Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Forskare vid Göteborgs universitet har tillsammans med franska kollegor lyckats ta fram en metod som har förmågan att ta död på den aggressiva hjärntumören glioblastom. Genom att blockera vissa funktioner i cellerna med en införd molekyl dör cancern av stress.

Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet. Foto: Jesper Larsson.

Cancerceller, speciellt de som bildar aggressiva tumörformer, är celler som på ett eller annat sätt förlorat kontrollen och lever i en mycket stressad tillvaro. För att kunna hantera denna belastning kidnappar cancercellerna mekanismer som de friska cellerna använder för att reglera proteinproduktionen och ta hand om det överskott av proteiner som skapas. Utan de kidnappade mekanismerna skulle cancercellen dö.

– Vi har nu lyckats hejda cancercellernas kidnappning genom att föra in en specialutvecklad molekyl i cellerna som blockerar en av dessa kidnappade försvarsvägar hos cancercellerna. Det gör att cancern tar död på sig själv, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.

Svenskt-franskt samarbete

Leif Erikssons forskargrupp har arbetat tillsammans med en forskargrupp vid INSERM i Rennes, Frankrike. Med hjälp av superdatorer och avancerade simuleringar tog forskarna fram en variant av molekylen som även kan ta sig genom blod-hjärn-barriären som skyddar hjärnvävnaden. Forskningsresultatet redovisas i den vetenskapliga tidskriften iScience.

Genombrottet gäller för hjärntumörer av typen glioblastom. De utgör cirka 45 procent av alla tumörer i hjärnan och drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år. För hela EU är siffran 19 000 personer. Prognosen för malign glioblastom är i dag mycket dålig, endast några få procent överlever fem år efter diagnos och behandling.

– I dag består cancerbehandlingen av kirurgi, strålning och kemoterapi. Tyvärr lyckas man inte döda samtliga cancerceller och därför återkommer tumören. När den gör det har den ofta både spridit sig och utvecklat resistens, säger Leif Eriksson.

Undersöker användning mot annan cancer

Försöken med den nya metoden har visat mycket lovande resultat. Forskarna såg att en kombinationsbehandling med den nya substansen och en behandlingsdos med kemoterapi var tillräckligt för att helt ta död på tumörerna och dessutom förhindra att de kom tillbaka. Eftersom tumören stressas till att självdö så försvinner samtliga cancerceller och vid utförda djurförsök med möss har cancern inte återkommit efter 200 dagar. Vid jämförande försök med endast kemoterapi återkom hjärntumören efter 100 dagar, då mycket snabbväxande.

Forskarnas molekyl Z4P blockerar en av mekanismerna som reglerar proteinproduktionen i en cancercell. Blockeringen gör att cancercellen dör. Tre bilder som visar tumörens utbredning efter 20 dagars behandling hos möss. Control: Obehandlad tumör. TMZ: Efter behandling med enbart chemoterapi. Combo: Kombinationsbehandling med chemoterapi och blockeringsmolekylen Z4P. Molekylbild: X. Guillory, Bilder från djurförsöken: D. Pelizzari-Raymundo.

– Det här är första gången man har kunnat visa på så tydliga resultat för hjärntumörer, som kan leda till en behandling som helt undviker kirurgi och strålning. Vi har även börjat undersöka användning av våra substanser mot andra aggressiva tumörformer som bukspottskörtelcancer, trippel-negativ bröstcancer och viss levercancer, säger Leif Eriksson.

Det finns andra typer av hjärntumörer som inte utvecklas på samma sätt som glioblastom. För dessa fungerar inte den här nya metoden.

Uppvisar inga biverkningar

Dagens behandlingsformer av hjärntumörer har ofta svåra biverkningar. I den nya behandlingen har forskarna inte sett några biverkningar med substansen ännu – de försöksdjur som behandlades behöll vikten, hade inga uppenbara förändringar i beteende, och levern var till synes opåverkad. Men mer omfattande undersökningar behöver göras. Omfattande celltester har dock visat att substansen är icke-toxisk för friska celler även vid mycket höga doser.

Nu fortsätter forskningen på denna molekyl. Mycket återstår att göra, som optimeringen av behandlingsproceduren, vidare tester på försöksdjur med mera. Men Leif Eriksson hoppas och tror att det ska gå relativt fort att få ut läkemedlet i klinisk behandling.

– Det beror mycket på om det kommer in finansiering, för att kunna ta de olika stegen så smidigt som möjligt. Om jag tänker optimistiskt så kanske det kan ta fem år.  Det är en kort tidsrymd, men samtidigt är glioblastom en nära hundraprocentig dödlig sjukdom, så alla förbättringar i vården innebär stora framsteg, säger Leif Eriksson.

Vetenskaplig artikel i iScience: A novel IRE1 kinase inhibitor for adjuvant glioblastoma treatment.

Liknande poster

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandlingsmetod vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. I en studie från Göteborgs universitet presenteras nu resultat där olika varianter av metoden prövats.

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Alla levande celler innehåller proteiner med olika funktioner beroende på vilken sorts cell det är. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett sätt att ändå kunna identifiera proteinerna utan att titta på deras struktur. Metoden är både snabbare, enklare och mer…

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett kliv framåt mot målet att kunna individanpassa behandlingen vid ändtarmscancer.