Systematisk översikt belyser patienters erfarenheter av videomöten i hälso- och sjukvården

Användningen av videomöten inom hälso- och sjukvården har ökat kraftigt under det senaste decenniet och lyfts av både WHO och FN som ett verktyg för att främja jämlik tillgång till vård. Trots detta har patienternas egna erfarenheter av videobaserade vårdkontakter hittills varit begränsat sammanställda. En ny systematisk översikt ger nu en samlad bild av patientperspektivet.

Studien, publicerad i tidskriften Digital Health, analyserar kvalitativa studier publicerade mellan 2011 och 2024. Totalt identifierades över 3 200 vetenskapliga artiklar, varav 13 studier från sex länder inkluderades i analysen: Kanada, USA, Norge, Danmark, Australien och Lettland. Sammanlagt omfattade materialet ett brett spektrum av patienters erfarenheter av videomöten i vården.

Översikten har genomförts av Lina Ärlebrant, doktorand vid Centrum för hälsa i glesbygd i Region Västerbotten. Till skillnad från tidigare forskning har deltagarna inte kategoriserats utifrån diagnos, vilket möjliggjort en mer generell analys av patienters upplevelser av videobaserade vårdmöten.

Lina Ärlebrant, doktorand vid Centrum för hälsa i glesbygd i Region Västerbotten.

– Trots att vi länge använt videomöten i vården finns det mycket kvar att lära. Upplevelserna är ofta motsägelsefulla och större studier saknas, säger Lina Ärlebrant.

Analysen identifierade fyra övergripande teman. Videomöten upplevdes fungera väl vid mindre komplexa ärenden, förutsatt att tekniska problem kunde hanteras. Många patienter beskrev en känsla av trygghet och avslappning samt ett mer jämlikt möte med vårdpersonalen. Samtidigt framkom begränsningar kopplade till möjligheten att tillgodose individuella behov och ge praktisk hjälp. Ett återkommande fynd var även upplevelser av ökad sårbarhet och bristande emotionell återkoppling.

– Upplevelsen är väldigt individuell och påverkas av tidigare erfarenheter, förväntningar och förutsättningar. Det allra viktigaste är att om och när videomöten ska användas bestäms tillsammans med patienten. Videomöten ska komplettera, inte ersätta traditionell vård, säger Lina Ärlebrant.

Studien är ett samarbete mellan Centrum för hälsa i glesbygd vid Region Västerbotten och Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.