Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Koppling mellan sömnapné och cancer fokus för studie på Akademiska

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Forskning tyder också på en ökad cancerrisk, men det saknas befolkningsbaserade studier. Därför har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet inlett en studie där man ska studera sömnapné och cancer i befolkningen, vilka cancerformer det rör sig om samt om CPAP-behandling minskar cancerrisk.

Sömnapné innebär ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Mycket tyder också på förhöjd cancerrisk. En ny studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att förbättra kunskapsläget och se om CPAP-behandling kan minska risken.

– Idag saknas stora befolkningsbaserade långtidsstudier med mätdata för sömnapné kopplat till cancer. Syftet med studien är dels att undersöka detta samband och för vilka cancerformer risken är högre, dels om CPAP-behandling mot sömnapné kan minska risken eftersom en orsak anses vara nedsatt syrehalt i blodet, säger Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

Studien, som finansieras av Hjärt-lungfonden, startade i februari och beräknas pågå under två år. I ett första steg kombineras data fem befolkningsbaserade studier från Sverige, Australien och Island, som alla har mätdata på sömnapné samt långtidsdata om cancersjuklighet. Fokus blir vilka effekter sömnapné har på cancerutveckling samt vilka faktorer som kan tänkas påverka detta samband. Nästa steg handlar om samkörning av data ur kvalitetsregistret Swedevox och cancerregistret för att studera om CPAP-behandling minskar en eventuell cancerrisk.

Förekomsten av sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom) ökar på grund av ökande övervikt och fetma samt en åldrande befolkning. Idag diagnostiseras ungefär fyra procent av vuxna män och två procent av vuxna kvinnor. Enligt Jenny Theorell-Haglöw har ökad kännedom om sömnapné och behandling lett till att alltfler får andningshjälp med CPAP, en maskin som via mask som skapar övertryck och öppnar luftvägen nattetid i syfte att minska symtom och risk för följdsjukdomar.

– Ökad kunskap om cancerrisk vid sömnapné och om CPAP-behandling minskar risken har stor betydelse för sömnapnévården, men också ur ett folkhälsoperspektiv för beslut om personer med sömnapné även bör screenas för cancer och vice versa. Vår förhoppning är att resultaten kan leda till förändringar av rådgivning och behandling vid sömnapné inom en femårsperiod, avrundar Jenny Theorell-Haglöw.


För mer information, kontakta:

Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, e-post: [email protected]


FAKTA: Sömnapné (obstruktivt sömnapnésyndrom)

  • Idag den vanligaste formen av sömnrelaterad andningsstörning och innebär upprepade episoder av korta andningsuppehåll under sömnen, så kallade apnéer.
  • Orsaken är att den övre luftvägen är helt eller delvis blockerad. Återkommande korta uppvaknanden gör att sömnen störs vilket ofta leder till besvärande dagsömnighet och sämre livskvalitet.
  • Andningshjälp med CPAP är en vanlig behandling och ges för att förebygga kardiovaskulär sjukdom. Enligt forskningsstudier står sig effekterna sig väl i jämförelse med farmakologisk behandling.

Liknande poster

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Cancervården i Uppsala får europeisk kvalitetsstämpel

Vården och forskningen inom cancerområdet i på Akademiska sjukhuset i Uppsala ackrediteras som Comprehensive Cancer Centre (CCC).

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet, som syftar till att främja forskning.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk? Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Ny behandlingsavdelning för patienter med blod- och tumörsjukdomar öppnas i Gränbystaden

Fredagen den 19 januari inviger Akademiska sjukhuset en ny behandlingsmottagning i Gränbystaden. Målgruppen är patienter med blod- och tumörsjukdomar i behov av exempelvis blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att…

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till denna form av hudcancer varje år. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än…

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen.…

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för…

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

Akademiska först i Sverige med internationell ackreditering för ovarial- och endometriecancerkirurgi

Som första verksamhet i Sverige får Akademiska sjukhuset en internationell ackreditering som Centre of Excellence inom kirurgisk behandling för livmoderkroppscancer. Samtidigt ackrediteras sjukhuset även som Centre of Excellence inom kirurgi för äggstockscancer, vilket endast Karolinska sjukhuset haft tidigare.

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset har inlett ett samarbete med onkologkliniken på Mälarsjukhuset, Region Sörmland. Detta innebär att läkare vid strålbehandlingsenheten på Akademiska på distans kommer att bedöma vilket område som ska strålbehandlas och hur stor stråldos som ska…

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer…

Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar

Ultraljudsbehandling mot prostatacancer gav få biverkningar

Våren 2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att introducera högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, som potentiellt botande behandling mot prostatacancer. Hittills har nära 130 patienter behandlats med goda resultat. Jämfört med operation och strålning var biverkningarna små beträffande kontinens…

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till…

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Denis Music, professor vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet, har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna för att utveckla tekniker för tidig diagnostik av allvarliga sjukdomar.

Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom

Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien…

Cancerfondens generalsekreterare blir ordförande för globala cancerorganisationen UICC

Cancerfondens generalsekreterare blir ordförande för globala cancerorganisationen UICC

Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström har valts till ordförande för the Union for International Cancer Control (UICC).