Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Samband mellan övervikt och cancerrisk olika beroende av cancertyp och kön

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer. Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.

− Kopplingen mellan fetma och cancer är väl känd bland läkare och forskare men kanske mindre känd hos den allmänna befolkningen. Observationerna i vår nya studie är viktiga för riskbedömning och kan också ge djupare förståelse för sjukdomsmekanismer vid fetma-relaterad cancer, säger Mathias Rask-Andersen, docent och forskare vid Uppsala universitet och försteförfattare till studien.

− Var i kroppen fettet lagras är också en viktig del av den fetma-relaterade cancerrisken. Fett som lagras i buken, så kallad bukfetma, anses oftast vara en större riskfaktor än underhudsfett. Eftersom både risken för cancer och fördelningen av fett i kroppen och skiljer sig mellan män och kvinnor så tyckte vi att det var viktigt att göra en noggrann undersökning av skillnader i risk mellan könen, säger Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och senior författare till artikeln.

Studien utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en stor prospektiv studie med nära en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna rekryterades under åren 2006–2010 och var då 37–73 år gamla. Deras mängd och fördelningen av kroppsfett mättes och sedan dess har de följts upp i cancerregister.

Forskarna studerade 23 olika typer av cancer och fann att nästan alla typer, förutom cancer i hjärnan, livmoderhalsen och testiklarna, kunde kopplas till minst ett av måtten på fetma hos antigen män eller kvinnor.

Den starkaste kopplingen mellan fetma och cancerrisk hos kvinnor kunde ses för cancer i gallblåsan, livmodern och för adenokarcinom i strupen. Hos män kunde man se en stark koppling mellan fetma och bröstcancer, hepatocellulär cancer i levern och njurcellscarcinom. För fördelningen av fett kunde man också se skillnader i risk mellan män och kvinnor för colon-, strup- och levercancer. Till exempel var en större andel bukfett kopplat till större risk för skivepitelcancer i strupen hos kvinnor men inte hos män. Större mängd kroppsfett var också kopplat till större risk för hepatocellulärt carcinom hos män, men denna effekt kunde man inte se hos kvinnor.

− Det var också överraskande att se skillnader i effekt hos kvinnor före och efter klimakteriet. I vår analys kunde vi se att fetma var en riskfaktor för bröstcancer efter klimakteriet men inte före. Detta beror troligen på förändringen i produktionen av könshormoner som sker i samband med klimakteriet, säger Åsa Johansson.

− Idag är fetma den snabbast växande riskfaktorn för fetma. Det är därför viktigt att vi försöker förebygga och minska förekomsten av fetma, inte bara på grund av dess kopplingar till cancer, utan också till andra sjukdomar. Men det är också viktigt att vi inte glömmer andra riskfaktorer, särskilt rökning som är en stark riskfaktor för lungcancer och solens UV-strålning för hudcancer, säger Mathias Rask-Andersen.

Liknande poster

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel mot cancer väcker stort intresse

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två…

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

Oavsiktlig viktminskning förknippad med ökad risk för cancer

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet…

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS kan öka risken för sjukdomar som cancer hos ofödda barn

PFAS är kemikalier som kan orsaka cancer, diabetes och andra sjukdomar. Nu visar forskning vid Örebro universitet att kemikalierna sannolikt påverkar människor redan vid fosterstadiet.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Viss canceruppgång efter Tjernobylolyckan

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 ledde till att radioaktivitet spreds över Sverige och Europa. I en långtidsstudie, som nu publiceras i Environmental Epidemiology, visar forskarna med nya mer specifika beräkningsmetoder på samband mellan stråldos och vissa typer av cancer.

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen.…

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

Långtidsstudie visar: Äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer behöver inte strålbehandlas

En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26-27 oktober.

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Män med spridd prostatacancer lever längre med hjälp av nya mediciner

Överlevnaden för män med spridd prostatacancer har ökat med i snitt ett halvår. Och det sammanfaller med att så kallad dubbelbehandling successivt införts sedan 2016. Det här visar en registerstudie av alla svenska män som fick diagnosen mellan åren 2008…

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Ny mekanism bakom cancercellers tillväxt kartlagd

Proteinet EZH2 kan, i samverkar med en specifik RNA-molekyl, stänga av gener som är viktiga för tumörtillväxten vid blodcancerformen multipelt myelom. Det visar en ny kartläggning som gjorts av forskare vid Uppsala universitet och som beskriver mekanismerna bakom cancercellernas tillväxt.

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel.

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Ny metod hjälper immunceller att angripa hjärntumörer

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en metod som underlättar för immunceller att ta sig ut från blodkärlen in i tumörer och där känna igen och döda cancerceller. Målet är att förbättra möjligheterna att behandla allvarliga hjärntumörer.

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Testikelcancer kopplas till autism och adhd

Män med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd, löper en något ökad risk att drabbas av en typ av testikelcancer. Tidiga livshändelser kan spela roll i sammanhanget, menar forskare.

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassa från 240 däggdjur förklarar sjukdomsrisker hos människor

Arvsmassan hos 240 olika däggdjur har kartlagts och analyserats. Resultaten visar hur arvsmassan hos människan och andra däggdjur har utvecklats under evolutionen. Forskningen visar vilka regioner som har viktiga funktioner hos däggdjur, vilka mutationer som leder till vissa egenskaper hos…

Stor donation till forskning om människans immunförsvar

Tack vare en gåva från en amerikansk donator får Uppsala universitets forskning om immunreaktioner vid transplantation, autoimmunitet och cancer en viktig förstärkning. Donationen på totalt 4.5 miljoner dollar ska öka möjligheterna att på sikt utveckla nya behandlingsstrategier inom detta viktiga…

Vetenskapsrådet satsar på kliniska studier inom precisionsmedicin

Vetenskapsrådet satsar på kliniska studier inom precisionsmedicin

En grupp forskare vid bland annat Karolinska Institutet, SciLifeLab och Karolinska universitetssjukhuset tilldelas totalt 14,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det fyraåriga anslaget ingår i Vetenskapsrådets satsning på forskningsinfrastruktur och syftar till att tillgängliggöra nya teknologier för kliniska studier inom precisionsmedicin.

Vaccintveksamhet största utmaningen för skolsköterskorna som sköter HPV-vaccineringen

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.

Kombination av immunceller kan ge tydligare prognos

Med en ny prognosmetod för bland annat tjocktarmscancer, kan man ge en tydligare sjukdomsprognos och även förutspå vilka patienter som kommer svara bäst på immunterapi. Metoden består av en kombination av två sorters immunceller som kännetecknar vissa cancerformer. Det här…