Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Reflektion i tiden – patientperspektiv

Jag var ung, nyutexaminerad klasslärare, studerade utvecklingspsykologi och tävlade i halvmaraton. Jag hade livet framför mig och det jag älskade mest var träning och tävling. En solig höstdag 2008 kom startskottet till min cancerresa. Ett telefonsamtal från studenthälsovården som ville att jag skulle komma på en vanlig hälsokontroll. Jag fick en tid veckan därpå. Allt var okej, men när hon kände på magen blev hon lite fundersam och skickade mig vidare till läkare som i sin tur skickade mig till en gynekolog. Där fick jag veta att jag hade en stor cysta på ena äggstocken, att det skulle bli operation, men att den var godartad. Jag blev opererad och allt var bra. Men patologsvaren visade någonting helt annat. Jag hade en väldigt ovanlig form av äggstockscancer, kallad dysgerminom, som endast drabbar kvinnor under 30 år. Nu blev det en omfattande operation, men jag behövde inga ytterligare behandlingar utan fick börja rehabilitera mig. Ett halvt år efter detta fick jag smärtor i nedre delen av ryggen. Jag åkte till akuten och på ultraljudet visades en stor tumör på ena njuren. Det blev en omfattande operation där man tog bort hela njuren. Efter det fick jag cytostatika, en BEP-kur, som gjorde mig sängliggande och jag behövde hjälp med allting, klarade ingenting själv.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Fler tankar om ”second opinion” i cancersjukvården

Fler tankar om ”second opinion” i cancersjukvården

I förra årets sista nummer av Onkologi i Sverige fanns en tänkvärd krönika om ”second opinion” av Åke Andrén Sandberg. Han har mycket lång erfarenhet av ämnet och belyste många viktiga aspekter. Läsningen stimulerande mig att ta upp ytterligare några.…

Utvärdering av statistiska sanningar på individnivå

Utvärdering av statistiska sanningar på individnivå

Nyligen kom en medelålders kvinna – ganska uppskakad – med en rapport från ett laboratorium i USA. Hon hade skickat dit lite blod och en ganska stor summa pengar varefter ett mycket stort antal genanalyser gjorts och en datoralgoritm rapporterat…

Delete-knappen i livets skarpa lägen

Delete-knappen i livets skarpa lägen

"I cancersjukvården har man som läkare oftast ett större ansvar än i andra delar av det medicinska fältet, eftersom patienten alltid befinner sig i ett så enormt kunskapsunderläge, och sällan på ett rimligt sätt kan förstå konsekvenserna av olika beslut."

Hur hanterar man svårförklarade fakta för en patient – och sedan för sig själv?

Hur hanterar man svårförklarade fakta för en patient – och sedan för sig själv?

FALLBESKRIVNING: Det rör sig om en då 72-årig musiker som varit på min mottagning några gånger tidigare. Han var för åldern välbehållen men jag hade redan då påpekat för honom att hans levervärden var något för höga. Vi var ense…

Måste onkologer prioritera?

Måste onkologer prioritera?

Sverige är ett av världens rikaste och ett av världens mest jämlika länder och har en sjukvård som har en mycket hög standard. Trots det finns alltid aspekter som ”måste” förbättras – och att alla finner att vi inte nått…

Nuets förnöjsamhet – teori som bygger på acceptans av livets oförutsägbarhet

Nuets förnöjsamhet – teori som bygger på acceptans av livets oförutsägbarhet

Nuets förnöjsamhet är en grundad teori som förklarar hur man kan finna balans och glädje i livet trots en medvetenhet om livets förgänglighet. Teorin bygger på en djup acceptans av livets oförutsägbarhet där hopp och trygghet byggs var gång du…

Viktig kunskap om barn till föräldrar i specialiserad palliativ hemsjukvård

Viktig kunskap om barn till föräldrar i specialiserad palliativ hemsjukvård

Barn i familjer där en förälder har en livshotande sjukdom har behov av att visa sina känslor och prata med någon i familjen. I sin av handling har Rakel Eklund vid Ersta Sköndal Bräcke högskola utforskat barns erfarenheter av ”The…

UTAN HOPP KAN VI INTE LEVA – vad betyder det vid pankreascancer

UTAN HOPP KAN VI INTE LEVA – vad betyder det vid pankreascancer

Att leva utan hopp är att upphöra att leva, skrev Fyodor Dostoyevsky (1821–1881). Denna tanke kan de flesta erfarna läkare bekräfta eller kan i vart fall berätta om hur fort det gått utför sedan en patient inte längre sett någon…

Så kan du hantera rädsla

Så kan du hantera rädsla

Ett av de mest destruktiva mänskliga fenomenen är rädsla. Naturligtvis har rädslan haft ett överlevnadsvärde så att våra förfäder skyddade sig från faror genom att fly eller genom att gömma sig. För ett barn är rädslan fortfarande viktig, men ju…

Stöd via sociala medier möjligt även när ångesten är som värst på natten

Stöd via sociala medier möjligt även när ångesten är som värst på natten

Många cancerpatienter vänder sig till sociala medier för att både få information och utökat psykosocialt stöd. Nätet är öppet dygnet runt och möjliggör också för canceröver levare att fortsätta sin läkningsprocess genom att kunna stödja den som är mitt uppe…

Ge extra stöd till ängsliga patienter

Ge extra stöd till ängsliga patienter

Senaste forskningen är enig. Psykosociala faktorer påverkar cancer. Individanpassad vård kräver psykosocialt beaktande och kunskap om individen. John Magnus Roos, doktor i psykologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet och Veryday, förklarar här de psykosociala faktorernas betydelse…

”Var som vanligt!”

”Var som vanligt!”

Cancerpatienter behöver stöd av familj och vänner. Men inget dalt eller tycka synd om. Omgivningens bemötande är viktigt. – Uppträd som före sjukdomen, rekommenderar Eva-Maria Strömsholm, klasslärare, utvecklings psykolog, författare, före läsare och snart klar sjuk skötare.

Cancerpatientens förväntningar på vården

Cancerpatientens förväntningar på vården

Tre ledord för hur patienter vill att vårdpersonal ska vara; professionell, saklig och vänlig. Detta anser Eva-Maria Strömsholm, klasslärare, utvecklingspsykolog, författare, föreläsare och cancerpatient. Här utvecklar hon sina tankar kring cancerpatientens förväntningar på vården.

Hur lång tid har jag kvar, doktorn?

Hur lång tid har jag kvar, doktorn?

En fråga som hör till de svåraste att svara på. Men också kanske den viktigaste när en människa har fått beskedet obotlig cancer. Den måste besvaras, men hur? Ledorden är ”man ska göra gott och inte skada.” Åke Andrén-Sandberg, över…

PATIENTTRYGGHET I CANCERVÅRDEN

PATIENTTRYGGHET I CANCERVÅRDEN

Bli sedd och lyssnad på, ärlighet från vårdpersonal, information, lätthet att få kontakt med läkare eller sjuksköterska, tillräckligt med tid på vårdbesöken. Detta är några exempel på vad som sammantaget skapar trygghet hos patienter och anhöriga inom cancervården. Eva-Maria Strömsholm,…

Omedelbart behov av information och stöd efter diagnos

Omedelbart behov av information och stöd efter diagnos

Oron för de egna barnen är den största källan till oro hos bröstcancerbehandlade mödrar. Det var ett av resultaten i doktoranden Karin Stinesen Kollbergs avhandling vid Enheten för klinisk cancerepidemiologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen visar också att kvinnorna hade velat…