Studie ska följa laserteknisk monitorering av behandling
Ultrakänslig monitorering med nyinköpt laserteknik ska optimera behandling med bispecifika antikroppar vid myelom vid Sahlgrenska sjukhuset.
Bispecifika antikroppar har förändrat behandlingslandskapet för multipelt myelom och kan inducera djupa remissioner även hos patienter med avancerad sjukdom. Samtidigt är behandlingen förenad med betydande immunsuppression, bland annat genom kraftigt nedsatt normal antikroppsproduktion och ökad infektionsrisk. En ny nationell studie vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska nu undersöka om ultrakänslig sjukdomsmonitorering kan användas för att individualisera behandlingens längd.

En automatiserad Maldi-Tof masspektrometri-lösning som möjliggör känslig och specifik identifiering och kvantifiering av monoklonala proteiner i serum
Med stöd från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sjukhuset installerat en Maldi-Tof-baserad masspektrometer för klinisk mätning av monoklonala immunglobuliner. Tekniken ska enligt pressmeddelande från stiftelsen möjliggöra detektion av mycket låga nivåer av M-komponent och samtidigt särskilja tumörrelaterade antikroppar från terapeutiska antikroppar, som i sig är ett växande problem i takt med den ökade användningen av antikroppsbaserade behandlingar.
Enligt forskarna erbjuder metoden mer än hundrafaldigt högre analytisk känslighet jämfört med dagens standardanalyser. Detta öppnar för en mer precis bedömning av minimal kvarvarande sjukdom och möjligheten att identifiera patienter med mycket djupa remissioner.
Den nationella studien omfattar samtliga svenska universitetssjukhus och planerar att inkludera 200 patienter. Målet är att utvärdera om behandling med bispecifika antikroppar kan pausas när sjukdomen inte längre är detekterbar med den nya metoden.
– Vi bedömer att känsligheten är mer än hundra gånger högre än vid dagens standardanalys. När sjukdomen inte längre är mätbar med denna metod pausar vi behandlingen. Tidigare observationer visar att patienter som gör uppehåll kan få tillbaka sin normala antikroppsproduktion inom ett år, säger Markus Hansson, överläkare och professor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuse
Om strategin visar sig framgångsrik kan den bidra till en mer individualiserad användning av T-cellsomdirigerande behandlingar, med bibehållen antitumoral effekt och minskad risk för långvarig immunologisk toxicitet.


