Artiklar
Här hittar du artiklar från tidskriften Onkologi i Sverige som utkommer sex gånger om året. Önskar du prenumerera på papperstidningen mejla till [email protected].
För att prenumerera på tidningen som en blädderbar pdf: Prenumerera här.
Att förändra cancerns verklighet är en av Europeiska kommissionens huvudprioriteringar på hälsoområdet. Tre år efter antagandet av Europe’s Beating Cancer Plan höll EU-kommissionär Stella Kyriakides, i januari en högnivå konferens i Bryssel, för att sammanfatta Europas gemensamma arbete för att förbättra livet för alla som drabbats av cancer. Penilla Gunther, patientföreträdare och fd riksdagsledamot var på plats.
Läs mer...
Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.
Här beskriver Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska och sömnspecialist på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studien, den senaste kunskapen på området.
Läs mer...
Det tidigare regionrådet Ella Bohlin gör ett verksamhetsbesök och auskulterar hos professor Hans Hägglund vid mottagningen för cellterapi och allogen stamcellstransplantation, CAST, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Läs mer...
Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som nu utvecklar en ny klass av antibiotika.
Här beskriver Frank Hernandez, som särskilt intresserat sig för en grupp läkemedel som har använts sedan 1960-talet och som kallas nukleosidanaloger, den senaste utvecklingen på området.
Läs mer...
En vanlig komplikation efter strålbehandling för hjärntumör under barndomen är neurokognitiva svårigheter. Vid dosplanering optimerar man strålbehandlingen mot hjärntumören för att minska doserna mot frisk vävnad. Enligt en studie från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet bör man strålbehandla så sparsamt som möjligt mot riskorgan och strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom synnerven, hippocampus, lillhjärnan och pons.
Läs mer...