Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Unga med cancer kan få problem med sex och fertilitet

Många unga vuxna som har haft cancer får problem med sexlivet eller känner oro över sina möjligheter att i framtiden bli föräldrar. I forskningsprogrammet Fex-Can – Fertilitet och sexualitet efter cancer, undersöks hur utbredda problemen är och metoder utvecklas för att hjälpa de som drabbats.

Lena Wettergren, professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Foto: Mikael Wallerstedt.

– Intimitet och sex är grundläggande i människors liv och det är därför viktigt att hjälp kan erbjudas för eventuella problem som är relaterade till den behandling som getts. Föräldraskap är också något som de flesta förväntar sig ska ingå i livet och om cancerbehandlingen leder till begränsade möjligheter att skapa familj, så är det ju jätteviktigt att blir klar över detta så att man kan undersöka alternativ och gå vidare, säger Lena Wettergren, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och en av dem som leder Fex-Can.

Fex-Can består av fyra olika projekt. I ett av dem, Fex-Can Young Adult, har forskarna följt 1 010 unga vuxna, i åldrarna 18–39 år som under 2016–17 insjuknade i testikel-, bröst-, äggstocks och livmoderhalscancer samt hjärntumör och lymfom. Med start 1,5 år efter diagnosen har deltagarna med regelbundna mellanrum fått fylla i frågeformulär. I ett annat projekt fokuseras på alla unga vuxna i Sverige som hade cancer i barndomen. 2 500 deltog.

– Vi har både ställt frågor om sexuell funktion, och om oro kring föräldraskap och möjligheten att få barn. Dessutom har vi frågat om hur man känner sig i förhållande till sin egen kropp, om man vågar visa sig naken och så. Vi har även med frågor om hälsorelaterad livskvalitet till exempel vad man orkar och om man besväras av olika symtom. Vi vill också ta reda på om någon i vården har tagit upp frågor om sex och fertilitet med dem, förklarar Lena Wettergren.

Sexproblemen kan till exempel handla om torra slemhinnor, svårigheter att få erektion eller smärta vid beröring.

Webbaserat självhjälpsprogram

De personer som svarade att de upplevde stora problem eller mycket oro erbjöds att delta i ett webbaserat självhjälpsprogram. Programmet handlar om att skapa förståelse för vad den aktuella cancersjukdomen och behandlingen kan ha för negativa fysiska effekter, men också vad som kan göras för att höja livskvaliteten för personen och göra hen mer nöjd med sin kropp. Här finns till exempel övningar för att öka den egna acceptansen för kroppen som kan vara förändrad. Viktigt är att personerna förstår att de inte är ensamma om sina upplevelser.

Att ha komplex över sin kropp eller tro att andra människor har ett så mycket bättre sexliv än man själv är vanligt även bland folk som aldrig haft cancer. Hur stor del av problemen är rent fysiska skador och hur mycket har psykiska orsaker?

– Det är svårt att svara på, men i våra statistiska modeller ser vi ett samband kopplat till diagnos och behandling där de som fått mera intensiv behandling har mer sexproblem. Jag kommer ihåg en kvinna som berättade att hon och hennes man hade haft ett bra sexliv före hon fick cancer, men när hon påbörjade sin hormonbehandling blev hennes slemhinnor så sköra att det var smärtsamt att ens ha trosor på sig. Personer som är oroliga eller nedstämda rapporterar i större utsträckning sexproblem, berättar Lena Wettergren.

Mer problem efter cancer

Forskningsresultaten som hittills publicerats visar att kvinnor som insjuknat i cancer som unga vuxna har mer sexproblem än kvinnor i samma ålder som inte haft cancer. Bland personer som haft barncancer sågs små skillnader när de jämfördes med personer i samma ålder utan erfarenhet av cancer, men forskarna såg att erektionsproblem var vanligare bland männen som haft barncancer än bland män som aldrig haft cancer.

– Både vad det gällde de som har haft barncancer och de som har haft cancer som unga vuxna så ser vi att det är relaterat till behandlingstyngd. De som har fått mer intensiv behandling har mera sexproblem, och det är därför särskilt viktigt att följa upp den gruppen, förklarar Lena Wettergren.

Under de år som hon arbetat med Fex-Can har hon sett att frågorna i allt högre grad tas upp inom cancervården.

– Vi gjorde en studie 2012 där män och kvinnor tillfrågades om någon hade tagit upp det här med fertilitet med dem och då var det 80 procent av männen, men bara 50 procent av kvinnorna som mindes att frågan hade diskuterats. Nu, i vår nya studie hade de flesta, både män och kvinnor (80%), fått information om behandlingens möjliga påverkan på fertilitet – så det har blivit bättre. Och jag skulle säga att jag är övertygad om att frågor om sex är mycket bättre omhändertagna i cancervården idag, säger Lena Wettergren.

Liknande poster

Att frysa ovariet för framtiden – vägen mot klinisk implementation

Att frysa ovariet för framtiden – vägen mot klinisk implementation

Det här länge varit känt att unga som drabbas av cancer riskerar nedsatt fertilitet som en sen effekt av cancerbehandlingen. För att bevara fertiliteten hos cancerdrabbade unga kvinnor har olika fertilitetsbevarande åtgärder utvecklats. Den vanligaste metoden innebär att ta ut…

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två…

Unga cancersjuka och deras familjer kan behöva tillgång till medicinsk information via journalen

Unga cancersjuka och deras familjer kan behöva tillgång till medicinsk information via journalen

Barn mellan 13 och 16 kan idag inte läsa sin journal digitalt. Under samma period har inte heller vårdnadshavaren tillgång till den unges journal. Det kan försvåra barnets rätt till information och medinflytande men också göra det svårt för föräldrar…

Forskning kring fertilitet efter cancerbehandling får stöd

Forskning kring fertilitet efter cancerbehandling får stöd

Behandling av cancer har utvecklats mycket framgångsrikt de senaste decennierna. Många patienter drabbas dock av tunga biverkningar efter behandlingarna. En sådan är infertilitet. Kenny Rodriguez-Wallberg vill göra det möjligt för dem som drabbats av svår sjukdom att kunna få barn.

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer.

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26-27 oktober.

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008…

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt.

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar…

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd, löper en något ökad risk att drabbas av en typ av testikelcancer. Tidiga livshändelser kan spela roll i sammanhanget, menar forskare.

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper hos…

Stor donation till forskning om människans immunförsvar

Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga…

Vaccintveksamhet största utmaningen för skolsköterskorna som sköter HPV-vaccineringen

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.

Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här…

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of…

Stamcellsprotein styr återfall av barnhjärntumörer

Den elakartade hjärntumören medulloblastom kan bli resistent mot behandling vilket gör att patienter drabbas av återfall. Forskare vid Uppsala universitet har identifierat ett särskilt stamcellsprotein som bland annat gör vissa tumörceller vilande och okänsliga för strålning. Forskargruppen hoppas att resultaten…

Effektivt samarbete möjliggör tidigare upptäckt av läkemedelsresistens

Effektivt samarbete möjliggör tidigare upptäckt av läkemedelsresistens

En ny studie visar att long-read sekvensering möjliggör tidigare upptäckt av resistensmutationer vid behandling av kronisk myeloisk leukemi. Metoden är idag implementerad som klinisk rutin vid Akademiska sjukhuset efter ett framgångsrikt samarbete med Uppsala universitet och SciLifeLab.