EU-godkännande för Kyprolis mot myelom

EU-godkännande för Kyprolis mot myelom
Europakommissionen har beviljat marknadsföringstillstånd för proteasomhämmaren Kyprolis vid myelom, en elakartad cancer i benmärgen.

– Godkännandet av Kyprolis innebär att vi får ytterligare en kraftfull behandling att sätta in när patienter får återfall och cellgifter inte längre har någon effekt, säger docent Ulf-Henrik Mellqvist, överläkare vid Södra Älvsborgs Sjukhus och en av Sveriges främsta experter på myelom.

Myelom är en obotlig form av benmärgscancer som i Sverige drabbar cirka 600 personer per år. Sjukdomen uppstår i benmärgen och kan bland annat orsaka benskörhet, smärta, trötthet och sämre motstånd mot infektioner. Myelom är ett kroniskt tillstånd som inte kan botas, men med behandling kan sjukdomsutvecklingen bromsas och livskvaliteten upprätthållas under lång tid. Emellertid drabbas i stort sett alla patienter förr eller senare av återfall, och behandling som tidigare fungerat är ofta inte längre effektiv.

Mer än två år utan att sjukdomen förvärras
Kyprolis (carfilzomib) blockerar aktiviteten hos myelomcellernas proteasomer. Detta leder till att de inte kan bryta ned proteiner och restprodukter vilka då ansamlas i cellen. Resultatet blir att myelomcellerna slutar att dela sig och genomgår programmerad celldöd, så kallad apoptos.

Till grund för det europeiska godkännandet ligger fas III-studien ASPIRE där patienter som fått återfall av myelom deltagit.Den ena gruppen fick Kyprolis i kombination med lenalidomid och dexametason och den andra gruppen enbart lenalidomid och dexametason, en etablerad behandling vid myelom. Resultatet visade att tillägg av Kyprolis förlängde den progressionsfria överlevnaden, tiden utan att sjukdomsläget försämras, med 8,7 månader jämfört med enbart lenalidomid och dexametason, 26,3 månader i median mot 17,6 månader.

– I ljuset av att de här patienterna, som har fått återfall och inte är hjälpta av cellgifter, är oerhört svårbehandlade är det här väldigt bra resultat, säger Ulf-Henrik Mellqvist. Och samtidigt som behandlingseffekten är kraftfullare än hos äldre proteasomhämmare är biverkningsprofilen gynnsammare, framförallt vad gäller nervskador.

EU-kommissionens godkännande av Kyprolis (carfilzomib) i kombination med lenalidomid och dexametason avser behandling av patienter med relapserande/refraktär myelom som genomgått minst en tidigare behandling.

Kort om Kyprolis och ASPIRE
Kyprolis (carfilzomib) är en proteasomhämmare för användning i kombination med lenalidomid och dexametason hos patienter med recidiverande myelom. Kyprolis verkar genom att blockera proteasomer, enzymkomplex som spelar en viktig roll i cellens funktion och tillväxt genom att bryta ner proteiner som är skadade eller överflödiga. Oreglerad proteasomaktivitet kan leda till en abnorm ansamling av proteiner i vissa celler, särskilt i myelomceller. Genom att hämma proteasomer framkallar Kyprolis apoptos, celldöd.

ASPIRE ligger till grund för det Europeiska godkännandet av Kyprolis. ASPIRE är en kontrollerad, randomiserad fas III-studie där 792 patienter som återfallit i sin myelomsjukdom en till tre gånger lottades till behandling med antingen Kyprolis, lenalidomid och dexametason eller enbart lenalidomid och dexametason. De vanligaste biverkningarna i Kyprolis-gruppen var neutropeni, anemi och trombocytopeni. För ytterligare information om bland annat säkerhet, se internationellt pressmeddelande (på engelska).

Resultaten från ASPIRE-studien har publicerats i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine, Carfilzomib, lenalidomide, and dexamethasone for relapsed multiple myeloma, AK Stewart et al.

Nästa steg: Kyprolis i kombination med dexametason
Amgen planerar nu att ansöka om marknadsföringstillstånd för Kyprolis i kombination med lågdos dexametason, en så kallad glukokortikoid. För detta ändamål kommer data fas III-studien ENDEAVOR att lämnas in till den europeiska läkemedelsmyndigheten. I ENDEAVOR jämfördes Kyprolis plus dexametason med bortezomib, en första generationens proteasomhämmare, plus dexametason. Resultatet visade på en påtagligt förlängd progressionsfri överlevnad och de patienter som behandlats med Kyprolis kunde leva nästan dubbelt så länge (18,7 månader i median) utan att sjukdomen förvärrades jämfört med bortezomib-gruppen (9,4 månader).

Resultaten från ENDEAVOR presenterades vid ASCO, världens största cancerkongress, i juni 2015: Dimopoulos MA, Moreau P, Palumbo A, et al. Carfilzomib and dexamethasone (Kd) vs bortezomib and dexamethasone (Vd) in patients (pts) with relapsed multiple myeloma (RMM): Results from the phase III study ENDEAVOR.

För ytterligare information, kontakta:
Anna Björlin, kommunikationschef Amgen, tel: 073-835 40 90