Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sämre överlevnad hos gliompatienter som använder antidepressiva läkemedel

Hjärntumörsjukdomen gliom tycks vara mindre vanlig hos personer som använder antidepressiva läkemedel än hos normalbefolkningen. För personer som redan drabbats av gliom är däremot överlevnaden sämre hos de som använder antidepressiva läkemedel. Det visar två nya studier från Umeå universitet.

Malignt gliom är den vanligaste och mest aggressiva formen av primär hjärntumör. Ungefär 500 personer i Sverige insjuknar varje år. I dag finns inga läkemedel mot gliom och operation används för att öka livslängden, inte för att bota.

Gliom bildas från gliaceller som är stödceller till nervceller och finns naturligt i hjärnan. Gliom formar sig dels som ansamlingar av tumörceller men sprids också diffust längs med nervcellernas signalvägar.

Ledtrådar från både laboratoriestudier och studier på patienter har fått forskare över hela världen att spekulera kring kopplingar mellan antidepressiva läkemedel och gliom. En möjlig mekanism skulle kunna vara att antidepressiva läkemedel ökar halten av serotonin i kroppen och att detta i sin tur påverkar gliomets biokemiska miljö på olika sätt. Serotonin är ett signalämne som påverkar bland annat sinnesstämning och känslor men som utöver det också har kopplingar till en rad andra funktioner bland annat när det gäller förmågan till nybildning av blodkärl, celldelning och cellutveckling.

Forskarna vid Umeå universitet har undersökt hur antidepressiva läkemedel påverkar risken att utveckla gliom och överlevnaden efter en gliomdiagnos. De har använt sig av en databas byggd på svenska nationella register och kvalitetsregistret för hjärntumörer.

Richard L Sjöberg, Sonja Edström och Charlotte Malmberg – tre av artikelförfattarna. Foto: Ulrika Bergfors.

– Våra studier är de största populationsbaserade studier som gjorts för att undersöka serotoninspåret inom gliomforskningen. De resultat vi ser ger tydligt stöd för tanken att serotoninspåret kan vara intressant för att förstå gliomsjukdomen, säger Rickard L Sjöberg, medförfattare och ledare av forskargruppen bakom studierna och neurokirurg vid Norrlands universitetssjukhus.

I den första studien har svenska data slagits samman med tidigare publicerade studier i en så kallad meta-analys. Den sammanlagda analysen visar ett svagt men statistiskt säkerställt samband mellan användningen av antidepressiva läkemedel och minskad förekomst av gliom. I den andra studien tycks resultaten gå i motsatt riktning. Personer som drabbats av gliom och får antidepressiva läkemedel efter sin operation har en försämrad överlevnad.

– Även om våra studier visar på samband mellan gliom och användningen av antidepressiva läkemedel måste vi än så länge vara försiktiga när det gäller tolkningen av bakomliggande orsaker. Det går till exempel inte att se om den försämrade överlevnaden beror på medicineringen eller depressionen i sig. Det vi kan säga säkert så här långt är att våra resultat talar för att det finns anledning att gräva djupare i serotoninspåret, säger Rickard L Sjöberg.

Framöver är planen att använda sig av biobanksmaterial för att fortsätta undersöka kopplingen mellan serotonin och gliom.

– Vi har också planer på att göra en meta-analys även för studien om antidepressiv medicinering hos patienter med gliom. Då hoppas vi kunna se om det blir någon skillnad i resultatet, avslutar Rickard L Sjöberg.

Om studierna

Båda studierna har använt sig av data från databasen Risk Norr. Där ingår data från flera olika nationella register och från hjärntumörregistret. RCC Norr har bidragit med statistikerstöd och stöd kring uppbyggnad och infrastruktur för databasen.

Studie om att antidepressiva läkemedel är kopplad till minskad risk att drabbas av gliom

Den svenska studien omfattade totalt 7 683 personer varav 1 283 hade gliom och metaanalysen där de svenska resultaten slogs samman med tidigare publicerad forskning omfattade 89 065 personer varav 5 823 hade gliom. Försteförfattare är Charlotte Malmberg, underläkare vid Norrlands universitetssjukhus.

Artikeln om studien är accepterad av American Journal of Epidemiology och kommer att finnas att läsa online inom kort.

Studie om att antidepressiva läkemedel är förknippad med förkortad överlevnad hos gliompatienter

Den andra studien som visade på försämrad överlevnad hos gliompatienter som fick antidepressiva läkemedel omfattade 1 231 gliompatienter och 6 400 personer i en kontrollgrupp. Studien visade också att det är vanligare för gliompatienter att använda antidepressiva läkemedel jämfört med de som inte har gliom. Av gliompatienterna fick 28 procent antidepressiva jämfört med kontrollgruppen som låg på 16 procent. Försteförfattare är Sonja Edström, masterstudent i molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Artikeln om studien är publicerad i Neuro-Oncology Practice.

