Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Starkare målsökande strålbehandling bör ges initialt vid bukspottkörtelcancer

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.


Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet

– Resultaten talar för att behandlingen sannolikt skulle bli effektivare om man gav större mängder Lutetium-177 i de två första cyklerna, i stället för samma mängd i alla cykler, säger Anders Sundin, överläkare och professor inom radiologi och molekylär avbildning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neuroendokrina tumörer, NET, bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller. De är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. NET sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever. De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.

– Den enda botande behandlingen är operation. Om tumören spritt sig finns behandling med somatostatin-analoger som minskar hormonsymtom, cellgifter, mediciner som hämmar blodkärlsförsörjning till tumörerna samt så kallad målsökande strålbehandling med Lutetium-177, berättar Anders Sundin.

Det radioaktiva spårämnet Lutetium-177 är kopplat till en så kallad somatostatin-analog, som när det sprutas in i blodbanan fäster sig på tumörcellerna som utsätts för en hög stråldos, men med acceptabla stråldoser till de normala vävnaderna. Fördelen med Lutetium-177-behandling jämfört med traditionell strålbehandling är enligt Anders Sundin att man kan behandla spridda cancerceller i hela kroppen.

På Akademiska Sjukhuset finns ett nationellt och internationellt centrum inom onkologisk endokrinologi för utredning och behandling av NET-patienter och som i Norden erbjuder flest NET-patienter intern strålbehandling med Lutetium-177. Sedan starten 2010 har närmare 900 patienter behandlats. Av de cirka 80 patienter som behandlats per år kommer en fjärdedel från utlandet, framförallt från andra EU-länder.

– I dag ges samma Lutetium-177-behandling till alla NET-patienter, men vi behöver lära oss mer för att den ska kunna anpassas individuellt utifrån patientens typ av NET och dess tumörutbredning för att ge bästa möjliga effekt, framhåller Anders Sundin.

I studien registrerade forskarna den absorberade stråldosen i tumörerna och såg att den hos patienter med bukspottkörtel-NET var störst vid de två första cyklerna men därefter betydligt mindre vid följande cykler. Samma tendens sågs, fast inte statistiskt säkerställd, vid NET utgången från tunntarmen.

– Fynden antyder att man genom att öka mängden Lutetium-177 i de två första cyklerna skulle kunna öka den totala stråldosen till tumörerna, i alla fall vid bukspottkörtel-NET, och därmed sannolikt göra behandlingen effektivare, avslutar Anders Sundin.

FAKTA: Neuroendokrina tumörer – ett av fyra Centres of Excellence på Akademiska

  • Centres of Excellence (CoE) inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
  • Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom neuroendokrina tumörer, neurotrauma, inflammationer och typ 1-diabetes.
  • Fokuset för centret inom endokrina tumörer är högspecialicerad utredning, behandling, uppföljning och forskning.

Liknande poster

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Vården och forskningen inom cancerområdet i på Akademiska sjukhuset i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre (CCC).

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Fredagen den 19 januari inviger Akademiska sjukhuset en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att…

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till denna form av hudcancer varje år. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än…

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen.…

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna…

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för…

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Akademiska först i Sverige med internationell ackreditering för ovarial- och endometriecancerkirurgi

Som första verksamhet i Sverige får Akademiska sjukhuset en internationell ackreditering som Centre of Excellence inom kirurgisk behandling för livmoderkroppscancer. Samtidigt ackrediteras sjukhuset även som Centre of Excellence inom kirurgi för äggstockscancer, vilket endast Karolinska sjukhuset haft tidigare.

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset har inlett ett samarbete med onkologkliniken på Mälarsjukhuset, Region Sörmland. Detta innebär att läkare vid strålbehandlingsenheten på Akademiska på distans kommer att bedöma vilket område som ska strålbehandlas och hur stor stråldos som ska…

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer…

Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar

Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar

Våren 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att introducera högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Hittills har nära 130 patienter behandlats med goda resultat. Jämfört med operation och strålning var biverkningarna små beträffande kontinens…

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Tumor Treating Fields prövas vid bukspottkörtelcancer – nu är fas III-studien PANOVA-3 fullrekryterad

Bukspottkörtelcancer, eller pankreascancer, är en svårbehandlad cancerform med mycket dålig prognos. Endast hälften av dem som drabbas är vid liv ett halvår efter diagnos. De stora framsteg som setts inom många andra cancerformer har i stort sett uteblivit när det…

Speciellt protein ökar dödlighet vid cancer i bukspottkörteln

Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida…

Mammografi minskar risken att dö i bröstcancer

Mammografi minskar risken att dö i bröstcancer

Socialstyrelsens nya utvärdering av mammografin visar att screeningprogrammet minskar dödligheten med 16 procent i åldersgruppen 40-49 år och med drygt 20 procent i guppen 50–74 år.

Mantelcellslymfom kan behandlas effektivare med bättre uppföljning

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det…

Akademiska först i Sverige med HIPEC behandling vid spridd äggstockscancer

Akademiska först i Sverige med HIPEC behandling vid spridd äggstockscancer

Behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC.

Akademiska först med mobil cancervård

En buss, att likna vid en ”mottagning på hjul”, kommer att placeras utanför Lasarettet i Enköping och från och med september erbjuda vissa cancerpatienter infusioner, blodtransfusioner, läkemedelsbehandling och annan vård.