Statiner kopplas till lägre risk för tjock- och ändtarmscancer vid ulcerös kolit
Blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit från att utveckla och avlida i tjock- och ändtarmscancer. Statinbehandling var också associerad till lägre risk att dö oavsett orsak hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.
Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Lin Li.
– Även om det behövs fler studier för att bekräfta våra resultat så talar vår studie för att statiner kan förebygga tjock- och ändtarmscancer hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som är en högriskgrupp för att utveckla denna cancerform, säger studiens försteförfattare Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
I en observationsstudie har han och hans kollegor jämfört drygt 10 500 IBD-patienter ifrån hela landet där hälften påbörjade en behandling med någon statin medan den andra hälften som matchats med den första gruppen inte gjorde det. Efter en uppföljningstid på, i snitt, 5,6 år hade 70 statinbehandlade och 90 icke statinbehandlade IBD-patienter diagnostiserats med tjock- och ändtarmscancer.
Skyddseffekten ökade med tiden
Skyddseffekten var större ju längre tid patienterna behandlats med statiner och kunde påvisas efter två års behandling.
Även dödsfallen i tjock- och ändtarmscancer var under studietiden färre hos de statinbehandlade patienterna, 20 jämfört med 37, liksom dödsfallen oavsett orsak, 520 jämfört med 719.
Studien visar att man behöver behandla cirka 200 IBD-patienter med statiner för att undvika ett fall av tjock- och ändtarmscancer eller ett dödsfall i cancerformen inom tio år efter behandlingens början. Den skyddande effekten var enbart statistiskt säkerställd för patienter med ulcerös kolit.
– Vi tror att det kan bero på att studien innehöll färre patienter med Crohns sjukdom. Det behövs sannolikt fler och större studier där man sammanställer patientpopulationer från flera länder för att nå statistisk signifikans för Crohns sjukdom, säger Jiangwei Sun.
Betydligt färre dödsfall
För att undvika ett dödsfall oavsett orsak under samma tioårsperiod räckte det med att behandla 20 IBD-patienter, vilket kan förklaras av att statiner även skyddar mot andra vanligare åkommor såsom hjärt-kärlsjukdom. Statiner kunde kopplas till färre dödsfall både hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Foto: Pavel Koubek (Icon Photography).
Studien är baserad på den så kallade ESPRESSO-kohorten som startades och fortfarande drivs av Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, liksom även studiens sisteförfattare.
– Genom att kombinera vävnadsdata från tjock- och ändtarmscancer med svenska hälsoregister har vi en unik möjlighet att studera långtidseffekter av läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom. Vår förhoppning är att de här studierna ska förbättra vården av IBD-patienter, säger han.
Bästa underlaget hittills
Enligt forskarna är de nya resultaten det bästa underlaget hittills för att statiner skulle kunna vara en bra förebyggande behandling mot tjock- och ändtarmscancer för IBD-patienter, men det krävs mer kunskap innan behandlingen kan rekommenderas i generella riktlinjer.
– Fler studier behövs för att fastställa om det finns ett orsakssamband, när i sjukdomsförloppet statinbehandling i så fall bör sättas in, lämplig dos och hur länge behandlingen behöver pågå för att göra nytta, säger Jiangwei Sun.
Forskningen genomfördes tillsammans med forskare från bland annat Örebro universitet och Harvard University i USA. Forskningen finansierades av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Vissa av författarna anger kopplingar till olika företag. Jonas Halfvarson, Ola Olén och Jonas F Ludvigsson anger tidigare relationer med ett flertal läkemedelsbolag. Paul Lochhead är anställd på GSK. Övriga författare rapporterar inga intressekonflikter.
