Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

”Det saknas en viktig diskussion om det oersättliga värdet av mänsklig kontakt”

”Det saknas en viktig diskussion om det oersättliga värdet av mänsklig kontakt”
– Almedalsveckan är en fantastisk institution som skulle kunna bli ännu bättre. Här finns alla förutsättningar för meningsfulla möten, men vi tenderar att prioritera trivsel och konsensus framför skarpa diskussioner som verkligen kan göra skillnad, säger Roger Henriksson, mångårig Almedalsbesökare som medverkat i otaliga paneler under åren och som nu tagit sig tid att för Onkologi i Sveriges räkning reflektera över utvecklingen av debatten som rör vård och omsorg.

Vi kan direkt konstatera att Almedalsveckan 2016 slog alla möjliga rekord. Igen. Beroende på var man väljer att hämta sin information kan man antingen få fram att antalet unika besökare var 40 000, vilket i så fall skulle vara det högsta antalet någonsin, eller att antalet besökare förvisso ökade jämfört med 2015 men ändå var över 8 000 lägre än valåret 2014. (Lustigt nog kommer båda uppgifterna från Region Gotland.) Mycket folk var det under alla omständigheter.

VÅRD OCH OMSORG STÖRST – IGEN
I år hölls inte mindre än 3 794 evenemang (rekord) organiserade av 1 756 unika arrangörer (rekord). För att sätta dessa uppgifter i perspektiv kan det vara belysande att gå tillbaka till 2011. Då, så sent som för fem år sedan, var antalet unika besökare ynka 14 000 och evenemangen var inte ens 1 500. Och som vanligt var Vård och omsorg det största ämnet med 350 evenemang vilket motsvarar 9,3 procent. Näst störst var Hållbarhet (224 evenemang) tätt följt av Barn/ungdom (225). De ämnen som ökade mest jämfört med 2015 års Almedalsvecka var i tur och ordning Klimat/miljö, Integration/ mångfald och Digitalisering. På medicinområdet kan två frågor sägas ha dominerat under årets Almedalsvecka, nämligen digitalisering och samverkan. Inte för att något av dem är särskilt nytt. Tvärtom har olika aspekter av dessa ämnen diskuterats rikligt och livligt under flera år, men kanske att åtminstone digitalisering nådde ett slags topp i år.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet, som syftar till att främja forskning.

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk?

Vems är ansvaret att informera släktingar om ärftlig cancerrisk? Sverige tycker att både patienten och sjukvården har ett moraliskt ansvar att informera berörda släktingar om en ärftlighetsutredning.

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till…

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Nytt forskningsprojekt hoppas upptäcka Parkinsons och cancer i tidigare skede

Denis Music, professor vid institutionen för materialvetenskap och tillämpad matematik vid Malmö universitet, har tilldelats 1,6 miljoner kronor från Mats Paulssonstiftelserna för att utveckla tekniker för tidig diagnostik av allvarliga sjukdomar.

Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom

Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien…

Cancerfondens generalsekreterare blir ordförande för globala cancerorganisationen UICC

Cancerfondens generalsekreterare blir ordförande för globala cancerorganisationen UICC

Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström har valts till ordförande för the Union for International Cancer Control (UICC).

Enighet om behov av nationell satsning under unik konferens om strålonkologi

Enighet om behov av nationell satsning under unik konferens om strålonkologi

Det finns sällsynta tillfällen när dåtid, nutid och framtid existerar samtidigt. Den 27 augusti var ett sådant. Då hölls konferensen 50 år av svensk företagshistoria i strålonkologins tjänst på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Den fullspäckade dagen var inte bara rena julafton…

Kvarstående cancerrisker efter högt BMI som barn

Kvarstående cancerrisker efter högt BMI som barn

Personer som haft högt BMI som barn har en förhöjd risk för fetmarelaterad cancer senare i livet, även om de varit normalviktiga som unga vuxna. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Fetmarelaterad cancer utgör en betydande grupp cancerformer, varav…

Jubileumssymposium om HER2 lockade experter till Stockholm – framsteg, utmaningar och pågående forskning

Jubileumssymposium om HER2 lockade experter till Stockholm – framsteg, utmaningar och pågående forskning

Hur kan man optimera tillgängliga eller upptäcka nya behandlingar för HER2-positiv bröstcancer? Vilka lämpliga biomarkörer kan identifieras för att minska biverkningar och förbättra prognosen för dessa patienter? Det var några av de olika ämnen som diskuterades på 2021 Jubilee Symposium…

”Det bästa jag varit med om under mitt långa forskarliv”

”Det bästa jag varit med om under mitt långa forskarliv”

– Framgången med behandlingen av HER2-positiv bröstcancer är det bästa jag har varit med om under mina 45 år i yrket. Från att ha haft en dålig prognos har kvinnor med denna typ av bröstcancer numera i princip samma möjlighet…

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

Länge antogs att RNA-molekyler – grundläggande molekyler som finns i alla levande organismer – endast deltog i proteintillverkning. Ny forskning visar dock att RNA-molekyler har en mycket bredare funktion och kan spela en avgörande roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

Ny metod på Karolinska ska minska psykisk ohälsa hos cancersjuka unga vuxna

Ett individuellt psykosocialt program; PRISM, ska stärka unga cancerpatienters förmåga att hantera motgångar, vilket i förlängningen kan påverka deras chanser till överlevnad. Hälften av alla tonåringar och unga vuxna med cancer drabbas av psykiska och psykosociala problem.

Studie om T-lymfocyt som möjlig ny behandling får pengar av Cancerfonden

Hos patienter med tarmsjukdomen mikroskopisk kolit ökar en form av lymfocyter i immunförsvaret som normalt motverkar cancer. Elisabeth Hultgren-Hörnquist har fått 1,8 miljoner kronor av Cancerfonden för att undersöka möjligheter till nya behandlingar.

Guld-innehållande cancerbehandling kan få konkurrens av andra substanser

Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling.

Venös trombos vid cancer – Ny kunskap och kliniska dilemman

Venös trombos vid cancer – Ny kunskap och kliniska dilemman

Trombos och förekomst av blödning är vanligt vid cancersjukdom. Kunskapen om hur dessa ska hanteras, val av trombosprofylax och interaktioner med cytostatika är komplexa. På webbföreläsningen diskuteras aktuell kunskap från studier, aktuella riktlinjer och praktiska behandlingsfrågor.

D-vitamin minskar behovet av opioider vid palliativ cancersjukdom

Patienter med D-vitaminbrist som fick D-vitamintillskott hade ett minskat behov av smärtlindring och lägre grad av trötthet vid palliativ cancerbehandling, visar en randomiserad och placebokontrollerad studie av forskare vid Karolinska Institutet.

Viktigt att förebygga viktnedgång och undvika alkohol under pågående cancerbehandling

En tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, bland annat hälsosamma matvanor. Men vilken mat är bäst för den som drabbats av cancer? Budskapen är ofta motstridiga vilket kan leda till onödig oro och hälsorisker för patienten.…