. Framgången med imatinib står sig ännu idag och långtidsöverlevnad för KML-patienter under imatinibbehandling ligger enligt vissa studier väl över 80%.
