Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandlingsmetod vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. I en studie från Göteborgs universitet presenteras nu resultat där olika varianter av metoden prövats.

Eva Backman, doktorand inom dermatologi och venerologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, överläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Antalet fall av hudcancer fortsätter att öka kraftigt i Sverige och internationellt, vilket medför höga kostnader för en på många håll hårt ansträngd hälso- och sjukvårdsekonomi. Att få fram effektivare och samtidigt säkra behandlingsmetoder är därför av största vikt.

Vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer, är det främst kirurgi som rekommenderas internationellt. Metoden är dock tids- och resurskrävande, och ofta förknippad med långa väntetider.

Den snabbare metoden att skrapa och frysa bort tumörerna har tillämpats internationellt sedan 1960-talet, men ifrågasatts eftersom tydligt preciserade behandlingsprotokoll saknats. Behandlingseffekterna har därmed också varierat stort.

Påfallande goda behandlingsresultat

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Journal of the American Academy of Dermatology, har olika varianter av skrap- och frysmetoden tillämpats och analyserats. Totalt behandlades 202 tumörer hos 116 patienter, varav 40 kvinnor. Medianåldern i gruppen som helhet var 72 år.

Metoden innebär att tumören först skrapas och sedan fryses bort med en sprej med flytande kväve. Hälften av tumörerna frysbehandlades i en omgång efter skrapning, hälften i två omgångar. Ingreppen utförs med lokalbedövning och är klara på fem minuter.

Behandlingen ger ett sår som tar några veckor att läka och efterlämnar ett ärr, men metoden tolererades väl av patienterna och uppfattades inte mer besvärlig än kirurgi. Resultaten vid ettårsuppföljning var också goda. Av 202 tumörer var det endast en som hade kommit tillbaka.

Eva Backman är doktorand inom dermatologi och venerologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, överläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och har lett studien:

– Vår forskning visar med all tydlighet att rätt utfört är denna metod både säker och också kostnadseffektiv jämfört med andra vanligt förekommande och mer resurskrävande metoder. Vi hoppas därför att resultatet får spridning i Sverige men också internationellt, säger hon.

Enkelhet viktigt när utmaningarna växer

Basalcellscancer uppkommer huvudsakligen av de skadliga effekter som långvarig solbelastning ger på huden. Cancern är därför ovanlig före 40 års ålder och ökar i förekomst i högre åldrar. Antalet inrapporterade nya fall är över 60 000 per år bara i Sverige.

Tumörerna är så gott som oförmögna att sprida sig, men växer lokalt och kan ge sår som inte läker. Vissa tumörer växer infiltrativt och är svåravgränsade. Då är kirurgi bästa behandling. Övriga typer är ytliga respektive upphöjda, vilket gällde tumörerna i studien. Eva Backman igen:

– Sjukvården står inför stora utmaningar med en växande befolkning som också lever allt längre. Det känns värdefullt att kunna visa att även till synes enkla metoder fortsatt har en självklar plats i behandlingsarsenalen av vår allra vanligaste cancertyp, avslutar hon.

Liknande poster

Lägre dos av immunterapi var bättre vid avancerat melanom

Lägre dos av immunterapi var bättre vid avancerat melanom

En lägre dosering av kombinerad immunterap vid avancerat malignt melanom är associerad med förbättrad behandlingseffekt och minskad toxicitet jämfört med standarddos, visar observationsstudie.

Kliniska och dermatoskopiska fynd för att förutsäga högrisk basalcellscancer

Kliniska och dermatoskopiska fynd för att förutsäga högrisk basalcellscancer

Basalcellscancer (BCC) kallas också basaliom, och är den vanligaste formen av hudcancer. Sedan 2004 registreras alla histopatologiskt verifierade BCC i ett register hos Socialstyrelsen och man har sedan dess sett en stadig ökning av antalet fall. 2004 diagnosticerades 31 770…

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Ny metod kan rädda fler från hudcancer

Ny metod kan rädda fler från hudcancer

Att kolla misstänkta hudförändringar är viktigt för att hinna upptäcka cancer i tid. Nya metoden teledermatoskopi kan rädda fler liv.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Alla levande celler innehåller proteiner med olika funktioner beroende på vilken sorts cell det är. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett sätt att ändå kunna identifiera proteinerna utan att titta på deras struktur. Metoden är både snabbare, enklare och mer…

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett kliv framåt mot målet att kunna individanpassa behandlingen vid ändtarmscancer.