 

Liknande poster

Lovande resultat för fluorescensmedel vid hjärnkirurgi

Lovande resultat för fluorescensmedel vid hjärnkirurgi

Ett nytt fluorescerande läkemedel visar lovande resultat i kirurgi för patienter med meningiom och låggradiga gliom. De positiva interimsresultaten från en forskarinitierad studie med substansen FG001 presenterades vid den europeiska neurokirurgiska kongressen EANS i Wien den 6 oktober.

Servier får EU-godkännande för vorasidenib

Servier får EU-godkännande för vorasidenib

Vorasidenib har beviljats marknadsföringstillstånd av Europeiska kommissionen som en målinriktad behandling godkänd för behandling av grad 2 IDH-muterat gliom.

Svårt sjuka barn med cancer kan snart vårdas i nya intermediärvårdssalar på Norrlands universitetssjukhus

Svårt sjuka barn med cancer kan snart vårdas i nya intermediärvårdssalar på Norrlands universitetssjukhus

Under våren invigs två nya intermediärvårdssalar på Norrlands universitetssjukhus (NUS) i Umeå. Genom intermediärvård får svårt sjuka barn med cancer en säkrare vård och personalen en bättre arbetsmiljö.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Metabola mönster i hjärntumörer kan bana väg för bättre behandling

Forskare har upptäckt att olika undergrupper av giom har unika metabola markörer. Kunskapen kan öka förståelsen av hur olika tumörer växer och på sikt leda till målinriktad behandling.

Nyupptäckta strukturer i hjärnan kan hjälpa till att bekämpa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt lymfkörtelliknande strukturer intill hjärntumören hos patienter, där immunceller kan aktiveras för att angripa cancern. I en musmodell har de också sett att immunterapi stimulerade uppkomsten av dessa strukturer. Upptäckten visar på nya möjligheter att…

LÅNGA SJUKSKRIVNINGAR EFTER LÅGGRADIGA GLIOM

LÅNGA SJUKSKRIVNINGAR EFTER LÅGGRADIGA GLIOM

Ett år efter diagnosen låggradig hjärntumör var knappt tre av tio personer i heltidsarbete. Ytterligare ett år senare var andelen fortsatt under hälften, visar en studie från Göteborgs universitet. Återgång i arbete är en viktig friskfaktor för denna unga patientgrupp.…

Nya digitala verktyg underlättar vid vakenoperation av hjärntumörer

Nya digitala verktyg underlättar vid vakenoperation av hjärntumörer

När en elak gliacellstumör, ett gliom, vuxit in i hjärnvävnaden står vården och patienten inför en svår balansgång. Att ta bort så mycket som möjligt av tumören ökar överlevnaden. Samtidigt innebär en operation risker för att kroppsliga och kognitiva funktioner…

ST-kurs i Primära intracerebrala tumörer med fokus på gliom och meningiom

ST-kurs i Primära intracerebrala tumörer med fokus på gliom och meningiom

Nationella Planeringsgruppen för CNS-tumörer bjuder in till ST-kurs i Primära intracerebrala tumörer med fokus på gliom och meningiom […]

Förbättrat stöd för unga vuxna som lever med cancer

Förbättrat stöd för unga vuxna som lever med cancer

Stödet för unga vuxna som drabbas av cancer måste förbättras. Det är utgångspunkten i ett projekt som Regionalt cancercentrum norr nu genomför, med en samfinansiering av den ideella organisationen Ung Cancer och Cancerforskningsfonden i Norrland.

Uppskattad vetenskaplig uppdatering kring gliom

Uppskattad vetenskaplig uppdatering kring gliom

Att stärka bryggorna mellan forskning och klinisk verksamhet och att stimulera samarbete mellan universitetsforskare och kliniker runt utvecklingen av behandlingen av gliom. Det var det viktigaste målet för den första upplagan av ”Lund Glioma Symposium” som tidigare i år samlade…

Mammografiscreening i ålder 40–49 år kan minska bröstcancerdödlighet

Mammografiscreening i ålder 40–49 år kan minska bröstcancerdödlighet

Mammografiscreening för bröstcancer är accepterat som en effektiv metod att minska bröstcancerdödligheten, i Sverige och internationellt, men åsikterna går isär kring vilka åldersgrupper som skall bjudas in. Hittills har åldersgruppen 40–49 år visat på en signifikant men lägre effekt av…