Trots pandemin och att färre tagit PSA-prov ökar väntetiderna för prostatacancerpatienter

Prostatacancer har i särklass längst väntetider av alla cancersjukdomar. Sedan 2015 har regeringen satsat 3 miljarder kronor på att under fyra år minska väntetiderna i cancervården. Tyvärr kan konstateras att satsningarna misslyckats då väntetiderna för prostatacancervården endast fått marginella förbättringar. 

Regeringen tillsatte sommaren 2020 en delegation för att utreda hur tillgängligheten kan förbättras inom vården och en av uppgifterna är att få kortare väntetider. Delegationen är inte klara med sina förslag men de är på rätt väg och har kommit fram till att om omställningen av vården ska lyckas måste den genomföras i samverkan mellan primärvård och specialiserad vård. Primärvårdens läkare måste bli fler och alla patienter erbjudas en fast läkarkontakt. De konstaterar också att Sverige behöver nya arbetssätt i vården. Prostatacancerförbundet hoppas att delegationen får gehör för sina förslag. Men frågan är om regeringen vågar genomföra förslagen.

Under pandemin har antalet män som undersökts med PSA-prov minskat, vilket medfört att färre fall av prostatacancer upptäckts. Redan under coronapandemins första våg mellan mars och juni 2020 diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med motsvarande period 2017-2019 visar en studie ledd av forskare vid Uppsala universitet.

Trots minskningarna av nyupptäckta fall har väntetiderna fortsatt att öka enligt Nationella Prostatacancerregistret. För prostatacancer är målet att ingen ska behöva vänta mer än maximalt 61 dagar mellan remiss och den vanligaste behandlingen kirurgi. Ingen region nådde målet.

År 2020 har väntetiderna tillfälligtvis blivit kortare inom flera regioner men sammantaget har väntetiderna i median ökat från 133 dagar (år 2019) till 135 dagar (år 2020). För övriga cancerformer är väntetiderna under 60 dagar.

Det närmaste året förväntas väntetiderna bli ännu längre för det är lika många som får prostatacancer varje år oberoende av om de upptäcks eller inte. Särskilt allvarligt är det i Stockholm där väntetiderna från remiss till operation år 2020 ökat till 166 dagar jämfört med 150 dagar år 2019 och i Dalarna där väntetiderna år 2020 ökat till 183,5 dagar jämfört med 150 dagar år 2019.

– Regeringens miljardsatsningar på att minska väntetiderna i vården har inte lyckats. Att skicka pengar till regionerna som sedan används till annat än syftet är meningslöst. Det behövs statliga krav och instruktioner. Det finns flera åtgärder som skulle kunna göras, som till exempel att regioner med de längsta köerna skulle kunna skicka patienter till de med de kortaste. Staten behöver bara bestämma hur ersättningarna ska gå till. Bara inom några regioner kan operationer flyttas mellan sjukhus. Det är katastrof att staten skjuter till pengar till ett viktigt och gott syfte och sedan inte följer upp att pengarna hamnar rätt. I stället för att pengarna går till åtgärder som minskar väntetiderna användes de bland annat till uppbyggnad av administrativa system för att mäta uppnådda resultat, säger Kent Lewén, ordförande Prostatacancerförbundet.

Prostatacancerförbundet kräver krafttag mot de orimligt långa väntetiderna för prostatacancerpatienter, som leder till ett oerhört lidande för de drabbade och medför risk för att sjukdomen förvärras. Dagens situation är närmast skandalös, väntetiderna måste helt enkelt bli kortare. Dessutom är prostatcancervården ojämlik då den varierar för mycket beroende i vilken del av landet man bor och vilken social grupp man tillhör. Målet är att alla ska vara opererade inom två månader. För att nå uppsatta mål krävs ett större engagemang av sjukvårdspolitiker och ansvariga inom vården. Väntetiderna bara måste ned!

Referens: G. Fallara et al. (2021), Prostate cancer diagnosis, staging, and treatment in Sweden during the first phase of the COVID-19 pandemic, Scandinavian Journal of Urology. DOI: 10.1080/21681805.2021.1910341