Studie ska öka kunskapen om covidsjukdom hos barn med cancer

Hur drabbas barncancerpatienter av covid-19? Det ska en pågående studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet bringa klarhet i. Globalt och i Sverige förefaller det som att sjukdomen är sällsynt bland barn. Majoriteten som insjuknat har fått lindriga symtom, men kunskap saknas om hur barn som behandlas för cancer påverkas.

Det saknas kunskap om risken för barncancerpatienter att insjukna i covid-19 eller att drabbas av svår sjukdom. I en studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna undersöka hur sjukdomen sprids bland barn med cancer, som fått noggranna instruktioner för smittskydd, samt hur deras sjukdomsförlopp ser ut.

 

Arja Harila-Saari, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Forskargrupp; Barnneurologi/Barnonkologi

– Det finns i stort sett ingen information om risken för barncancerpatienter att insjukna i covid-19 eller att drabbas av svår sjukdom. Främsta syftet med studien är att se hur sjukdomen sprids bland barn med cancer, som fått noggranna instruktioner för smittskydd, samt hur deras sjukdomsförlopp ser ut, säger Arja Harila-Saari, professor och överläkare på barncancerkliniken vid Akademiska barnsjukhuset. Vi ska bland annat undersöka hur vanligt det är med svår infektion och vilka faktorer som påverkar smittorisken. Med ökad kunskap kan hanteringen av barn med cancer förbättras under olika pandemier i framtiden.

Studien startade i maj och beräknas pågå fram till årsskiftet 2021/2022. Forskarna utgår från laboratorieprover och insamling av data från patienter och deras föräldrar, patientjournaler och barncancerregister. Totalt räknar man med att inkludera cirka 160 patienter.

För vuxna finns flera kända riskfaktorer för allvarligare covid-19-sjukdom och död, framförallt ålder, manligt kön, rökning samt samsjuklighet i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, diabetes. Sådan kunskap menar Arja Harila-Saari saknas för barn.

Forskarnas fokus är bland annat hur insjuknandet ser ut för barn under pågående cancerbehandling, hur det kliniska förloppet ser ut, hur vanligt det är med andra infektioner och om olika behandlingar såsom hög, intensiv cytostatika påverkar risken att utveckla allvarlig sjukdom jämfört med om barnet får mindre intensiv cytostatikabehandling.

– En annan viktig fråga är cancerbehandlingens immunpåverkan, vilken effekt den har på infektionens svårighetsgrad och hur antikroppar utvecklas hos barn med cancer, berättar Arja Harila-Saari. Vi kommer också att studera hur stor smittorisken är relaterad till förskola eller skola, och om barn med cancer eller deras syskonen borde gå i skolan eller ej under pandemin.

För mer information/intervju, kontakta:

Arja Harila-Saari, professor och överläkare inom barnonkologi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 072-238 05 33, e-post:arja.harila-saari@akademiska.se eller arja.harila-saari@kbh.uu.se

FAKTA: Studie om covid-19 hos barn med diagnostiserad cancer

  • Startade i maj 2020 och beräknas pågå fram till årsskiftet 2021/2022.
  • Omfattar cirka 160 barncancerpatienter under aktiv onkologisk behandling, eller som nyligen (senast en månad tidigare) avslutat intensiv onkologisk behandling vid Akademiska barnsjukhuset.
  • Blodprov tas med 6-8 veckors intervall minst 4 gånger under ett halvårs uppföljningstid. (Detta görs endast i samband med planerad klinisk blodprovstagning eller vårdkontakt. Det som undersöks är antikroppar mot covid-19 och immunfunktioner.)
  • På barn som insjuknar i covid-19 tas upprepade prover från slemhinnan i näsan för att mäta virusmängd med så kallad PCR-teknik. Från dem tas även blodprov för att mäta cytokiner och andra inflammatoriska proteiner.