Regiondirektörerna debatterar för precisionsmedicin
Landets samtliga hälso- och sjukvårdsdirektörer efterlyser tillsammans med ett flertal andra representanter för hälso- och sjukvårdssystemet bättre samverkan, nya rutiner och uppdaterad utbildning för att öka användningen av precisionsmedicin i en debattartikel i Dagens medicin.
I ett gemensamt arbete har regionerna i samverkan med universiteten, statliga aktörer och myndigheter, näringsliv och patienter identifierat nuläget och vad som behöver stärkas för att kunna erbjuda patienter och invånare en mer individanpassad vård.
– Det är ett långsiktigt arbete som vi har initierat. I dag har vi glädjen att kunna presentera en färdplan som pekar på aktiviteter, resultat och effekter som vi ser är viktiga för att den precisionsmedicinska utvecklingen ska kunna tillvaratas på ett bra sätt. Detta syftar till att förbättra grundförutsättningarna för en framtidssäkrad hälso- och sjukvård i hela landet – från primärvård till högspecialiserad vård, för och tillsammans med patienterna. Tillsammans skapar vi de förutsättningar som krävs för att patienter och invånare i Sverige ska kunna erbjudas en mer träffsäker och jämlik vård. Nu går vi från ord till handling, säger styrgruppens ordförande Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Örebro län, i ett pressmeddelande.
Med den nu presenterade färdplanen stakas en konkret väg ut. Det handlar bland annat om en en rad förbättringsåtgärder som rör utbildning och kompetensförsörjning, klinisk forskning, utveckling och innovation samt en förstärkning av ordnade införanden och implementering av ny diagnostik och behandling i klinisk rutin. Universitetssjukhusen har en central roll i detta arbete samtidigt som det är en utveckling som samtliga 21 regioner behöver driva tillsammans. Den allmänna utveckling som nu intensifieras för en mer robust och nationellt sammanhållen digital infrastruktur utgör också en viktig möjliggörare för precisionsmedicin och för en mer datadriven forskning, utveckling, innovation och vård. Arbetet förutsätter också ett utökat samarbete inom hela life science-sektorn i Sverige.
– Det är positivt att regeringen gett Socialstyrelsens uppdraget att etablera en nationell samordningsstruktur för precisionshälsa. Regionerna, i vår roll som sjukvårdshuvudmän, behöver självklart ha ett nära samarbete med myndigheten i detta arbete. Det ligger också i linje med vår färdplan. Vi sträcker nu ut en hand till alla de aktörer och intressenter som är med och driver utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige. Vår framtid är vårt gemensamma ansvar, säger Jonas Claesson.
Sverige har i decennier, med universiteten i spetsen och den högkvalitativa hälso- och sjukvård som grund, drivit klinisk forskning och utveckling inom området, där även samverkan med näringslivet har spelat en central roll, menar debzttörerna. Under denna tid har en lång rad satsningar genomförts. Hälso- och sjukvården har på senare år också tagit viktiga steg vad gäller att överbrygga gapet mellan forskning och införanden av precisionsmedicin i klinisk rutin. Regeringen har uttalat höga ambitioner om att Sverige ska vara ett föregångsland och en ledande life science-nation. Samtidigt står vi inför betydande utmaningar när det gäller tillgängliggörandet av de nya metoderna, terapierna och teknologierna. Det är vi tillsammans som kan vända utmaningar till möjligheter och omsätta visioner till verklighet, skriver de.
