Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Vilka grupper ska screenas för ärftlig pankreascancer?

Medan huvudparten av all pankreascancer uppkommer hos patienter utan ärftlig belastning finns det en liten andel personer som inte har någon känd pankreassjukdom men som statistiskt sett har betydande riskfaktorer för att få cancer i bukspottkörteln. I första hand att det finns flera nära anhöriga med sjukdomen eller någon nära anhörig som insjuknat vid låg ålder eller att man påvisat en genetisk mutation där man vet att risken för pankreascancer är kraftigt förhöjd. Till detta kan sedan fogas andra riskfaktorer som ger en ökad risk för sjukdomen. Också cystiska pankreaslesioner kan uppmärksammas som en riskfaktor eftersom de definitivt har ett premalignt status. Deras naturalhistoria är ur vetenskaplig synvinkel betydligt bättre undersökt än vanlig pankreascancer, och det finns därför mer statistiska data att förhålla sig till samtidigt som det är en mycket stor kvantitativ grupp varför de diskuteras som ett särskilt kapitel.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Lungcancer ökar – nu testas screening

Lungcancer ökar – nu testas screening

En ny pilotstudie ska undersöka om det går att införa lungcancerscreening inom ordinarie hälso- och sjukvård, för att upptäcka lungcancer i ett tidigare skede.

Ny guide ska bidra till ökat deltagande i cancerscreening

Ny guide ska bidra till ökat deltagande i cancerscreening

Mer kunskap, nya arbetssätt och pricksäkra insatser krävs för att Sveriges regioner ska öka deltagandet i cancerscreening och catch up-vaccination mot HPV. Det står klart efter att Cancerfonden besökt Sveriges regioner för samtal om hur färre ska drabbas av cancer…

Informationskampanj har ökat kunskapen om screening för tidig upptäckt av cancer

Under september genomförde RCC tillsammans med Sveriges regioner och 1177 en informationskampanj för att främja deltagandet i cancerscreening och öka kunskapen om screening för tidig upptäckt av cancer bland landets invånare. Kampanjen, som byggde på det europeiska initiativet PrEvCan, har…

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna…

Så byggs den nya forskningsdatabasen för utveckling av bröstcancerscreening

Så byggs den nya forskningsdatabasen för utveckling av bröstcancerscreening

I Malmö har forskargruppen Lund University Cancer Imaging Group (LUCI), under ledning av Sophia Zackrisson, byggt upp en stor forskningsdatabas som innehåller alla mammografiundersökningar sedan digitaliseringen 2004 fram till och med 2020 – totalt över 450 000 undersökningar från nästan…

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Interaktiv årsrapport om tjock- och ändtarmscancerscreening publicerad

Interaktiv årsrapport om tjock- och ändtarmscancerscreening publicerad

Den första interaktiva årsrapporten från Svenskt kvalitetsregister för koloskopier och tjock- och ändtarmscancerscreening (SveReKKS) har nu publicerats och är en del av kvalitetsmätningen inom det nationella screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer.

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer…

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Bukspottkörtelcancer, eller pankreascancer, är en svårbehandlad cancerform med mycket dålig prognos. Endast hälften av dem som drabbas är vid liv ett halvår efter diagnos. De stora framsteg som setts inom många andra cancerformer har i stort sett uteblivit när det…

Speciellt protein ökar dödlighet vid cancer i bukspottkörteln

Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.

Ny diagnostik av prostatacancer banar väg för allmän screening

Ny diagnostik av prostatacancer banar väg för allmän screening

Risken för överdiagnostik vid screening för prostatacancer kan halveras. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Med den diagnostik som nu prövats kommer betydligt färre harmlösa tumörer att hittas. Detta löser ett stort problem och öppnar för allmän screening.

Ny metod visar vägen mot tidiga och effektiva multicancertest

Ny metod visar vägen mot tidiga och effektiva multicancertest

När cancer kan upptäckas i ett tidigt skede minskar dödligheten drastiskt, men dagens screeningmetoder är begränsade till ett fåtal cancertyper. En internationell studie ledd av forskare från Chalmers visar att en ny, tidigare oprövad metod enkelt kan fånga in flera…

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida…

Tidigt upptäckt av prostatacancer är avgörande för botbar behandling

Tidigt upptäckt av prostatacancer är avgörande för botbar behandling

Förr var prostatacancer en dödlig sjukdom där männen dog med spridd prostatacancer. Nu går sjukdomen att bota helt om den upptäcks tidigt. Det är därför som alla män över 50 år bör ta PSA-test, ett enkelt blodprov som tas på…

Mammografi minskar risken att dö i bröstcancer

Mammografi minskar risken att dö i bröstcancer

Socialstyrelsens nya utvärdering av mammografin visar att screeningprogrammet minskar dödligheten med 16 procent i åldersgruppen 40-49 år och med drygt 20 procent i guppen 50–74 år.

Försök med screening för lungcancer leds från Karolinska Universitetssjukhuset

Försök med screening för lungcancer leds från Karolinska Universitetssjukhuset

I höst får 15 000 slumpvis utvalda kvinnor i södra Stockholm en enkät hemskickad med frågor om rökvanor. Det här är första steget mot att ta fram ett nationellt screeningprogram för lungcancer.

Geografiska och socioekonomiska skillnader vid screening för livmoderhalscancer

Geografiska och socioekonomiska skillnader vid screening för livmoderhalscancer

Geografiska och sociodemografiska faktorer påverkar vem som deltar i det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer. Personer med låg utbildningsnivå och inkomst deltar i programmet i lägre utsträckning.

Artificiell intelligens kan förbättra screeningen för bröstcancer

Artificiell intelligens kan förbättra screeningen för bröstcancer

Den första april fick Karin Dembrower ta emot sin doktorstitel med en avhandling om hur man med artificiell intelligens (AI) och algoritmer kan förbättra screeningen för bröstcancer. Med hjälp av nya algoritmer kan man hitta fall av bröstcancer tidigare.

Höga koncentrationsnivåer av TK1 förutspår tidig död i prostatacancer

En screeningsstudie med 30 års uppföljning visar ett samband mellan höga initiala nivåer av TK1 i serum och mortalitet. Prostatacancerspecifik överlevnad var i genomsnitt 9 år kortare för patienter med höga sTK1-nivåer än för patienter med låga nivåer vid screening.

Borttagande av primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer kan ge längre överlevnad

Borttagande av primärtumör vid spridd neuroendokrin bukspottkörtelcancer kan ge längre överlevnad

Att operera bort primärtumören förlänger överlevnaden för patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör. Det visar en multicenterstudie från Akademiska sjukhuset som är den största i sitt slag på området och med relativt lång uppföljning.