Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Rökning och prognos för män som drabbas av prostatacancer

En lägre risk för rökare att utveckla prostatacancer, men en högre risk att dö av sjukdomen. Det visar en ny epidemiologisk studie ledd från Lunds universitet där forskarna följt över 350 000 personer genom flera årtionden och som nu publiceras i European Urology.

Prospektiv studie / kombinerad dataanalys av fem kohortstudier / registerbaserad studie

Det är sedan tidigare känt att rökare har en ökad risk att drabbas av olika cancerformer, men de studier som undersökt detta samband vid prostatacancer har varit relativt få och ofta saknat klinisk information om prostatacancern.

Nu publiceras en studie ledd av forskare vid Lunds universitet som bidrar till en mer komplett bild om sambandet mellan rökning och risk för sjukdom och död i prostatacancer. Forskarna har utgått från fem svenska befolkningsstudier med självrapporterad information om mäns rökvanor. Totalt inkluderades över 350 000 män i studien mellan 1974-2016. Dessa har sedan följts genom flera årtionden med hjälp av flera nationella register, till exempel Nationella prostatacancerregistret, vilket bidrog med uppgifter på tumörform vid diagnos, orsak till upptäckt samt behandling. Under tiden som forskningen genomfördes drabbades 24 731 av deltagarna av prostatacancer och 4 322 avled till följd av sjukdomen.

Forskarna såg bland annat att under den tidsperiod som PSA-testning varit tillgänglig som del av en sedvanlig hälsoundersökning i vården har rökare överlag haft en minskad risk att drabbas av prostatacancer. Detta gäller endast för lokaliserad prostatacancer, vilket är den form som oftast upptäcks vid ett asymtomatiskt PSA-test.

– En trolig förklaring till att rökare har en lägre risk för prostatacancer kan bero på att dessa tycks mindre benägna att ta ett asymtomatiskt PSA-test. Däremot löper rökare en högre risk att dö i prostatacancer, vilket var något vi såg oavsett tumörstadium vid diagnos, alltså i samtliga former av prostatacancer, från lågrisk till metastaserad cancer, säger Sylvia Jochems, postdoktor och förstaförfattare i studien.

Risken var cirka 20 procent högre bland rökare än bland män som aldrig rökt. Risken ökade ytterligare om rökarna även hade övervikt (BMI 25-30) eller fetma (BMI över 30). Forskarna menar att det nu är viktigt att kartlägga orsaken till att rökare har en sämre prognos vid prostatacancer.

– Vi behöver förstå mer om huruvida det är rökning eller andra riskfaktorer, såsom exempelvis sociodemografiska faktorer, som orsakar detta samband. En annan viktig fråga är om rökning i sig kan påverka effekten av den kliniska behandlingen vid prostatacancer, samt om prognosen skulle kunna förbättras av rökstopp efter en prostatacancerdiagnos, säger Tanja Stocks, docent och sistaförfattare i studien.

Publikation
Smoking and Risk of Prostate Cancer and Prostate Cancer Death: A Pooled Study
European Urology, 3 man 2022, DOI:https://doi.org/10.1016/j.eururo.2022.03.033
Fakta: Studien är ett samarbete med forskare vid Uppsala och Umeå universitet samt Innsbruck Medical University.
Totalt ingick 351 448 män i studien: antal icke-rökare: 163 453, antal tidigare rökare: 68 675 och antal rökare: 119 320
Forskningen är genomförd med stöd av Berta Kamprads Cancerstiftelse, Crafoordska Stiftelsen, Gyllenstierna Krapperups Stiftelse samt Cancerfonden.

Liknande poster

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

Egenprovtagning för prostatacancer ska öka testningen i norr

Egenprovtagning för prostatacancer ska öka testningen i norr

Genom möjlighet till egenprovtagning av prostatacancertestning, PSA, i hemmet är målet att öka testningen för prostatacancer och därmed rädda liv.

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material…

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut…

Detta spelar roll för hur kvinnor mentalt klarar bröstcancer

En av tio kvinnor får bröstcancer under sin levnad. De flesta överlever. Men den mentala återhämtningen varierar från person till person. En ny avhandling från institutionen i psykologi vid Lunds universitet har undersökt den personliga förmågan att hantera krissituationer. Tre…

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till…